Hur stor är en gigabyte

För andra betydelser, titta Byte (olika betydelser).

Byte[bajt] existerar enstaka informationsenhet likt bland annat används inom datorsammanhang, ofta den minsta adresserbara enheten, samt enstaka måttenhet på grund av informationsstorlek.

Har du en gammal dator ligger är storleken mindre, kanske inte ens 1 GB

Pluralformen existerar inom allmänhet densamma. inom moderna kontext existerar enstaka byte oftast synonymt tillsammans enstaka oktett, ett sekvens bestående från informationsbärande 8 bitar, dock inom synnerhet inom äldre datorer kunna bytestorleken existera ett ytterligare.

Användning samt uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

En byte är kapabel tolkas vilket enstaka bitsekvens tillsammans 8 positioner, var plats samt ett kunna äga värdet 1 alternativt 0.

Detta ger 2⁸ = 256 kombinationer. Hur dessa kombinationer inom sin tur bör tolkas bestäms från kontext, mot modell är kapabel enstaka byte företräda en naturligt anförande ifrån 0 mot 255, en heltal inom tvåkomplementsform inom intervallet −128 mot +127 alternativt en skrivtecken i enlighet med mot modell ASCII alternativt ISO-8859.

Gigabyte (GB) är en informationsenhet samt en multipel av byte

Ofta ingår ett byte inom enstaka större informationsenhet, mot modell således för att fyra byte tillsammans står på grund av en heltal mellan 0 samt 4 294 967 295 (4 byte = 256^4 = 4 294 967 296 kombinationer) alternativt en skrivtecken i enlighet med Unicode (UTF-32).

Åttabitarsbyten benämns ofta oktett inom fabriksrelaterade standarder, såväl liksom inom nätverksfackspråk, eftersom enstaka byte inom initial innebörd kunna äga ytterligare bitlängd.

Oktett existerar även den vanligaste benämningen på grund av åttabitarskvantiteter inom dem flesta icke-engelska språken.

En halv byte, detta önskar yttra fyra bitar, brukar ibland benämnas ”nibble”, även stavat ”nybble”.

Ju större hårddisk du har desto mer kan du lagra på den

Den standardiserade benämningen existerar dock deloktett. ett nibble förmå stå på grund av enstaka hexadecimal siffra, enstaka binärkodad decimalsiffra alternativt något från 16 (2⁴) vid annat sätt definierade värden.

Måttenheten byte förkortas ofta tillsammans versalen B. till minneskapaciteter hos hårddiskar samt minnen används ofta byte vilket grundenhet.

då detta gäller datornätverk används istället bitar per kort tid (bps, bit/s) till för att ange överföringshastigheter samt inom databuss-sammanhang används ofta fysik (uttryckt inom Megahertz, MHz; 1 MHz = 1 000 000 Hz), vilket dock ej direkt ger överföringshastigheten (bussbredden är kapabel variera samt normalt förekommer detta pauser inom överföringen).

Enheten byte förmå kombineras tillsammans med samtliga SI-prefix ifrån k (kilo) samt uppåt.

Speciella prefix

[redigera | redigera wikitext]

Adresser inom datorer beskrivs tillsammans en visst antal bitar. Exempelvis räcker 16 bit på grund av för att rikta 65536 byte.

Verktyget omvandlar mellan dataenheterna bit, byte, kilobyte, megabyte, gigabyte och terabyte enligt den traditionella definitionen där 1 KB är 1024 byte

på grund av för att utföra detta enkelt för att förklara stora mängder bytes äger IEC bestämt för att 1 KiB = 1024 byte. Ki existerar denna plats en prefix liksom betyder 1024 (= 2¹⁰). Detta utför för att man kunna förenkla 65536 byte mot 64 KiB (65536 = 1024 * 64). Analogt existerar 1 MiB = 1024 KiB = 1048576 B samt 1 GiB = 1024 MiB. Före standardiseringen lät man K beteckna 1024 inom datorsammanhang, dock eftersom k existerar ett vedertagen benämning på grund av 1000, att föreslå eller råda något IEC användandet från Ki.

Därmed får man konsekventa beteckningar KiB, MiB, GiB samt enstaka klarare skillnad mellan prefixen.

Enheten används i två skilda betydelser: 1 000 000 000 (10 9 = 1000 3) byte

Språkligt bruk

[redigera | redigera wikitext]

Några fastställda beteckningar på grund av byte samt bit finns ej, dock B används allmänt vilket förkortning från byte samt b på grund av bit. eftersom sammanblandning från dem numeriskt värde existerar korrekt vanligt att föreslå eller råda något Svenska datatermgruppen för att både bit samt byte ständigt skrivs ut: kbyte samt kbit till tusental byte respektive tusental bit.

Vanliga fel

[redigera | redigera wikitext]

En massiv förvirring finns bland mindre tekniskt insatta personer angående enheter samt prefix.

Möjliga källor mot missförstånd:

• Byte förkortas ofta B, dock detta är kapabel leda mot förväxling tillsammans b på grund av bit liksom existerar enstaka ytterligare grupp till informationsmängd.

  Inga officiellt standardiserade förkortningar finns, samt Svenska datatermgruppen att föreslå eller råda något för att läka termen byte samt bit skrivs ut.

• Prefixen kilo, mega, giga samt tera används ibland även då man avser vad såsom rekommenderas kallas kibi, mebi, gibi samt tebi i enlighet med ovan.

Enheter på grund av data

[redigera | redigera wikitext]

• Man säger sig äga ett bredbandsuppkoppling vid 8 MB/s (megabyte per sekund) då den inom själva verket existerar vid 8 Mb/s (megabit per sekund).
  Namnet kommer av SI-prefixet giga (G), för en miljard, och byte (B)

  Problemet kunna förstärkas från för att fildelningsprogram såsom µTorrent anger nedladdningshastighet inom byte per kort tid (till modell 250 kB/s). tillsammans ett uppkoppling vid 8 Mb/s (megabit per sekund) förmå man nå upp mot enstaka hastighet från nära 1 MB/s (megabyte per sekund) eftersom enstaka byte består från 8 bitar (dataflödet innehåller dock, förutom datat, olika stöt från styrinformation samt datat kunna artikel komprimerat).

• Man påstår felaktigt för att ett hårddisk existerar vid 1 000 Gb (gigabit) då den existerar vid 1 000 GB (gigabyte).

Prefix

[redigera | redigera wikitext]

• Man köper ett hårddisk vid 500 GB (gigabyte), dock då man kopplar in den inom datorn står detta för att den existerar vid 465 GB.

  detta beror vid för att fönster visar "GB" då detta egentligen existerar GiB (1 gibibyte = 2³⁰ byte) vilket avses samt för att filsystemet inom sig även tar område vid hårddisken. 500 GB (500 × 10⁹ byte) = 465 GiB (465 × 2³⁰ byte). Skillnaden blir sällan kritisk, såsom den blir inom fallet tillsammans "byte" samt "bit", annat än då man noga uppskattat sitt behov.

  Skillnaden växer tillsammans större prefix, mot modell existerar 16 EiB (exbibyte = 2⁶⁰ byte) lite mer än 18 EB (exabyte = 10¹⁸ byte).

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Termen "byte" introducerades 1956 från Werner Buchholz beneath tillverkningsfasen från IBMsStretch-dator.

1 073 741 824 (2 30 = 1024 3) byte

inom start bestod ett byte från sex bitar vilket plats den standardiserade storleken till den tidens I/O-enheter. Sedan blev ett byte detta antal bitar såsom behövdes på grund av för att företräda en indikator inom den skrivelse likt sparades vid datorn. Olika datorer ägde olika byte-storlekar: 6, 7, 8, 9, alternativt t.o.m. 12 bitar förekom såsom byte-storlek.

Det beror på att Windows visar "GB" när det egentligen är GiB (1 gibibyte = 2 30 byte) som avses och att filsystemet i sig också tar plats på hårddisken

Vissa datorer, såsom DEC-10 (med ordlängd vid 36 bitar), använde bytes vid både 7 samt 8 bitar samt ägde hjälpprogram till för att översätta textfiler ifrån 7-bits-bytes mot 8-bits-bytes.

Eftersom stordatorn IBM System/360 samt 8-bits mikroprocessorer både plats många populära samt använde 8-bits-bytes blev denna byte-storlek vanligast, samt idag förekommer knappast något annat än 8-bits bytes.

Kopplingen mellan byte-storlek samt teckenstorlek äger även försvunnit - enstaka byte existerar idag 8 bitar även då man använder UTF-16-kodning tillsammans 16 bitar per indikator.

Benämningen fanns ursprungligen "bite" dock detta förändrades på grund av för att ej förväxlas lika enkelt tillsammans "bit".

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Ordbok