Varför togs gde matrisen fram

Bakgrunden mot granskning existerar för att studenter inom gymnasieskolans lektion Svenska 1 besitter såsom övning för att hålla ett muntlig beskrivning inför ett samling.

Matrisen visar hur bilkörning är en process där föraren samverkar med både trafikmiljö och själva fordo­

Uppgiften ingår inom detta nationella provet. mot sin hjälp inom bedömningen äger läraren ett bedömningsmatris tillsammans med normer till den standard såsom efterfrågas.

Matrisens innehåll existerar uppdelat vid fyra bedömningsaspekter: Innehåll, Disposition samt sammanhang, Språk samt stil samt Framförande.

Den inledande aspekten, Innehåll, äger fokus vid vilket innehåll eleven visar upp inom den muntliga framställningen. Den andra, Disposition samt sammanhang, besitter fokus vid hur innehållet disponeras samt inom vilket kontext detta presenteras.

Detta arbete utmynnade sedan i GDE-matrisen, en förteckning av de kunskaper och färdigheter som är viktigast för en säker körning

Den tredjeplats, Språk samt stil, besitter fokus vid elevens språkliga samt stilmässiga utformning från presentationen. samt den fjärde, Framförande, besitter fokus vid hur eleven använder lekamen samt röst inom presentationen.

Till detta finns ett femte aspekt såsom kallas till Helhetsbedömning. mot dem olika delarna finns rekommendationer utifrån betygen E,C samt A publicerad vid Nationella provets personlig webbplats Länk mot ytterligare webbplats..

Matriser bör bidra mot tolkningsgemenskap

Bedömningsmatrisen liksom används bör bidra mot tolkningsgemenskap bland lärarna ifall vad likt utgör standard inom elevers muntliga framställningar.

Bedömningsmatriser överlag existerar tänkta för att bidra mot för att stödja pedagog inom sin evaluering. dem existerar även tänkta för att bidra mot tolkningsgemenskap bland Sveriges pedagog ifall vilket likt utgör standard inom elevprestationer. ett samtal angående vilket tolkningsgemenskap kunna innebära förs inom forskningen.

Psykometriska bedömningsforskare menar mot modell för att tolkningsgemenskap existerar en uppsatt ideal liksom inom stort sett existerar omöjligt för att nå.

Förarbeteendet är alltså en utkomst av båda aspekter

Mer hermeneutiskt inriktade vetenskapsman menar å andra sidan för att den professionella tolkningen samt bedömningskontexten istället bör lyftas fram såsom den maximalt kvalitativa. detta existerar dessa olika synpunkter vilket besitter inspirerat Mark samt Palmér för att spela in nio diskussion mellan pedagog då dem bedömer elevers muntliga framställningar inom nationella provet.

Syftet tillsammans Mark samt Palmérs studie existerar för att titta hur lärarna förhåller sig mot dem normer angående standard vilket framkommer inom bedömningsmatrisen på grund av muntlig skildring samt hur matrisen används.

Lärarna kompletterar tillsammans med värdeladdade ord

Samtalen existerar inspelade inom anslutning mot för att studenter avslutat muntliga framställningar likt lärarna lyssnat vid samt bedömt.

ursprunglig besitter Mark samt Palmér granskat samtalen tillsammans med hänsyn mot vid vilket sätt dem fyra bedömningsaspekterna (Innehåll, Disposition samt sammanhang, Språk samt stil samt Framförande) används inom dem diskussion vilket handlar angående elevers muntliga skildring. Resultaten från granskningen äger kategoriserats inom 1) matrisens formuleringar, 2) synonymer samt omskrivningar från matrisens formuleringar samt 3) egna normer.

Det visar sig för att lärarna oftast använder identisk formuleringar vilket finns inom matrisen då dem bör motivera enstaka evaluering.

GDE-matrisen visar att förarens förmåga att hantera fordonet och olika trafiksituationer påverkas av dennes personliga mål, motiv och förut-sättningar

detta såsom eventuellt avviker enstaka aning ifrån detta existerar för att lärarna använder omskrivningar samt synonymer då detta gäller Innehåll samt Disposition samt sammanhang.

De egna normerna angående standard kommer vanligtvis fram nära Språk samt stil samt Framförande. detta existerar ej heller ovanligt för att lärarna kompletterar dem matrisnära formuleringarna tillsammans med positivt samt negativt laddade mening.

numeriskt värde vanligt förekommande modell existerar då detta handlar ifall för att värdera innehållet. Lärarna kompletterar tillsammans för att yttra ”intressant innehåll” samt ”välfunnet innehåll”.

Matrisen visar bland annat hur bilkörningen är en process som även innebär ett samspel mellan förarens egna förmågor och motiv

då lärarna skulle värdera aspekten Disposition samt sammanhang hänvisade dem oftast mot den muntliga presentationens introduktion samt avslutning.

Egna normer ifall standard används

Mark samt Palmer ger modell vid hur matrisens formuleringar förmå existera ett utgångspunkt på grund av för att föra in egna normer angående standard.

enstaka pedagog talar mot modell inom diskussion ifall aspekten Språk samt stil angående för att studenter använder ”ett tungomål såsom bär/inte bär”. dem båda forskarna tolkar lärarens användning från egna normer ifall standard likt en försök för att motivera användningen från en funktionellt tungomål vilket passar mot situationen samt på grund av eleven själv.

Det maximalt förekommande då lärarna samtalar ifall bedömningsaspekten Framförande existerar ”publikkontakt” samt ”säkerhet inom framförandet”.

detta existerar även vanligt för att lärarna hänvisar mot presentationstekniska redskap för hjälp samt för att detta existerar ”väl integrerat inom anförandet”.

Matrisen tolkas på grund av snävt

Den bedömningsaspekt likt präglas maximalt från lärares egna normer angående standard existerar Framförande. dem båda forskarna konstaterar för att detta ej finns någon motsvarighet inom matrisen till mening såsom ”patos”, ”engagemang”, ”intensitet”, ”glöd” samt ”emfas”, vilka existerar dem mening flera pedagog använder till för att förklara elevers muntliga framställningar.

Negativa motsvarigheter används även, exempelvis: ”mekaniskt”, ”stelt”, ”monotont”.

Mark samt Palmér frågar sig ifall denna typ från formuleringar vilket anknyter mot patos ligger inom bedömningsaspekten Framförande. dem svarar, tillsammans med hänvisning mot den klassiska retoriken, för att publikkontakt inom huvudsak förmedlas tillsammans röst samt kroppsspråk. inom matrisen kopplas dock publikkontakt mot orden ögonkontakt samt kroppsspråk samt Mark samt Palmér menar för att detta hos lärarna tolkas till snävt samt därför öppnar på grund av egna normer ifall standard.

Troligen behöver publikkontakt preciseras vid en annat sätt inom matrisen.

Helhetsbedömningen förmå leda mot omprövning

När detta kommer mot bedömningsaspekten Helhetsbedömning visar detta sig för att pedagog, likt anvisningarna även säger, utgår ifrån enstaka summering från dem fyra bedömningsaspekterna. angående resultatet från summeringen ej stämmer överens tillsammans med lärarens helhetsbedömning går denne tillbaka samt omprövar sin analys inom dem olika aspekterna.

Orsaken mot detta förfarande existerar då helhetsintrycket existerar förbättrad än vilket den striktare summeringen visar.

Självständiga formuleringar förekommer

När lärarna bör ge en bedömning vid elevens muntliga framförande motiveras detta oftast tillsammans formuleringar såsom ligger nära dem formuleringar vilket finns inom bedömningsmatrisen.

dem undantag liksom finns ifrån detta existerar då lärarna formulerar egna normer ifall standard samt kommunicerar dem mot eleverna.

Trafikverket (tidigare Vägverket) gav år 2006 ut en ny kursplan (VVFS, 2006:21)

Då är kapabel även matrisens struktur frångås. då lärarna uttrycker sig mer språkligt självständigt utgår motiveringarna mer ifrån enstaka helhetsuppfattning än ifrån dem enskilda bedömningsaspekterna. Framför allt gäller detta aspekten Framförande. detta existerar heller ej ovanligt för att lärarna nära liknande tillfällen även integrerar övriga delar, liksom mot modell Framförande, tillsammans evaluering från elevers språkliga kvaliteter.

Matrisen används oftast flexibelt

Mark samt Palmér ställer sig avslutningsvis frågan angående, samt inom således fall vid vilket sätt, lärarna använder matrisen självständigt samt bedömande.

till för att behärska svara vid detta äger dem placerat lärarnas motiveringar utmed enstaka skal vilket besitter nästa utseende:

Matrisnära bruk	Situationsanpassat bruk	Kritiskt bruk
Givna normer	Egna normer

Längst mot vänster placeras dem motiveringar var matrisen återges ordagrant alternativt nästintill ordagrant.

längst bort mot motsats till vänster placeras dem motiveringar liksom integrerar egna normer ifall standard inom bedömningen. Den kritiska samt självständiga användningen förmå betyda för att läraren antingen utvidgar alternativt kompletterar matrisens formuleringar.

GDE-matrisen (Goals for Driver Education)

vid den högra sidan placeras även pedagog likt använder ett helhetssyn på grund av för att motivera enstaka granskning. inom mittenfållan finns dem motiveringar vilket mot modell fullfölja angående matrisen mot sin personlig samt anpassar den mot den aktuella bedömningssituationen.

I granskning visade detta sig för att dem flesta motiveringarna ligger beneath rubriken Matrisnära bruk.

dock dem båda forskarna konstaterar ändå för att matrisen mot övervägande sektion används vid en flexibelt vis då lärarna befinner sig längs tillsammans kurera skalan.

Kunskaper inom retorik existerar avgörande

Undersökningens utfall kunna sammanfattas tillsammans med för att matrisen ger stadga samt stöd åt lärares konversation ifall granskning från muntliga framställningar, pedagog verkar äga en bedömande förhållningssätt mot matrisens innehåll samt för att den bedömningsaspekt liksom leder mot flest diskussioner existerar den ifall Disposition samt sammanhang.

Mark samt Palmér poängterar för att analys från muntliga framställningar aktualiserar samt förutsätter, lärares kunskaper inom retorik.

detta existerar kunskaper inom retorik samt en bedömande bruk från givna normer ifall standard vilket leder mot för att pedagog använder matrisen bedömande samt flexibelt. dem båda forskarna framhåller även för att reflekterande konversation kring granskning ökar chansen för att nå ett tolkningsgemenskap.

GDE-matrisen Kunskaper och färdigheter Riskhöjande faktorer Självbedömning Mål och färdigheter i livet Livsstil, ålder, grupp, kultur, social ställning osv kontra körbeteende Spänningssökning Riskacceptans Gruppnormer Grupptryck Förmåga att iaktta sig själv Egna förutsättningar Mål och sammanhang för körningen Val av

Förståelsen till vad detta innebär för att värdera muntliga framställningar ökar genom diskussion ifall innehållet inom bedömningsmatrisen.

Text: Cecilia Olsson Jers

Källa:

Rapport ifrån Aslas symposium Uppsala högskola 21-22 april 2016 : tungomål samt norm / [ed] myt Bendegard, Ulla Melander Marttala & Maria Westman, Uppsala, 2017, s.

87-96. Malin Mark samt Anne Palmér. Givna normer samt egna – lärares matrisanvändning inom bedömningssamtal angående en nationellt test inom muntlig beskrivning Länk mot ytterligare webbplats..