Den styrde i gamla rom

Romerska riket
Flagga
Valspråk: Senatus Populusque Romanus (SPQR) Senaten samt detta romerska folket
Romerska riket vilket störst 117 e.Kr., beneath Trajanus.
Huvudstad	Rom, 753 f.Kr–330 e.Kr. Konstantinopel, 330–476 e.Kr. (fortsatt mot 1453 e.Kr. inom öst)
Språk	Latinsamt grekiska inom öst efter 610 e.Kr.
Religion	Romersk tro samt kejsarkult mot samt tillsammans 380 e.Kr. därefter kristendom.
Statsskick	Mytologiskt kungadöme enl. traditionen 753 f.Kr.–509 f.Kr. Republik509 f.Kr.–27 f.Kr. Kejsardöme27 f.Kr.–476 e.Kr.
Sista kejsare	Romulus Augustulus inom väst, Konstantin XI Palaiologos inom öst.
Bildades	Enligt traditionen 753 f.Kr.
Upphörde	476 e.Kr.
– upphörde genom	Det västromerska rikets fall.
– uppgick inom	Bysantinska riket
Areal	2 750 000 km² (25 f.Kr.), 4 200 000 km² (50 e.Kr.), 5 000 000 km² (117 e.Kr.), 4 400 000 km² (390 e.Kr.) km²
Folkmängd	56 800 000 (25 f.Kr.), 88 000 000 (117 e.Kr.)
Valuta	solidus, aureus, dinar, sestertius, as

Romerska riket, även kallat romarriket, romerska civilisationen alternativt antikens Rom, plats enstaka kulturell, armé samt politisk avdelning såsom utgick ifrån staden Rom samt således småningom kom för att dominera all medelhavsområdet samt stora delar från Europa.

Antiken existerar namnet vid perioden cirka 800 f.Kr–500 e.Kr. inom den grekiska samt romerska historien.^[1] Den romerska kulturen anses existera ett från dem såsom äger spelat störst roll inom världshistorien.^[2][3]

Enligt traditionen grundades Rom från tvillingarna Romulus samt Remus tid 753 f.Kr.^[4] Fram mot kalenderår 509 f.Kr.

plats romarriket en kungadöme samt därefter enstaka republik liksom mellan 44 samt 27 f.Kr. successiv omvandlades mot en kejsardöme. detta romerska kejsardömet delades tid 395 e.Kr. inom Västrom samt Östrom. Den siste västromerske kejsaren Romulus Augustulus avsattes tid 476 e.Kr. Den östra rikshalvan, detta östromerska riket, senare känt vilket detta Bysantinska riket, levde kvar beneath medeltiden ända fram mot kalenderår 1453 e.Kr., då dem turkiskaosmanerna erövrade Konstantinopel.

dem svenska benämningarna romerska riket samt romarriket avser dock normalt endast den antika perioden då Rom plats maktcentrum.

Under sin inledande period plats Rom ett kungastyrd stadsstat såsom oss inom dygn ej vet således många angående dock likt i enlighet med den gängse romerska historieskrivningen leddes från sju kungar. Den siste från dem, den etruskiske Tarquinius Superbus, avsattes tid 509 f.Kr.

då den romerska republiken grundades.

Republikens inledande period präglades från motsättningar mellan bördsaristokratin (patricierna) samt den stora befolkningsmajoriteten (plebejerna), något såsom successiv löstes genom för att även plebejer kunde väljas mot ämbeten samt ingå inom senaten. dem olika städerna samt byarna inom närområdet nedsänkt ofta inom konflikt tillsammans med varandra, samt beneath 300-talet erövrade Rom allt större delar från den Apenninska halvön.

dem besegrade gjordes mot medborgare alternativt allierade tillsammans skyldighet för att bidra tillsammans soldater mot Roms något som ökar i storlek eller antal krigsmakt.

År 264 f.Kr. kontrollerade Rom läka detta italienska fastlandet söder ifall Poslätten. Den största militära utmaningen beneath denna tidsperiod kom ifrån staden Karthago inom Nordafrika.

Mellan år 264 samt 146 f.Kr.

något som har transporterats eller flyttats dem tre således kallade puniska krigen mellan dessa makter. detta sista kriget slutade tillsammans med för att Rom brände ned Karthago tillsammans med marken samt för att romarna, vilket enstaka symbolisk papper, plöjde upp marken samt spred krydda inom jorden således inget skulle behärska växa där.^[5] dem överlevande männen, kvinnorna samt barnen blev tagna tillfånga samt gjordes mot slavar.

År 83 f.Kr. utbröt en inbördeskrig mellan dem numeriskt värde generalerna Lucius Sulla samt Gaius Marius. Sulla invaderade Rom samt utropade sig egen mot diktator, dock avgick efter numeriskt värde kalenderår. kalenderår 60 f.Kr. bildade Julius namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad, Pompejus samt Marcus Licinius Crassus en triumvirat såsom innebar för att dem tre delade vid makten.

Stridigheter utbröt dock mellan dem tre samt namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad kunde, efter för att äga besegrat sina konkurrenter, styra riket liksom diktator ifrån 47 f.Kr. mot 44 f.Kr. då han blev dödad från sina rivaler. denne ägde redan innan utsett sin systra Julias barnbarn Gaius Octavius mot sin person som följer efter någon annan vid tronen.

Octavius styrde framgångsrikt romerska riket inom 56 år; han stabiliserade avgränsningar, omstrukturerade den statliga administrationen, förbättrade infrastrukturen, underlättade handeln samt genomförde viktiga kulturella arbete. tid 27 f.Kr. gav senaten honom namnet Augustus likt betyder ”helig” alternativt ”ärevärdig” samt bekräftade hans position såsom Princeps vilket betyder "den förste/främste".

Detta markerar övergången ifrån republik mot kejsardöme inom Roms historia.^[6] ifrån samt tillsammans denna tidpunkt existerar Rom en enat imperium tillsammans makten inom händerna vid kejsaren.

Kejsartiden brukar indelas inom principatet samt dominatet. Principatet, likt sträcker sig mellan 27 f.Kr. samt 284 e.Kr., äger fått sitt namn ifrån kejsarens beteckning princeps senatus (”förste man inom senaten”).

Dominatet varade beneath perioden 284–476 e.Kr. tid 324 blev kristendomen officiellt accepterad samt ett rikskyrka grundades.

av sju kungar, varav åtminstone de tidigare idag

Romarriket plågades nära denna tidsperiod från oroligheter kring avgränsningar. Efter en stort antal konflikt samt invasioner avsattes slutligen den sista västromerska kejsaren Romulus Augustulus tid 476 från germanen Odovakar. Östromerska riket skulle dock komma för att bestå ända mot 1453.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Att ange en årtal samt mot samt tillsammans med en datum på grund av stadens grundande plats en sätt på grund av senare tiders romare för att etablera ett utdragen samt ärorik saga.

inom verkligheten existerar Rom, liksom dem allra flesta städer, resultatet från enstaka successiv tillväxt.

till 509 f

detta finns ett fåtal alternativt inga skrivna källor ifrån tiden före 200 f.Kr., samt dem berättelser såsom romarna själva baserade sin historieuppfattning vid existerar nedskrivna beneath århundradet kring vår tideräknings början.^[7] Den viktigaste från dessa ”historiker” fanns Titus Livius, död kalenderår 17 e.Kr. Även angående dem plats tveksamma mot vissa fantastiska inslag därför såg Livius samt hans samtida dem sedvänja berättelserna likt inom stort sett historiskt sanna.

en indikator vid detta fanns för att detta något som har transporterats eller flyttats enstaka diskussion angående grundläggningsårtalet, var vissa förespråkade kalenderår 814 f.Kr. samt var året 753 f.Kr. etablerades likt sant från Marcus Terentius Varro (116–27 f.Kr.).^[8]

För detta senare romarrikets saga finns detta gott angående skrivna källor, dock deras sanningshalt existerar ej självklar.

Roms bakgrund existerar enstaka bakgrund från maktstrider samt mord, samt den likt gripit makten genom våld ägde allt för att vinna vid för att framställa sin företrädare inom dålig dager. Den kejsare liksom dog enstaka naturlig död samt efterträddes från enstaka nära bundsförvant blev inom stället hyllad såsom enstaka god härskare vars livsverk skulle fortleva.

Romforskaren Mary Beard uttrycker detta således denna plats tillsammans med hänvisning mot kejsaren Gaius (Caligula): Gaius kunna äga blivit mördad på grund av för att han fanns en monster, dock detta är kapabel lika väl existera således för att denne gjordes mot en monster eftersom denne blev mördad.^[9]

beneath flera århundraden ansågs dem bevarade skrivna källorna förmedla enstaka verklig foto från historien.

enstaka helt färsk inriktning inom synen vid dem antika källorna kom tillsammans med den tyske historikern Barthold Georg NiebuhrsRömische Geschichte 1811–32. Niebuhr etablerade enstaka källkritisk teknik inom historieforskningen samt strävade efter för att skilja mellan å en sidan detta poetiska samt mytologiska innehållet inom ett skrivelse samt å andra sidan dem historiska information vilket kunde rekonstrueras tillsammans med hjälp från texten.^[10] beneath återstoden från 1800-talet utsattes den romerska historien på grund av enstaka väsentlig utvär likt skalade från allt mer från sagohistorien.

beneath 1900-talet utvecklades ett delvis hyperkritisk historieforskning från romarriket, representerad från bl.a. Einar Gjerstad, dock beneath dem senaste decennierna äger enstaka tilltro mot detta skrivna källmaterialet ökat.^{[källa behövs]}

Roms mytologiska ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera olika legender angående Roms ursprung.

ett från dem handlar angående tvillingarna Romulus samt Remus, likt blev räddade från ett varginna då dem liksom nyfödda satts ut till för att dö. dem grundade tillsammans staden Rom samt Romulus blev sedan, i enlighet med myten, Roms inledande monark efter för att äga slagit ihjäl sin broder. ett ytterligare ursprungsmyt handlar angående hjälten Aeneas ifrån staden Troja inom Mindre Asien.

i enlighet med Homeros diktepos Iliaden besegrades Troja från grekerna inom detta trojanska kriget, likt antogs äga ägt lokal vid 1100-talet f.Kr. Sagan angående hur Aeneas flydde ifrån Troja samt slutligen slog sig ned inom Italien samt grundade Rom ägde funnits länge inom romersk tradition innan poeten Vergilius skrev detta romerska nationaleposet Aeneiden ungefär tid 20 f.Kr.

Båda grundningsmyterna samt deras huvudpersoner ansågs sanna från antikens romare, samt detta gjordes flera försök för att sammanföra dem genom för att utföra Aeneas mot Romulus förfader.^[11]

Roms kungatid

[redigera | redigera wikitext]

Enligt legenden grundades staden Rom (Roma vid latin samt italienska) den 21 april753 f.Kr.

från tvillingbröderna Romulus samt Remus. Efter för att äga slagit ihjäl sin broder blev Romulus kalenderår 753 den inledande från Roms kungar.^[12] Språket såsom talades från romarna plats latin samt detta talades vid den tiden bara just var, även ifall småstater inom närheten troligen talade ganska likartade språk.^[13]

Stadens sju kullar plats bebodda redan beneath företruskisk period samt alltsedan 900-talet f.Kr.

från latinare. Sju kungar uppges äga härskat inom Rom beneath enstaka period från 243 tid. på grund av dem senare romerska historieskrivarna plats kungarna historiska personer.

Kr

dem tre sista fanns i enlighet med Titus Livius etrusker samt den förste från dem, Tarquinius Priscus, sägs äga invandrat mot Rom ifrån etruskernas huvudstad Tarquinii, nuvarande Tarquinia. Dagens undersökning ser dem – alternativt åtminstone dem tidigare från dem – snarare vilket mytologiska gestalter, dock deras påstådda härstamning ifrån olika grannfolk kunna ses vilket en indikator vid för att detta tidiga Rom skapades genom påverkan ifrån flera olika kulturer.

för att den siste kungen Tarquinius Superbus samt hans numeriskt värde närmaste föregångare plats (eller antogs vara) etrusker tyder vid en starkt etruskiskt inflytande.^[14]

Rom plats beneath bota kungatiden en från flera maktcentra inom området samt inledningsvis uppenbart mindre samt svagare än dem etruskiska grannarna. Beteckningen kungarike speglar ej helt samhällets karaktär, vilket från den nutida romforskaren Mary Beard beskrivs vilket ”en planet från hövdingadömen samt krigarband, ej från organiserade arméer samt utrikespolitik”.^[15] inom mitten vid 500-talet f.Kr.

beräknas staden, samt därmed riket, äga haft 20 000–30 000 invånare. Rom plats då en viktigt dock ej enastående maktcentrum inom området samt kvar tydligt mindre samt mera anspråkslöst än några från dem grekiska bosättningarna vid Sicilien samt inom Syditalien.^[16]

Romerska republiken

[redigera | redigera wikitext]

Under den romerska republikens period utvecklades Rom ifrån ett stadsstat mot en imperium, likt inom republikens slutskede omslöt större delen från Medelhavet.

Republiken grundades då Roms sista monark Tarquinius Superbus störtades 509 f.Kr., samt varade inom ovan 450 kalenderår. beneath senare delen från republiken något som har transporterats eller flyttats flera inbördeskrig, samt epoken slutar antingen inom Julius Caesars mord (44 f.Kr.), slaget nära Actium (31 f.Kr.) alternativt då Gaius Octavianus fick hederstiteln Augustus (27 f.Kr.).

Republikens inledande period präglades från motsättningar mellan bördsaristokratin (patricierna) samt den stora befolkningsmajoriteten (plebejerna), något likt successiv löstes genom för att även plebejer kunde väljas mot ämbeten samt ingå inom senaten. dem olika städerna samt byarna inom närområdet nedsänkt ofta inom konflikt tillsammans varandra, samt beneath 300-talet erövrade Rom allt större delar från den Apenninska halvön.

dem besegrade gjordes mot medborgare alternativt allierade tillsammans skyldighet för att bidra tillsammans med soldater mot Roms något som ökar i storlek eller antal krigsmakt.

Republiken regerades från numeriskt värde konsuler liksom valdes på grund av en tid. Deras viktigaste övning plats för att leda republiken inom konflikt.

kalenderår 451 f.Kr. utfärdades dem inledande skriftliga lagarna, likt kallades dem tolv tavlornas team.

Rom blev större samt utökade sina konflikt mot länderna runt Medelhavet. Efter dem tre puniska krigen besegrades Karthago, samt Rom underkuvade mot slut varenda sina fiender. Den snabba tillväxten mot en imperium samt rikedomarnas olika fördelning orsakade inrikespolitiska spänningar, vilket ledde mot blodig eller täckt med blod inbördeskrig.

Romerska kejsardömet

[redigera | redigera wikitext]

Kejsardömet avlöste den romerska republiken kalenderår 31 f.Kr. Skillnaden mellan dem numeriskt värde nedsänkt framför allt inom styrelseskicket; även republiken kontrollerade lydstater. Båda ägde staden Rom såsom sitt centrum. beneath sin erövring från Europa plats romarriket oftast känt beneath förkortningen SPQR.

beneath sin höjdpunkt grundlig detta romerska riket tillsammans romarna cirka enstaka fjärdedel från jordens dåvarande befolkning.

Under flera tid gjorde forskare ett distinktion mellan principatet, perioden ifrån Augustus mot den romerska krisen beneath 200-talet beneath dominatet, samt perioden ifrån Diocletianus mot slutet vid Västrom. i enlighet med denna distinktion bör beneath principatet (latin: princeps, ”den första”, den enda titel såsom Augustus gav sig själv) diktaturens verklighet äga hållits gömd på baksidan ett republikliknande kuliss; medan dominatet (dominus, ”mästare”) öppet exponerade sin inflytande tillsammans gyllene kronor samt överlastade kejserliga ritualer.

Verkligheten plats mer nyanserad: Delar från den romerska administrationen levde vidare inom detta bysantinska riket mer än tusen kalenderår efter för att dem skapats, samt en relaterat till en kejsare eller ett imperium höghet fanns knappast okänt inom kejsartidens introduktion.

Den präglades av maktfördelning och oskrivna lagar, där senaten och två konsuler styrde Rom

Västrom samt Östrom

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Västrom samt Östrom

Efter kejsare Theodosius I:s död 395 delades detta romerska kejsardömet mellan hans numeriskt värde söner. Denna typ från delning, för att dela upp riket inom numeriskt värde (ibland inom tre alternativt fyra) administrativa delar, plats ej en nytt idé samt sågs ej från romarna själva liksom ett delning in inom separata riken, utan snarare inom numeriskt värde administrativa indelningar från identisk rike.

Exempelvis kunde den en kejsaren stifta ett team liksom då automatiskt även gällde inom den andra kejsarens halva. Den yngre sonen Honorius ärvde Västrom samt den äldre sonen Arcadius ärvde Östrom. Kejsardömet fortsatte vilket numeriskt värde separata, dock sammanlänkade, administrativa indelningar fram tills för att den siste västromerske kejsaren Romulus Augustulus avsattes från germanska arméer den 4 september 476.

Den sista kejsare såsom Östrom ägde erkänt vilket Västromersk kejsare, Julius Nepos, dog 480 samt då upphörde även titeln ”Västromersk kejsare”. Den östra rikshalvan, detta östromerska riket, oftast efter 476 kallat på grund av detta bysantinska riket sedan 1500-talet till för att skilja vid antikens Rom samt den medeltida staten, levde kvar fram mot 1453 då huvudstaden Konstantinopelföll.

Efterföljare mot romerska riket

[redigera | redigera wikitext]

Efter Västroms fall 476 äger flera stater inom världen ansett sig artikel arvtagare mot detta romerska riket. detta bysantinska riket, den egentliga fortsättningen från den östromerska administrationen, levde kvar mot 1453. Karl den store, monark ovan frankerna, kröntes från påven Leo III tid 800 likt ”kejsare ovan romarna” inom en försök för att återupprätta ett västromersk stat beneath katolicismen samt en den västliga kristendomen beneath något liksom skulle behärska liknas nära antikens Rom.

identisk titel ingick även inom påve Johannes XII:s ceremoni för att kröna någon från Otto I962 vilket den förste tysk-romerska kejsaren. Trots namnet ägde detta senare tysk-romerska riket, liksom varade ända fram tills 1806, ingen egentlig koppling tillsammans med detta antika (och samtida inom öst) romerska riket utan plats snarare en försök för att utnyttja en namn vilket sågs likt ärorikt samt kristet enande.

Även flera andra riken använde sig från titeln ”kejsare” inom olika former samt hävdade på det sättet något form eller gestalt från arv ifrån romarriket, däribland tyska kejsardömet, Österrike, inledande franska kejsardömet, andra franska kejsardömet samt Kejsardömet Ryssland. inom solens tid finns inget från dessa kejsardömen kvar samt ej heller någon stat likt fullfölja krav vid, alternativt kunna utföra en egentligt samt legitimt krav vid, för att artikel romarrikets person som följer efter någon annan.

Påven, ett position såsom härstammar ur detta romerska riket, styrde ovan Kyrkostaten samt existerar inom dygn statschef till Vatikanstaten.

Styre samt politik

[redigera | redigera wikitext]

Förvaltning

[redigera | redigera wikitext]

Romarrikets förvaltning plats inom ständig tillväxt samt nya institutioner skapades efter behov.

Den romerska rätten besitter inspirerat samt varit underlag till utvecklandet från den moderna juridiken samt rättsväsendet inom flertalet från Europas länder.^[17]

Juridik

[redigera | redigera wikitext]

Romersk rätt (latinjus romanum) existerar beteckningen vid detta rättssystem, liksom utvecklades inom detta gamla romerska riket, var detta nådde sin höjdpunkt beneath dem tre inledande århundradena efter Kristi barnafödande (”den klassiska perioden”) samt vid 500-talet inom östromerska riketshuvudstad, Konstantinopel, gjordes mot objekt på grund av en kodifikationsarbete, vars konsekvens (”den justinianska alternativt bysantinska rätten”) sedermera fått namnet Corpus juris civilis samt till eftervärlden förmedlat kännedomen ifall den romerska rätten.

Kr

Slutligen talar man angående romersk riktig särskilt tillsammans med hänsyn mot dess beskrivning inom modern period vid den justinianska rättens grundval (”pandekträtten”); namnet härrör ifrån den viktigaste delen från Corpus juris civilis, dem därför kallade pandekterna.

Den romerska rätten betraktas liksom ett från dem maximalt avgörande insatserna inom den mänskliga kulturens tillväxt, eftersom romarna inom sitt rättssystem till inledande gången förenat ett fast logik samt formell stringens tillsammans en sinne till detta praktiska livets skiftande behov.

Förklaringen mot detta existerar romarnas juridiska läggning samt förmåga för att fixera detta inom rättsligt hänseende väsentliga inom detta konkreta fallet, samt sättet likt dem på grund av rättsutvecklingen viktigaste delarna från den romerska rätten utvecklades vid, varvid rättsreglerna växte fram direkt ur detta konkreta fallet samt dettas svar.

(Jfr Responsa prudentium samt Jus honorarium.)

Militär

[redigera | redigera wikitext]

Det antika Roms arméer kom för att dominera den dåtida världen, dock ifrån start påminde den romerska armén många angående den grekiska. inom krigstider ställde varenda valkrets inom Rom upp en bestämt antal Centurior soldater.

enstaka Centuria bestod inom teorin från 100 män (därav ”Cent”uria), dock inom regel bestod dem från 60–80 män. Någon trygg förklaring mot detta känner man ej mot, dock utgår ifrån för att detta orsakats från förluster alternativt helt enkelt ett oförmåga för att mobilisera detta att vara berusad eller övermättad antalet Centurior inom varenda valkrets.

Västromerska riket

dem olika valkretsarna ställde upp olika typer från trupper beroende vid välståndsnivå. dem fattigaste valkretsarna ställde upp velites, lätta trupper beväpnade tillsammans med kastspjut vars arbetsuppgift fanns för att medelst sina projektiler understödja huvudfalangens trupper. Motsvarigheten mot våra dagars medelklass något som har fått en viss form eller struktur spjutfalangen samt basen inom den romerska armén.

Adeln ställde upp equites, ryttare, till för att angripa fienden runt huvudfalangen.

Indelning

[redigera | redigera wikitext]

En romersk provins plats detta romerska rikets största territoriella samt administrativa avdelning från dem områden man kontrollerade utanför Italienska halvön. ett provins styrdes från enstaka romersk politiker från senators rang – vanligen ett diplomat alternativt enstaka praetor – såsom tillsattes på grund av ett period från en tid.

Guvernörerna tilldelades ett provins antingen genom lottning alternativt, inom synnerhet då detta handlade angående provinser såsom drabbades från invasioner alternativt uppror, genom direkt tillsättning. detta fanns då inom allmänhet erfarna konsuler liksom tillsattes. Antalet legioner inom enstaka provins varierade även efter behov samt mot modell ägde Lusitania ingen permanent legion ovan skalle taget samtidigt likt Germania underlägsen härbärgerade fyra legioner.

Sicilien blev den inledande romerska provinsen 241 f.Kr., efter för att äga erövrats inom detta inledande puniska kriget (264–241 f.Kr.). Därefter varierade både antalet provinser samt storleken vid dem ovan tiden. Pannonien samt Moesia delades mot modell upp inom mindre provinser till för att garantera för att ett enda guvernör ej fick till många inflytande.

beneath Principatet ställdes några från dem maximalt oroliga de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden direkt beneath kejsaren.

Skattesystemet reformerades redan beneath Augustus. dem självägande publikanerna, liksom endast inom fall från grova förseelser kunnat ställas mot svars till skatteuppbäringen ersattes tillsammans med statligt utnämnda prokuratorer, ett titel även ståthållare inom mindre provinser fick bära.

Skattesystemet reformerades även på grund av för att bli mer kontrollerat, samt inom huvudsak uppbars kapitationsskatt samt fastighetsskatt, den senare baserad vid ägornas storlek.

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Språk

[redigera | redigera wikitext]

Romarnas rike ägde inom praktiken numeriskt värde officiella språk: inom väster latin samt inom öster mestadels grekiska.

Latin inom väst

[redigera | redigera wikitext]

Språket latin vilket talades inom Rom bildade även detta latinska skriftspråket. Sannolikt utvecklades latinet ifrån detta etruskiska skriftspråket, såsom inom sin tur byggde vid ett modifikation från detta grekiska alfabetet. Etruskerna fanns mellersta Italiens inflytelserik människor fram mot 400-talet f.Kr.

samt romarnas närmaste grannar inom norr. detta latinska alfabetet skapades samt besitter använts från flera olika människor genom tiderna samt används än inom solens tid, 2 500 kalenderår senare. Fram mot 200-talet f.Kr. bestod detta romerska människor mot stora delar från bönder samt soldater, vilka ej skrev speciellt många. Därefter, då romarriket växte samt började bli en avgörande ekonomi-, handels- samt maktcentrum, blev statsmakten starkt kopplad mot detta latinska språket.

Viktiga romerska författare samt historieskrivare såsom Vergilius, Horatius, Cicero, Tacitus samt namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad skrev varenda vid latin samt dessa hörde mot alternativt ägde kopplingar mot detta översta maktskiktet inom Rom. Romersk träning fanns inom massiv utsträckning enstaka kurs inom retorik. Man lade massiv vikt nära konsten för att behärska komponera samt framföra anförande samt man läste många litteratur på grund av för att behärska berika sitt tungomål.

för att behärska behärska språket fanns inom mångt samt många ett framgångsfaktor inom Rom.

Romarna fanns en erövrarfolk likt tog stora delar från Europa inom ägande. Den starka centralmakten upprätthölls genom för att man snabbt såg mot för att dem erövrade områdena övervakades från ett operativ romersk ledning. Ståthållare samt militärer, skatteindrivare, domare samt tullare tillsattes samt romerska köpmän tog ovan handeln.

till flera inom lokalbefolkningen plats detta fördelaktigt för att lära sig latin på grund av för att behärska avancera inom samhället samt utföra yrkesliv. mot modell fanns latin detta enda talade språket inom armén samt inom dem skolor vilket fanns skedde undervisningen vid latin samt inom viss mån vid grekiska.

Kristendomens frammarsch bidrog även starkt mot för att sprida latinet mot läka riket.

Kristna texter översattes ifrån grekiska mot latin samt vid 300-talet blev kristendomen inom praktiken detta romerska rikets statsreligion efter kejsar Konstantins omvändelse. dem kristna använde nästan uteslutande latinet såsom sin kyrkas tungomål samt detta gjorde efter grabb för att även befolkningen vid den västeuropeiska ruralt område talade latin.

dem romanska tungomål såsom talas inom flera länder inom samt utanför Europa existerar latinets arvtagare.

Grekiska inom öst

[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad ifrån dem erövrade områdena inom väster, var latinet systematiskt infördes, lät romarna grekiskan artikel kvar liksom administrationens samt maktens tungomål inom öster. Även inom Rom åtnjöt grekiskan upphöjd ställning eller tillstånd samt bildade romare lärde sig grekiska.

Romerska författare såsom Marcus Aurelius, Suetonius samt Julius namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad skrev vissa från sina verk vid grekiska. Grekiskan fanns kristendomens inledande skriftspråk, då dem centrala texterna, däribland Nya Testamentet, skrevs vid grekiska.

Skillnaden inom tungomål tros existera enstaka massiv anledning mot romarrikets delning inom ett östlig samt ett västlig halva tid 395.

Kejsar Konstantin ägde 70 tid tidigare grundat staden Konstantinopel (nuvarande Istanbul) vilken kom för att bli Östromerska rikets huvudstad.

Religion

[redigera | redigera wikitext]

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Under 300- samt 200-talen erövrade Rom läka Apenninska halvön samt då dem började underkuva dem andra stormakterna kring Medelhavet beneath 100-talet f.Kr.

inlemmades dem själva inom den hellenistiska kultursfären. Inledningsvis skedde detta genom för att romerska guvernörer köpte upp alternativt rövade försvunnen dem enorma mängder grekisk bildkonst liksom fanns inom dem erövrade områdena. Grekiskakonstnärer kom snart för att immigrera mot Italien samt den grekiska konsten ställdes därför inom romersk position.

effekt blev enstaka inom grunden hellenistisk kultur tillsammans med specifika romerska drag.

Den romerska republiken blev en kejsardöme27 f.Kr. samt den romerska konsten kom därefter för att lyda beneath centrala direktiv samt den uppvisar således större enhetlighet än den grekiska. då romersk kultur samt arkitektur började spridas inom västra europa fanns detta inom koloniseringens spår – några egentliga regionala variationer förekom ej.

Där västra europa plats en outvecklat zon såsom försågs tillsammans med romersk bildkonst samt arkitektur samt snabbt anammade detta latinska språket, förblev den östra medelhavsregionen hellenistisk samt långt efter för att även Grekland blivit ett sektion från detta romerska riket fortsatte den kulturella strömmen för att flöda ifrån Grekland mot Rom.

Den romerska arkitekturen byggde liksom den romerska konsten vid den grekiska, dock skilde sig ifrån den tillsammans med sina bågar, valv samt kompositaordning; samt genom sin större skal, användandet från naturlig cement samt starkare anknytning mot staden.

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Kvinnors ställning

[redigera | redigera wikitext]

Kvinnor ägde ett relativt fri ställning inom antikens Rom även angående den skiftade beneath tidens lopp, ifrån för att äga varit strikt beneath den tidiga republiken mot för att bli friare beneath den senare republiken samt kejsardömet.

inom kontrast mot kvinnor inom detta klassiska Aten levde romerska kvinnor ej isolerade ifrån samhället inom könssegregering utan ägde resurs mot ett viss bildning samt kunde verka inom dem flesta yrken utom dem politiska samt militära, samt även inom religiösa ämbeten från massiv prestige.^[18]

Romerska köket

[redigera | redigera wikitext]

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Utbildningen inom romarriket plats indelad inom tre stadier samt undervisningen utgjordes inom inledande grabb från retoriken, konsten för att prata väl.

Nästan varenda pojkar ifrån 7 mot 11 kalenderår gick inom den s.k. elementaskolan, var dem lärde sig för att studera, notera samt räkna. Flickorna lärde sig hushållning hemma från sin mor, dock detta plats normalt även till flickor för att vandra inom elementarskolan. ^[19]

Föräldrarna fanns skyldiga för att erlägga på grund av barnens skolgång samt majoriteten från föräldrarna ägde råd tillsammans med detta.

Skolan nedsänkt inom detta fria samt oftast inom ett pelargång nära gatan. Aga fanns vanligt förekommande beneath skoldagen. Skoldagen varade beneath förmiddagens timmar. beneath dem stora marknadsdagarna, nundinae, liksom inföll plats åttonde ljus, samt beneath sommarmånaderna plats skolan stängd.

Mellanskolan

[redigera | redigera wikitext]

Pojkarna ur dem förmögnare kretsarna, inom åldern 11–15 kalenderår, fortsatte sina studier inom enstaka mellanskola.

Undervisningen blev tagna grabb från enstaka grammaticus, vilket lärde sina studenter inom latin samt grekiska. Efter för att äga läst sitt eget tungomål enstaka längre period samt lärt sig grunderna inom grekiska, läste man dem stora författarna. Realämnen inom våra dagars utsträckning fanns ej, utan barnen lärde sig ifall saga, geografi samt biologi inom samband tillsammans med dem litterära texterna.

Kr

Flickor ur dem förmögnare kretsarna fick ofta utbildning från grammaticus hemma snarare än inom ett lärcentrum, samt flera kvinnor ur den romerska överklassen plats omtalade till sin bildning samt breda akademiska kunskap.^[18]

Retorikskolan

[redigera | redigera wikitext]

En små samt utvald team tillsammans pojkar plats förutbestämd för att utföra ett yrkesliv inom politiken alternativt juridiken.

inom retorikskolan lärde dem sig retorikens grundläggande principer eller fundament. Eleverna skulle behärska bygga upp sina anförande väl, lägga fram sina argument inom riktig ordning samt prata på grund av sin sak tillsammans ett utmärkt övertalningsförmåga. Delar från kända politiska anförande skulle eleverna lära sig utantill.

Till skillnad ifrån inom Grekland existerar kvinnliga retoriker kända inom Rom, ofta sedan dem fått hemundervisning inom retorik.^[18]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]