ryelark.pages.dev









Vilka 5 minoritets språk har sverige

Sveriges nationella minoritetsspråk

Sveriges nationella minoritetsspråk utgörs från fem tungomål liksom existerar fastställda inom team. dem existerar finska, meänkieli (samtliga varieteter), samiska (samtliga varieteter), romani chib (samtliga varieteter) samt jiddisch, vilka äger större rättigheter än andra minoritetsspråk inom landet.

Det betyder att språken ska skyddas av staten

detta svenska teckenspråket besitter ett juridisk ställning vilket liknar dem officiella minoritetsspråken, samt är kapabel därför inom flera fall ses liksom en sjätte minoritetsspråk.[1] inom land talar samt använder majoriteten från befolkningen detta svenska språket.

Språkens speciella ställning eller tillstånd fastställs inom språklagen (), likt existerar ett resultat från för att landet anslöt sig mot Europeisk stadga ifall landsdels- alternativt minoritetsspråk, samt genom lagen () angående nationella minoriteter samt minoritetsspråk, vilket existerar ett effekt från för att land ratificerade Ramkonvention angående skydd på grund av nationella minoriteter.

Anledningar mot status

[redigera | redigera wikitext]

Sverige ägde länge ingen dem jure språkpolicy liksom erkände tungomål vilket officiella. kalenderår ratificerade regeringenEuropeisk stadga angående landsdels- alternativt minoritetsspråk vilket innebar för att samiska, finska samt meänkieli blev regionala minoritetsspråk samt för att romani chib samt jiddish blev territoriellt obundna minoritetsspråk[2].

Arbetet inleddes parlamentariskt tid inom samt tillsammans med proposition / var man inom en stöt ville dels fastslå vilka liksom existerar Sveriges officiella minoriteter samtidigt liksom man fastslog för att deras tungomål skulle skyddas[3].

I Sverige finns fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska

dock redan ägde regeringen börjat prata ifall finska likt en inhemskt minoritetsspråk[4]. Distinktionen existerar betydelsefull eftersom detta äger reella konsekvenser, bland annat vilket gäller vem vilket bjuds in likt referensgrupp nära lagberedningar samt siktbarhet inom läromaterial samt läroplanerna på grund av Sveriges skolor. Exempelvis arbetade finlandssvenskar boende inom landet utan succé till för att bli accepterad liksom minoritetsgrupp även ifall dem ej skulle äga identisk behov från språkligt skydd likt dem andra minoriteterna[5].

Den etnologiska minoritetspolitiken samt minoritetsspråkpolitiken existerar tills vidare fortsättningsvis korrekt sammanflätad.

För för att erkännas vilket minoritetsspråk måste språket äga talats inom land ett längre period samt kvar artikel levande, samtidigt likt detta bör klassas liksom en tungomål från svenska staten.

Därför existerar detta ej möjligt för att klassa exempelvis arabiska, somaliska alternativt grekiska såsom minoritetsspråk eftersom dem språken kommit mot landet vid senare delen från talet.

Gemensamt för de nationella minoritetsspråken är att de har talats under mycket lång tid i Sverige, men för flera av dem minskar numera antalet talare i snabb takt

Minoritetsspråkens ställning

[redigera | redigera wikitext]

I april trädde inom land lagar inom kraft gällande rätten för att inom olika samhällsorgan samt offentliga verksamheter erhålla nyttja samt prata språken samiska, finska samt meänkieli inom vissa kommuner. Lagarna utvidgades sedan den 1 januari [6]

Lagarna grundades i enlighet med Europeiska minoritetsspråkskonventionen vilket Sveriges riksdag stadfäste tid Orsaken mot för att konventionen stiftades plats detta ökande intresset för att skydda samt skydda nationella minoriteter.

dem tre minoritetsspråken finska, meänkieli samt samiska besitter ett starkare ställning samt större rättigheter än vad språken romani samt jiddisch besitter. en antal kommuner utpekades liksom särskilda förvaltningsområden, var enskilda bland annat äger riktig för att nyttja språken inom sina kontakter tillsammans domstolar samt andra myndigheter dock även utökad riktig mot exempelvis äldreomsorg vid detta egna språket.

I Sverige har följande fem minoritetsspråk nationell status: finska

Enligt Europarådets Minoritetsspråkskonvention, valdes minoritetsspråken finska, meänkieli, samiska, romani samt jiddisch mot för att bli officiellt erkända inom landet vid bas från för att dessa tungomål "av hävd" besitter talats inom landet. Denna gräns på grund av hur länge en minoritetsspråk måste äga talats inom land existerar vid en ungefär ifrån talet samt vidare.

detta medför för att tungomål såsom arabiska (med ca talande inom Sverige[7]) samt turkiska likt förts mot land genom invandring beneath talet samt senare ej erkänns såsom officiella minoritetsspråk. Svenskt teckenspråk klassas i enlighet med svensk team ej såsom en officiellt tungomål inom land dock detta jämställs tillsammans med andra minoritetsspråk.

meänkieli

Under talet besitter språksituationen inom landet kommit in inom en nytt etapp. Minoritetsspråk äger erkänts officiella till för att öka chansen på grund av bevarande från språket samt identiteten hos den tillhörande minoriteten. Svenskan klassas likt huvudspråk dock blev officiellt tungomål inom land inledningsvis , då tillsammans benämningen för att svenska existerar huvudspråk inom Sverige[8].

Det praktiska ansvaret på grund av för att intentionerna inom minoritetsspråkslagen följs upp ligger på grund av finska, romani samt jiddisch hos Språkrådets språkvårdsavdelning, samt på grund av meänkieli samt samiska hos Dialekt-, ortnamns- samt folkminnesarkivet inom Umeå (DAUM).

Huvudansvaret på grund av utbildning samt undersökning inom avsikt för att upprätthålla kompetens inom respektive språkämne fördelas vid universiteten inom land i enlighet med följande[9]:

En central skillnad mellan dem nationella minoritetsspråken samt andra tungomål såsom talas från enstaka minoritet inom land existerar rätten mot modersmålsundervisning inom förskola, grundskola samt vid gymnasiet.

inom grundskolan kräver man normalt för att eleven äger språket såsom dagligt umgängesspråk inom hemmet, detta bör finnas minimalt fem studenter likt önskar undervisningen samt för att eleven äger primär kunskaper inom språket. Dessa numeriskt värde kriterier behövs ej från studenter vilket tillhör något från dem nationella minoriteterna, vilken inom praktiken innebär för att angående ett student önskar äga utbildning vid grundnivå inom exempelvis finska bör hen även erbjudas detta ifall eleven identifierar sig liksom sverigefinne[10][11].

identisk gäller på grund av studenter såsom tillhör någon från dem nationella minoriteterna samt går inom gymnasiet.

Dessa fem språk har fått nationell status eftersom de har talats länge i landet

på denna plats träffar dock lagen fast för att eleven bör äga goda kunskaper inom språket på grund av för att beviljas modersmålsundervisning[12].

Samiska

[redigera | redigera wikitext]

Även ifall samiskan omfattar flera tungomål talar lagen ofta bara ifall samiska. till dem samiska språken går en dialektkontinuum ifrån Kolahalvön mot södra Norrland samt då skillnaden existerar likt störst existerar detta ungefär lika massiv skillnad vilket mellan svenska samt tyska.

inom landet talas nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska samt sydsamiska[13]. Den svenska staten blandar sig ej inom dem samiska språken direkt, utan samerna äger getts kulturell samt delvis språklig autonomi genom Sametinget liksom även besitter mot övning för att vårda samt informera angående den samiska kulturen, samt ta ställning inom samiska ämnen.

Sametinget existerar ej ett internordisk organisation då både Norge samt land i norden äger sina egna respektive sameting.

Samiska talas främst inom Norrlands inlandskommuner.[källa&#;behövs] Samiska besitter dock historiskt sett talats längs bota Norrlands-kusten samt detta finns bevis vid för att detta funnits fasta samiska bosättningar således långt ner vilket inom Sandvikens kommun[14].

Likt Norge samt land i norden var flera samer bor inom respektive lands huvudstad bor även flera samer inom huvudstaden samt huvudstaden tillhör därför även förvaltningsområdet på grund av samiska[15].

Förvaltningsområdet till samiska omfattar kommunerna

Finska

[redigera | redigera wikitext]

Finska beräknas existera detta största från Sveriges minoritetsspråk tillsammans ungefär &#;–&#; talare[19].

Nationella minoritetsspråk

detta existerar dock bara enstaka uppskattning eftersom språktillhörighet ej registreras inom landet. Finska besitter talats inom land sedan staten uppstod vid medeltiden dock höll efter rikssprängningen vid för att dö ut. dock politiska realiteter liksom grav arbetskraftsbrist inom landet samt upphöjd arbetslöshet inom land i norden gjorde för att antalet finsktalande inom land ökade starkt.

ifrån talet äger även inställningen mot finskan samt detta finskspråkiga långsamt blivit förbättrad samt inom samt tillsammans friskolereformen kunde även sverigefinska friskolor grundas var upp mot 50&#;% från undervisningen förmå ske vid finska.

jiddisch

Även ifall situationen på grund av finskan samt andra minoritetsspråk ej existerar sålunda allvarliga likt innan andra världskriget riktas även bedömning mot landet samt landets förda minoritetspråkspolitik. bedömning besitter riktats mot för att antalet timmar inom modersmålsundervisningen varit på grund av erhålla på grund av för att skydda språken samt stärka dem[20].


  • vilka 5 minoritets  tungomål  äger sverige

  • Förvaltningsområdet till finska omfattar kommunerna Borlänge, Borås, botkyrka, Degerfors, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Finspång, Gällivare, Gävle, götet, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Hofors, Huddinge, Håbo, Hällefors, Kalix, Karlskoga, Kiruna, Köping, Ludvika, Luleå, Motala, Norrköping, Norrtälje, Pajala, Sandviken, Sigtuna, Skinnskatteberg, Skövde, Smedjebacken, Solna, huvudstaden, Sundbyberg, Sundsvall, Surahammar, Söderhamn, Södertälje, Tierp, Trollhättan, Trosa, Uddevalla, Umeå, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Västerås, Älvkarleby, Örebro, Örnsköldsvik, Österåker, Östhammar samt Övertorneå.

    [21][22]

    Meänkieli

    [redigera | redigera wikitext]

    Förvaltningsområdet på grund av meänkieli omfattar kommunerna Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, Pajala, huvudstaden samt Övertorneå.[21]

    Gällivare samt Kiruna kommuner ingår samtidigt inom förvaltningsområdet till talare från finska samt meänkieli, likt dessutom omfattar Pajala, Övertorneå, Haparanda samt Kalix kommuner.

    detta finns cirka 70 likt talar alternativt förstår meänkieli helt alternativt delvis. [23]

    Romani chib samt jiddisch

    [redigera | redigera wikitext]

    Inga förvaltningsområden finns till romani chib alternativt jiddisch, eftersom detta existerar svårt för att begränsa romani samt jiddisch mot en särskilt plats. Talare från officiella minoritetsspråk äger även privilegier inom övriga delar från landet, exempelvis besitter skolbarn korrekt mot hemspråksundervisning en par timmar per sju dagar även ifall detta bara gäller en enda ungar inom en visst skolområde.

    Lagen stipulerar vidare för att undersökning samt utbildning inom språken skall ske nära åtminstone enstaka svensk akademi alternativt en högskola.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Statliga utredningar

    [redigera | redigera wikitext]

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Boyd, attack () tungomål inom fokus.

      Lund: Studentlitteratur

    • Hyltenstam, Kenneth () Sveriges sju inhemska tungomål. Lund: Studentlitteratur.
    • Sverige officiella minoritetsspråk () Skrifter utgivna från Svenska språknämnden, Mölnlycke: Elanders Infologistics Väst AB

    Webbkällor

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]