Ort i småland på i

Ortnamn inom Småland är kapabel, liksom dem övriga svenska ortnamnen, delas upp inom naturnamn samt kulturnamn. Kulturnamnen existerar ofta bebyggelsenamn tillsammans efterled var bebyggelsen beskrivs, såsom -by (Högsby) samt -torp (Hillerstorp).

Vissa ortnamn existerar speciella på grund av Småland samt delar från omgivande landskap.

modell vid detta existerar namn liksom besitter efterleden -lösa, -måla samt -ryd. Ortnamnen inom Småland existerar, såsom inom samtliga andra landskap inom land, dels osammansatta ortnamn samt dels sammansatta. från dem sammansatta ortnamnen besitter dem flesta numeriskt värde ordled, förled samt efterled.

Några från dem osammansatta namnen existerar enstaviga, liksom mot modell Os samt Tolg.

andra existerar tvåstaviga likt mot modell Berga samt Tuna. Ändelsen -a betecknar ofta pluralis.^[1] från dem sammansatta ortnamnen besitter dem flesta numeriskt värde ordled, förled samt efterled, såsom mot modell Fårbo samt Rosenfors, dock detta finns även namn tillsammans med tre ordled, likt Ljungbyholm samt Vassmolösa.

Definition från begreppet ortnamn

[redigera | redigera wikitext]

Ortnamn alternativt toponymer existerar namn vid geografiska företeelser samt ortnamnen kunna delas upp inom bebyggelsenamn samt naturnamn.^[2]

En språkvetenskaplig definition existerar för att "ett ortnamn existerar en språkligt formulering såsom inom ett viss namnbrukarkrets existerar knutet mot enstaka bestämd plats".^[3]

Ortnamnskategorier

[redigera | redigera wikitext]

Alla ortnamn delas upp inom numeriskt värde huvudkategorier: naturnamn samt kulturnamn.

Kulturnamnen förmå indelas tre kategorier: ägonamn, bebyggelsenamn samt namn vid artefakter.^[4]
Naturnamn existerar namn vid vattendrag, sjöar, skogar o.s.v. Ägonamn existerar namn vid mark såsom används på grund av jordbruk samt boskapsskötsel, mot modell åkrar, ängar samt hagar. Bebyggelsenamn existerar namn vid tätorter, byar, gårdar, bygder tillsammans med mera.

Artefaktnamn existerar namn vid broar, hamnar, gruvor, gravhögar m.m.^[1][5] Bebyggelsenamn förmå artikel primära alternativt sekundära. huvudsakliga bebyggelsenamn avser bebyggelse redan ifrån start, mot modell dem likt slutar vid -by (som Ljungby), alternativt -torp (som Grimstorp).

Sekundära bebyggelsenamn besitter ej ifrån start betecknat bebyggelse.^[6] Dessa bebyggelsenamn besitter ursprungligen varit naturnamn, ägonamn alternativt artefaktnamn. modell vid sådana ortnamn inom Småland existerar Hjältevad, Lammhult, Sandsbro tillsammans med flera.

[redigera | redigera wikitext]

• Jönköping (Iunakøpung 1278) besitter förledet Iuna- från enstaka liten flod likt kallades Iunabækkær.

  Förledet mot detta namn kunna artikel en äldre, osammansatt bäcknamn Iūn, vilket kommer från ýr 'idegran'. Efterledet kommer från fornsvenska køpinger 'handelsplats'.^[7]

• Kalmar (Calmarna oppidum ['stad'] ca 1200) kommer från fornsvenskaKalmarnar. Förledet existerar kalm 'stenröse'. Efterledet existerar flertal från arin 'grusig mark'.^[8]
• Växjö (Wexionensem 1100-talet) kommer från en sjönamn vilket den nuvarande Växjösjön äger haft.

  detta tidigare sjönamnet plats sammansatt från väg samt sjö, alltså existerar betydelsen 'vägsjön'. Detta namn förklaras från för att flera viktiga vägar sammanstrålade nära stort insjövatten samt den dåvarande marknadsplatsen.^[9]

Typiska småländska ortnamnsled samt ortnamnsändelser

[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnsförled tillsammans trädanknytning

[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnsefterled såsom betecknar bebyggelse

[redigera | redigera wikitext]

• -berga inom Småland äger några socknar fått namn efter kulle samt därmed fått efterledet -berga.

  Exempel: Korsberga, Lönneberga samt Ormesberga. inom speciellt Kronobergs län finns även enstaka sektion byar tillsammans efterledet -berga såsom ej existerar kyrkbyar, vilket Horsaberga, Hästberga samt Väraberga.

• -boda (-bo) betecknade ursprungligen bodar till temporärt bruk, likt slåtterbodar, förvaringsbodar, sjöbodar m.m.

  dem flesta namnen från vid -boda samt -bo inom Småland tillsammans betydelsen 'bod, bodar' finns inom skogstrakterna dock även inom kustbygden. Förledet existerar ofta en personnamn, mot modell inom Algutsboda, Aneboda, Bosebo, Gullabo m.fl.

• -by äger ursprungligen sannolikt betytt 'boplats, bebyggelse' likt den senare betydelsen 'gård, by' besitter utvecklats ifrån.

  inom Småland finns bland annat Gamleby, Ljungby, Läckeby samt Rockneby.

• -fall, 'svedjefall', existerar vanligt inom dem småländska skogstrakterna. Exempel: Bäckafall, Isfall samt Slättfall.
• -horva, 'inhägnad små åker', existerar vanligt förekommande inom Kalmar län. Exempel: Hamphorva, Siggehorva samt Vällehorva.
• -hult existerar ursprungligen en naturnamn, samt betyder 'liten träd, skogsdunge'.

  Detta efterled existerar många vanligt inom Småland. modell existerar Döderhult, Lidhult samt Älmhult.

• -landa betyder 'åker, odlad mark' samt liknande. modell existerar Dänningelanda, Vislanda, Odenslanda samt Vetlanda.
• -lösa kunna betyda 'äng, betesmark'. Förledet beskriver ofta landskapet. Efterledet -lösa finns bland annat inom sockennamnet Förlösa.

  Bland namn vid tätorter, byar samt gårdar finns Vassmolösa samt Skäggalösa. Sistnämnda namn äger likt förled en mansnamn Skægge.

• -löv äger betydelsen 'gård liksom någon fått inom arv alternativt lämnat efter sig'. inom Småland finns namnen vid -löv inom Kronobergs län samt inom Jönköpings län. modell vid dessa namn existerar sockennamnen Adelöv, Skatelöv samt Vederslöv.
• -måla existerar typiskt till Småland, dock även till Blekinge samt södra Östergötland.
  Below is a list of localities in the three administrative counties of Småland with a population greater than 10,000 as of 2005

  -måla existerar släkt tillsammans med termen mål 'mått' likt betyder 'avgränsat, uppmätt jordstycke’. detta existerar många vanligt för att namnen vid -måla äger en mansnamn såsom förled, mot modell Persmåla, enstaka bygd inom Madesjö. en annat vanligt förled existerar sjönamn, mot modell Alsjömåla, ett gård inom Vissefjärda. Förleden förmå ofta artikel redan etablerade bebyggelsenamn.

  -måla är släkt med ordet mål 'mått' som betyder 'avgränsat, uppmätt jordstycke’

  en modell existerar Källstorpsmåla, enstaka gård inom Ljungby socken inom Södra platsnamn, var gården Källstorp plats den moderbebyggelse såsom -måla-kolonisationen ägde utgått ifrån. inom dem allra flesta fall existerar detta ett gård alternativt mindre bygd vilket besitter -måla-namn. en enda från dem småländska -måla-namnen existerar namn vid en samhälle, nämligen Blomstermåla.

  Namnen förekommer maximalt koncentrerat inom södra Småland, nära gränsen mot Blekinge, samt inom östra delen från Kalmar län.

• -rum existerar vanligt inom norra samt östra Småland. Detta efterled betyder 'öppen plats'. flera från dessa namn äger möjligen ursprungligen betecknat slåtter- samt betesmarker. Några modell vid -rum inom Småland: Ankarsrum, Byarum samt Forserum.
• -ryd existerar liksom -måla en typiskt småländskt ortnamn.

  Betydelsen från -ryd existerar 'röjning (i skog)'. Efterleden äger sin största spridning inom skogsbygderna inom detta inre från Småland.

  Längre ner hittar du även en lista med större tätorter i Småland och svar på vanliga frågor

  modell vid namn existerar Färgaryd, Hallaryd samt Unnaryd.

• -sjö existerar vanligt förekommande inom Småland vid bas från dem flera sjöarna inom landskap. detta finns flera sockennamn tillsammans efterledet -sjö, vilket Dädesjö, Nävelsjö samt Örsjö. Även några stadsnamn slutar vid sjö: Eksjö, Nässjö, Sävsjö samt Växjö.
• -skruv existerar en ortnamnsefterled vilket endast förekommer inom sydöstra Småland, huvudsakligen inom Kronobergs län.

  Dialektalt kunna -skruv betyda 'strut', samt besitter kopplats mot någon slags smältugn, hytta, inom medeltidens järnhantering.^[10][11] modell vid sådana namn existerar Arnaskruv, Gullaskruv, Hageskruv, Kylleskruv, Källeskruv, Tikaskruv samt Älgaskruv.

• -stad förekommer vid flera platser inom Småland, liksom inom övriga Götaland.

  inom Svealand, inom östra Norrland samt inom Jämtland skrivs efterledet vilket -sta. inom Småland finns den största koncentrationen från -stad-namn inom den norra delen från Kalmar län. Den ursprungliga betydelsen från -stad äger antagits artikel 'plats, ställe', dock även andra tolkningar besitter föreslagits. Namn tillsammans efterledet -stad inom Småland existerar Blackstad, Ingelstad samt Villstad.

• -torp innebär inom ett äldre innebörd 'nybygge, utflyttargård' samt dem äldsta från dessa namn existerar ifrån förhistorisk tidsperiod.

  vid vikingatiden samt medeltiden uppstod en andra skikt från namn vid -torp. mot dessa äldre namn hör inom Småland sockennamnen Anderstorp samt Karlstorp. för att -torp-namnen äger en mansnamn likt förled existerar många vanligt. beneath nyare tiden äger enstaka mängd namn tillsammans med efterledet -torp bildats.

  Dessa namn kunna då beteckna dagsverkstorp, soldat- samt båtsmanstorp m.m.

• -arp: inom Småland (liksom inom Skåne) besitter ett sektion -torpnamn kommit för att erhålla sitt efterled kortat mot -arp. detta finns fyra sådana sockennamn inom Småland: Barnarp, Dörarp, Hakarp samt Månsarp.^[12][13]

Ortnamnsefterled såsom betecknar bruksorter samt industrier

[redigera | redigera wikitext]

De flesta från Smålands bruksorter uppstod mot största delen beneath inledande delen från 1700-talet.

inom vissa från brukens ortnamn ingår termen bruk vilket efterled. Även -hammar (som betecknar 'vattenhammare') är kapabel inträffa.

Bruksorterna fanns beroende från vattenkraft samt därför ingår ofta -fors alternativt -ström inom orternas namn.^[17]

Ortnamn liksom påminner angående icke-kristen kult

[redigera | redigera wikitext]

De ortnamn såsom äger namnet vid enstaka fornnordisk gud alternativt gudinna inom sitt förled kallas teofora ortnamn.

Tillsammans tillsammans övriga ortnamn vilket syftar vid gudadyrkan benämns dem sakrala ortnamn.^[18]

Namn tillsammans med efterledet -vi (helgedom) förekommer inom Småland inom den norra hälften från Kalmar län.

• Även Södra oss ligger inom Kalmar läns norra del.

Namn tillsammans efterledet -eke:

Namn tillsammans efterledet -ås: Tre socknar inom Småland heter Torsås: Torsås, VästraTorsås samt ÖstraTorsås.

Dessa namn besitter guden Tor inom sitt förled.^[20]

Namnet Fryele ((de) Frøal ca 1220) kunna tolkas vilket gudinnanFröjas al, alltså enstaka kultplats.^[21]

Namnet Hov inom Växjö betyder 'gudahov, kultplats'.

Lista över orter i Sverige består av flera listor: Lista över Sveriges tätorter (går att sortera efter folkmängd, etc

Intill Växjö ligger Helgasjön, ’den heliga sjön’.^[19]

Ortnamnsefterled vilket betecknar höjder

[redigera | redigera wikitext]

• -klint betyder 'markerad bergkulle'. Efterledet förekommer främst inom Smålands östra samt norra delar. Exempel: Hällaklint, Korpeklint, Ramlaklint samt Seboklint.

Ortnamnsefterled såsom betecknar småsjöar

[redigera | redigera wikitext]

• -göl, -gölen termen göl betyder 'liten djup vattensamling inom skogs- alternativt myrmark'.

  vilket ortnamn existerar -göl, -gölen många vanligt inom Småland samt södra Östergötland, dock detta förekommer även inom andra landskap inom södra land. modell till -göl (obestämd form): Bogöl, Hargöl samt Tångagöl. modell på grund av -gölen (bestämd form): Hammargölen, Lannarumsgölen samt Svartgölen.

Ortnamnsändelser

[redigera | redigera wikitext]

-a existerar enstaka vanlig pluraländelse inom svenska ortnamn.^[1] inom vissa områden existerar -e vanligare, mot modell vid Gotland, inom Bohuslän, inom vissa delar från Värmland (till modell Sunne) samt inom Härjedalen Hede ((ii) Hedha sokn 1397) samt Jämtland (Stavre).

inom Småland existerar ändelsen -a den vanligaste pluraländelsen, mot modell inom Tveta samt Ukna^[22].

Exempel på dessa namn är sockennamnen Adelöv, Skatelöv och Vederslöv

-inge existerar ett avledningsändelse samt betecknar invånarna vid ett viss område, mot modell Blädinge, Frödinge samt Kläcklinge.^[23]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Göran Hallberg, "Ortnamn inom Småland" 1983. Almqvist & Wiksell Förlag AB.
• Svenskt ortnamnslexikon, 2003, Wahlberg, Mats, 1948- (utgivare) ISBN 91-7229-020-X