Gränsen mellan kanada och usa
Stora sjöarna
- Uppslagsordet ”Great Lakes” leder hit. För den tidigare kommunen inom Australien, titta Great Lakes Council.
Stora sjöarna (en: The Great Lakes) existerar enstaka lag ifall fem stora färskvattenssjöar inom Nordamerika nära gränsen mellan USA samt Kanada.
Sjösystemet består från sjöarnaÖvre stort insjövatten, Michigan-, Huron-, Erie- samt Ontariosjön samt utgör den största samlingen färskvattensjöar inom världen.[1][2] Stora sjöarna innehåller tillsammans cirka 22 andel från kurera världens ytfärskvatten (22&#; kubikkilometer vätska alternativt 2,3×1016 liter).
Endast 2 andel från den vattenmängden byts ut vid en tid.
Sjöar
[redigera | redigera wikitext]Stora sjöarna består ej bara från dem fem huvudsjöarna, utan även från en flertal mindre sjöar samt floder samt ungefär 35&#; småöar.
| Not: | Varje rektangels storlek existerar inom proportion mot vattenvolymen inom varenda vatten. varenda mått existerar nära lågvatten. |
|---|---|
| Källa: | EPA[4] |
Michigansjön samt Huronsjön existerar hydrologiskt sett enstaka enda vattendrag, ibland kallat Michigan-Huronsjön.
Båda äger identisk vattennivå, meter ovan havet,[3] samt existerar förbundna via detta 90 meter djupa samt 5,5 kilometer breda Mackinacsundet.[5] en knep till för att komma minnas sjöarnas namn existerar termen HOMES på grund av Huron, Ontario, Michigan, Erie, samt Superior (sv: Övre Sjön).
Detta hjälper dock ej på grund av för att komma minnas storleksordningen.
Det finns även ett sjätte mindre vattensamling, Lake Saint Clair, liksom även existerar enstaka sektion från Stora sjösystemet, mellan Huronsjön samt Eriesjön, dock ej officiellt ett från dem Stora sjöarna.
Esquimalt Harbor, from summit of "Mill Mountain" near head of bay showing "Active and "Satellite's" anchorageinom systemet ingår även St. Mary's River mellan Övre stort insjövatten samt Huronsjön, Saint Clair River mellan Huronsjön samt Lake Saint Claire, Detroitfloden mellan Lake Saint Claire samt Eriesjön samt Niagarafloden samt Niagarafallen mellan Eriesjön samt Ontariosjön. Fyra från sjöarna gränsar mot både USA samt Kanada, den femte, Michigansjön, ligger helt inom USA.
Saint Lawrencefloden, likt mot vissa delar markerar den internationella gränsen, existerar detta viktigaste utloppet till sjöarna samt flyter förbi Québec samt vidare ut inom Norra Atlanten.
Saint Lawrence Seaway samt Great Lakes Waterway öppnade Stora sjöarna på grund av oceangående ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig.
Dock existerar denna vattenvägs slussar till små på grund av dem riktigt stora fartygen, vilket fullfölja för att nyttan existerar något begränsad. Trots sin storlek fryser stora delar från Stora sjöarna beneath vintern samt enstaka massiv sektion från fartygstrafiken avslutas därför beneath denna säsong. detta finns dock en par isbrytare till för att hålla delar från sjöarna öppna även beneath denna period.
Geologisk förhistoria
[redigera | redigera wikitext]Stora sjöarna formades nära slutet från den senaste istiden, till cirka 10&#; kalenderår sedan. då isen drog sig igen skapades stora urgröpningar inom jordskorpan.
Stora sjöarna (en: The Great Lakes) är en grupp om fem stora färskvattenssjöar i Nordamerika vid gränsen mellan USA och Kanadadetta bildades även stora mängder smältvatten (se Lake Agassiz) liksom fyllde dessa dalar, vilket därför småningom bildade sjösystemet.[6] vid sina ställen fanns upphöjningar såsom bildade öarna inom Stora sjöarna.
Näringsliv inom Stora sjöarna
[redigera | redigera wikitext]Sjöarna används flitigt på grund av transporter samt vid senare kalenderår äger denna näring vuxit kraftigt.
kraftiga oväder samt rev existerar konstanta risker på grund av sjöfarare inom systemet samt flera ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig äger genom år sjunka inom dessa vätska. detta senaste stora ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig vilket förliste fanns Edmund Fitzgerald. Man är kapabel genom Great Lakes Waterway ta sig mellan varenda sjöarna.
The following 62 files are in this category, out of 62 totalNäringens utveckling
[redigera | redigera wikitext]Under dem tidiga år plats sjösystemet inom praktiken detta enda sättet på grund av nybyggarna för att transportera sig samt sitt frakt. Allt liksom kunde flyta användes, ibland tillsammans förödande påverkan. kraftiga oväder, bränder samt kollisioner fanns ej helt ovanliga.
Förlisning mot resultat från grundstötning förekom även. beneath talet plats huvudsysselsättningen på grund av flera från sjösystemets passagerarlinjer för att frakta emigranter. flera från städerna runt sjöarna levde gott vid dem flera emigranterna, samt enstaka sektion äger mot samt tillsammans med sin överlevnad för att tacka dessa på grund av.
Efter järnvägens framväxt avklingade intresset på grund av sjötransporterna samt tillsammans undantag på grund av en fåtal färjelinjer samt utländska kryssningsskepp finns ingenting kvar.
Emigranterna påverkar området än idag. Ofta bildades all samhällen från människor ifrån identisk nation alternativt enhet.
Fallen ligger vid tvillingstäderna Niagara Falls, New York och Niagara Falls, OntarioIdag noteras områden vilket präglas starkt från emigranterna, exempelvis holländare, tyskar, polacker, svenskar samt finnar, på grund av för att bara nämna några. Dessa grupper existerar ofta mer patriotiska, vilket gäller firande från olika högtider, än människor inom dem områden dem ursprungligen kommer ifrån.
Modern ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Eftersom frakt idag maximalt transporteras vid järnväg alternativt tillsammans med lastbil består dem flesta från dem nationell båttransporterna från olika typer från bulklast, såsom kol samt järn, till gruvindustrin inom området.
fraktades miljoner ton torrt bulkgods vid Stora sjöarna. detta fraktas även enstaka sektion flytande produkter samt containrar vid sjöarna. dem flesta containerfartygen existerar dock till stora på grund av dem smala slussarna inom systemet inom Saint Lawrence Seaway. kvantiteten frakt vilket transporteras vid sjösystemet besitter varit vid nedgående beneath flera kalenderår.
Gränsen mellan Kanada och USA (engelska: Canada–United States border, franska: Frontière entre le Canada et les États-Unis) är världens längsta landgräns mellan två staterNöjestrafiken existerar numera den största verksamheten vid Stora sjöarna. Några små kryssningsfartyg trafikerar systemet, inklusive en par segelfartyg. Sportfiske, kommersiellt fiske samt indianernas fiske omsätter 4 miljarder dollar per kalenderår.
Vattnet inom Stora sjöarna används även såsom vatten på grund av tiotals miljoner människor inom gränstrakterna.
en flertal passagerarfärjor fraktar resenär mot samt ifrån flera småöar, varav några är; Isle Royale, Pelee Island, Mackinac Island, Beaver Island, Bois Blanc Islands, Kellys Island, South Bass Island, North Manitou Island, South Manitou Island, Harsens Island, Manitoulin Island samt Toronto Islands.
Sjösystemet består av sjöarna Övre sjön, Michigan-, Huron-, Erie- och Ontariosjön och utgör den största samlingen färskvattensjöar i världenReferenser
[redigera | redigera wikitext]- ^LUHNA Chapter 6: Historical Landcover Changes in the Great Lakes RegionArkiverad 11 januari hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Ghassemi, Fereidoun (). Inter-basin vatten transfer. Cambridge, Cambridge University Press, ISBN &#;
- ^ [abc] Wright, John W.
(ed.); Editors and reporters of The New York Times (). The New York Times Almanac (). New York, New York: Penguin Books. sid.&#; ISBN
&#; - ^ [ab] ”Great Lakes Atlas: Factsheet #1”. United States Environmental Protection Agency. March, 9th, and French. Läst 3 månad &#;
- ^ [ab] Grady, Wayne (). The Great Lakes. [1] Gränsen löper från Atlanten i öst till Stilla havet i väst, och Norra ishavet i norr
Vancouver: Greystone Books and David Suzuki Foundation. ISBN
&#; - ^Larson, Grahame (18 oktober ). ”Origin and evolution of the Great Lakes”. Journal of Great Lakes Research (Internat. Assoc. Great Lakes Res.) "27" (4): ss.&#; Arkiverad ifrån originalet den 31 oktober :// Läst 4 mars &#;