Vad heter de olika partierna

Detta existerar enstaka lista ovan politiska partier inom Sverige. Den inkluderar både idag befintlig partier samt historiska partier sedan 1700-talet, samt både partier inom rikspolitiken samt liknande liksom endast verkar regionalt alternativt lokalt.

Mer kunskap ifall Sveriges politik står för att studera inom artikeln politik inom Sverige.

Rikdagspartier

[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2022, finns detta åtta politiska partier tillsammans med mandat inom Sveriges riksdag. samtliga från dem äger även mandat inom kommuner samt regioner. Partierna besitter mellan 10 000 (L) samt 80 000 (S) partimedlemmar.

Övriga rikspartier

[redigera | redigera wikitext]

Förutom dem åtta riksdagspartierna, finns detta ytterliggare 23 partier vilket hos valmyndigheten besitter registrerade partibeteckningar på grund av omröstning mot riksdagen. Detta kräver enstaka data från signaturer ifrån 1 500 rösträttsberättigade personer.

Genom inskrivning existerar partinamnet skyddat. detta ger även grupp tillfälle för att låsa sina kandidatlistor således för att väljarna bara kunna välja vid personer likt grupp egen besitter utsett.

Riksdagen har 349 ledamöter som väljs vart fjärde år

Registrerad partibeteckning till riksdagsval gäller även till samtliga regionala samt lokala omröstning inom all landet samt omröstning mot Europaparlamentet, sålunda till en område vilket ställer up inom flera kommunval är kapabel detta existera smidigare tillsammans enstaka inskrivning till riksdagsval än flera registreingar till olika kommunalval. ^[3][4]

Genom enstaka kostnadsfri registrering, kunna en område ställa upp inom riksdagsval samt EU-val utan för att registrera sin partibeteckning.

inom riksdagsvalet 2022 deltog exemplevis även Feministiskt Initiativ (3 157 röster), Sveriges komunistiska område (1 181), Socialisterna - Välfärdspartiet (892), Basinkomstpartiet (374), landet ut ur EU/Frihetliga Rättvisepartiet (174), Förenade Demokratiska grupp (157), Stram klass land (156) samt Kalle ankapartiet (144).^[2] Inför EU-valet 2024 anmälde sig även exempelvis Folklistan.^[9].

Riksdagspartiers finansiering

[redigera | redigera wikitext]

De åtta riksdagspartierna finansierat huvudsakligen genom statligt partistöd vilket utgör omkring 70 % från intäkterna. Endast numeriskt värde partier besitter större finansiering ifrån annat håll: Centerpartiet får 60 % genom övrig aktivitet (som utgörs från inkomster ifrån partiets kapitalförvaltningsbolag Randello Invest).

Förk

Socialdemokraterna får 45 % genom salg samt lotterier.

Historiska rikspartier

[redigera | redigera wikitext]

Ståndsriksdagen beneath Vasatiden samt Karolinska tiden (1527–1718)

[redigera | redigera wikitext]

Som inledande riksdag nära vilket samtliga fyra ständer (adel, präster, borgare, samt bönder) plats representerade vid utmärker sig Västerås riksdag 1527.

Makten beneath denna tidsperiod nedsänkt inom allt något som är viktigt eller nödvändigt hos konungen, samt politiska partigrupperingar saknades. Riksdagarnas representanter representerade enbart sitt stånd.

Ståndsriksdagen beneath Frihetstiden (1719–1772)

[redigera | redigera wikitext]

Genom 1719 års regeringsform samt 1723 års riksdagsordning fick ständernas representanter utökad inflytande, samt en inledande svenskt partisystem – hattar samt mössor – etablerades.

Den sena ståndsriksdagen (1773–1866)

[redigera | redigera wikitext]

Frihetstiden avslutades genom Gustav III:s statskupp samt 1772 års regeringsform, vilken återförde makten mot kungen, samt bidrog mot för att partisystemet dog ut. inom samt tillsammans 1809 års regeringsform samt 1810 års riksdagsordning gavs dock riksdagen mer auktoritet igen.

Alla av dem har också mandat i kommuner och regioner

"Partierna" beneath denna period saknade formella ramar, samt fanns löst sammansatta grupperingar från riksdagsledamöter tillsammans med gemensamma intressen samt syfte - följaktligen existerar även tidsangivelserna ungefärliga.

Tvåkammarriksdagen (1867–1970)

[redigera | redigera wikitext]

I samt tillsammans med 1866 års riksdagsordning ersattes ståndsriksdagen genom representationsreformen tillsammans ett tvåkammarriksdag, vilket även föranledde för att partiväsendet började etableras vid allvar inom landet.

beneath dem inledande decennierna fortfor dock riksdagspartierna för att mot massiv sektion utgöras från, tillsammans sentida mått mätt, löst sammanfogade grupperingar från ideologiskt likasinnade, redan invalda, riksdagsledamöter. Runt sekelskiftet tog detta partisystem likt sedan dess kommit för att bli rådande struktur, inom samt tillsammans med för att riksdagsgrupperna började knytas mot riksorganisationer.

När systemet tillsammans enmansvalkretsar ersattes från en jämnt fördelat valsystem 1911 kom partilösa riksdagsledamöter för att bli allt mer ovanliga, samt andrakammarvalet 1911 plats även detta inledande inom vilket man inom strikt fras röstade vid partier: tillsammans början inom detta omröstning påbjöds för att varenda valsedel skulle förses tillsammans ett partibeteckning.

även detta bidrog mot för att antalet "politiska vildar" marginaliserades kraftigt.

Riksdagen har 349 ledamöter som väljs vart fjärde år

Första kammaren

Andra kammaren

Enkammarriksdagen (1971—)

[redigera | redigera wikitext]

Genom ett förändring inom riksdagsordningen fick land 1971 enstaka enkammarriksdag, ett förändring liksom följdes från 1974 års regeringsform, vilken ännu (2018) existerar gällande, samt 1974 års riksdagsordning.

Riksdagsgrupp vilket bildats utan för att äga ställt upp inom omröstning, samt såsom ej heller senare vunnit riksdagsmandat inom val

• Arbetarpartiet Kommunisterna (APK) (1977–1979, bildad genom för att numeriskt värde riksdagsledamöter ifrån Vänsterpartiet kommunisterna deltog inom ett utbrytning ifrån detta område.

  APK samt dess person som följer efter någon annan ställde upp inom riksdagsvalet 1979 samt inom senare omröstning, dock besitter då ständigt blivit utan riksdagsmandat.)

1900-talets föregångare mot riksdagspartierna

[redigera | redigera wikitext]

De flesta från dem ”föregångare” vilket upptagits på denna plats existerar identisk område vilket en nuvarande riksdagsparti.

mot modell existerar Folkpartiet samt Liberalerna existerar identisk område, fast tillsammans olika namn. Vissa tidiga organisationer likt Frisinnade landsföreningen existerar dock föregångare inom egentlig fras.

Föregångare mot Centerpartiet

[redigera | redigera wikitext]

Föregångare mot Liberalerna

[redigera | redigera wikitext]

Föregångare mot Kristdemokraterna

[redigera | redigera wikitext]

Föregångare mot Moderata samlingspartiet

[redigera | redigera wikitext]

Föregångare mot Vänsterpartiet

[redigera | redigera wikitext]

Valsamverkan

[redigera | redigera wikitext]

• Medborgerlig samling/Samling 68 (1964–1968 – valteknisk samarbete mellan Folkpartiet, Högerpartiet, samt Centerpartiet inom bland annat Fyrstadskretsen)
• Mellanpartierna (1964–1968 – valteknisk samarbete mellan Centerpartiet samt Folkpartiet inom Kalmar läns samt Gotlands läns valkrets)
• Centern (1985 – rikstäckande valteknisk samarbete mellan Centerpartiet samt KDS)
• Därutöver noteras fördjupade samarbeten vilket Arbetarepartiet (1928 – Socialdemokraterna samt SKP), partnerskap på grund av Sverige/Alliansen (2004–2019, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, samt Kristdemokraterna), samt dem rödgröna (2008–2010 – Socialdemokraterna, Miljöpartiet, samt Vänsterpartiet), såsom dock ej sträckt sig mot gemensamma valsedlar.

Övriga historiska rikspartier

[redigera | redigera wikitext]

Genom år äger land även haft en stort antal småprtier vilket ställt upp inom riksdagsval utan för att erhålla tillräckligt flera röster till riksdagsmandat.

Regionala partier

[redigera | redigera wikitext]

Alla län utom Gotland, Kronoberg samt Västerbotten äger alternativt äger haft regionala partier.

Riksdagsledamöterna sitter på platserna i riksdagen mellan åren 2022 och 2026

Registrerad partibeteckning på grund av landstingsval gäller även till varenda kommunalval inom detta län grupp existerar noterat.

Blekinge län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska regionala partier

Dalarnas län

[redigera | redigera wikitext]

Gävleborgs län

[redigera | redigera wikitext]

Hallands län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska regionala partier

Jämtlands län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska regionala partier

Jönköpings län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska regionala partier

Kalmar län

[redigera | redigera wikitext]

Norrbottens län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska regionala partier

Skåne län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska regionala partier

Stockholms län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska regionala partier

Södermanlands län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska regionala partier

Uppsala län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska regionala partier

Värmlands län

[redigera | redigera wikitext]

Västernorrlands län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska regionala partier

Västmanlands län

[redigera | redigera wikitext]

Västra Götalands län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska regionala partier

Örebro län

[redigera | redigera wikitext]

Östergötlands län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska regionala partier

Lokala partier

[redigera | redigera wikitext]

Många kommuner besitter alternativt äger haft lokala partier likt endast kandiderat inom kommunval.

Blekinge län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska lokala partier inom Blekinge län

Dalarnas län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska lokala partier inom Dalarnas län

Gotlands län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska lokala partier inom Gotlands län

Gävleborgs län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska lokala partier inom Gävleborgs län

Hallands län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska lokala partier inom Hallands län

Jämtlands län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska lokala partier inom Jämtlands län

Jönköpings län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska lokala partier inom Jönköpings län

Kalmar län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska lokala partier inom Kalmar län

Kronobergs län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska lokala partier inom Kronobergs län

Norrbottens län

[redigera | redigera wikitext]

Historiska lokala partier inom Norrbottens län

Skåne län

[redigera | redigera wikitext]