Hur är det idag i syrien

Syrien är, efter tolv års konflikt, en söndertrasat nation där den humanitära nöden ständigt växer. Våldsutbrottet inom Gaza lär göra läget ännu värre.

Trots för att stridslarmet äger dämpats inom Syrien på senare år är kriget knappast över.

Oktober bjöd på nya flygräder samt artilleribeskjutning inom dem rebellkontrollerade nordvästra delarna från landet, samt ekonomin fortsätter för att sjunka mot nya bottennivåer.

Ungefär hälften från landets befolkning före kriget äger idag flytt utomlands alternativt tvingats lämna sina bostad inne inom Syrien, samt i enlighet med FN behöver två tredjedelar från dem nuvarande invånarna hjälp för för att klara sig.

– När vi går in i det 12:e året får vi inte glömma människorna i Syrien och i andra länder

dock biståndet äger minskat inom bristande på finansiering, samt FN:s livsmedelsprogram WFP meddelade nyligen för att ännu mer dramatiska nedskärningar är för att vänta inom januari.

Krigsutbrottet inom Gazahar såsom vän lett mot enorm förödelse. Sedan Hamas den 7 oktober dödade runt 1 200 israeler, främst civila, äger i enlighet med hälsodepartementet inom Gaza, inom skrivande stund, omkring 18 000 palestinier dödats från Israel, också dem främst civila.

(Israeliska källor gör liknande uppskattningar.)

Men kriget lär även förvärra miljoner syriers lidanden. Konflikten kunna sprida sig, samt även ifall den ej gör detta kommer förstörelsen inom Gaza sannolikt för att sluka biståndsmedel likt ägde behövts inom Syrien.

Nedan följer ett genomgång från hur Gazakriget hittills äger påverkat Syrien samt vilken väg såsom utvecklingen förmå tänkas ta härnäst.

Många grupper inom Syrien

Större delen från Syrien kontrolleras ännu från president Bashar al-Assads auktoritära statsmakt, vilket är bittert fientlig mot Israel samt allierad tillsammans Iran, libanesiska Hizbollah samt Hamas.

Assad får också stöd från Ryssland, likt besitter baser inom Syrien samt kontrollerar enstaka massiv sektion från luftrummet. Assad själv besitter visserligen hållit låg profil beneath Gazakriget, dock hans statsmakt anklagar Israel för ”fascism” samt ”folkmord”.

Soldater från den kurdiska, USA-stödda styrka SDF inom östra Syrien.

Foto: Baderkhan Ahmad/AP/TT

En massiv sektion från den syrisk-turkiska gränsen, inom norr, behärskas från rebeller liksom stöds från den turkiska regeringen inom Ankara. Islamistgruppen Tahrir al-Sham styr den nordvästliga provinsen Idlib, medan enstaka blandad skara turkiska marionettgrupper kontrollerar gränsområden längre österut.

De första demonstrationerna mot Assadregimen ägde rum i mitten av mars 2011

Rebellerna stödjer palestinierna mot Israel, noggrann såsom deras turkiska beskyddare gör.

Nordöstra Syrien behärskas huvudsakligen från enstaka kurdiskledd partnerskap, Syriens demokratiska styrkor (SDF). inom vissa delar från Syrien skyddas den från ryska styrkor samt på andra ställen från USA:s militär, dock den står närmast amerikanerna.

Syrisk-kurdiska chef visar också förståelse för den palestinska saken, dock deras uttalanden ifall Gazakriget är långt mer återhållsamma än dem vilket hörs från övriga syriska grupper, samt mer fokuserade på för att beklaga våld samt extremism.

Det är kapabel bero på för att dem ej önskar riskera för att förlora stödet från USA, dock dem kurdiska myndigheterna inom Syrien äger också annat för att tänka på: dem kämpar hårt för för att försöka få omvärlden för att uppmärksamma turkiska angrepp mot deras områden.

SDF styrs nämligen från ett förgrening från Kurdistans arbetarparti, PKK, såsom slåss mot regeringen inom Turkiet – samt även PKK:s chef fördömer Israels agerande liksom ”folkmord”.

Vad händer inom Syrien?

Till skillnad från Libanon, där Hizbollah samt Israel besitter beskjutit varandra sedan konfliktens början, står Syrien ej inom händelsernas centrum.

(Det äger visserligen kommit rapporter angående några raketsalvor från syriskt territorium dem senaste veckorna, på vilka Israel äger svarat tillsammans med ytterligare flyganfall.

dock på detta stora bota är fronten mellan dem två länderna många lugn jämfört tillsammans med den israelisk-libanesiska gränsen.)

Därmed ej sagt för att läget är stabilt.

De senaste veckorna äger Israel trappat upp sina luftangrepp mot mål inne inom Syrien liksom påstås äga koppling mot Iran.

detta besitter särskilt märkts genom upprepade bombningar från flygplatserna inom Damaskus samt Aleppo, även ifall man ej officiellt tar på sig angreppen.

Israel säger för att den syriska regeringen hjälper Iran för att smuggla vapen mot Hizbollah samt Iranstödda grupper inom Syrien. Försvarsminister Yoav Gallant äger varnat för att Israel ”inte kommer för att tillåta ett fräsch Hizbollahfront där alternativt tillåta ett iransk militär närvaro inom Syrien”.

Den viktigaste Gazakopplade upptrappningen inom Syrien inkluderar emellertid varken Israel alternativt Hamas, utan Irak.

Sedan den 17 oktober äger ett färsk team liksom kallar sig “Islamiska motståndet inom Irak” beskjutit amerikanska baser inom östra Syrien dussintals gånger. Gruppen, vilket verkar artikel ett fasad för flera Iranstödda irakiska shiamuslimska miliser, äger angripit amerikanska baser inom både Syrien samt Irak.

Några från dem många kockarna inom Syrien.

Här möter (fr v) Irans utrikesminister Hossein Amirabollahian sina kollegor Sergej Lavrov (Ryssland), Faisal Mekdad (Syrien) samt Mevlüt Çavuşoğlu (Turkiet), inom Moskva inom femte månaden i året 2023.

Omkring en halv miljon människor har mist livet, miljoner människor är på flykt och än så länge har alla fredsförsök misslyckats

Foto: Ryska UD/AP/TT. 

Washington besitter reagerat jämförelsevis återhållsamt, tillsammans ett handfull straffbombningar, vilket ej fått någon märkbar utfall. Attackerna upphörde när enstaka vapenvila inleddes inom Gaza, dock återupptogs så snart den plats över.

detta är klart för att dem Iranstödda grupperna försöker förmå USA för att tygla Israel.

Jämte allt detta pågår förstås också detta syriska inbördeskriget. Även angående den konflikten äger dämpats betydligt är den knappast över.

I oktober noterades inom själva verket den värsta upptrappningen på fyra år, när Assads styrkor samt deras ryska allierade genomförde ett större flygoffensiv mot Idlib.

detta framställdes liksom vedergällning för en drönarangrepp såsom bör äga dödat runt 100 människor nära militärhögskolan inom Homs den 5 oktober. Fler än 70 civila uppges äga dött inom dem efterföljande flygattackerna, likt bland annat drabbade skolor samt sjukvårdsinrättningar, samt omkring 120 000 människor besitter tvingats flyga eller fly undan sina hem.

Biståndet drabbas

På begränsad sikt ägde detta kunnat existera värre.

På lång sikt kommer detta för att bli det.

Israels upprepade bombningar från flygplatserna inom Aleppo samt Damaskus försvårar ej bara civilt resande samt affär, utan även FN:s samt dem internationella hjälporganens logistik.

Konflikten i Syrien – fördjupning

FN varnade förra året för för att sådana bombningar får “allvarliga humanitära konsekvenser”.

En upptrappad konflikt skulle också behärska leda mot för att den syriska regeringen slår ner på hjälpsändningarna mot människor inom dem rebellkontrollerade områdena.

I många år besitter FN:s säkerhetsråd debatterat världsorganisationens hjälpleveranser över den turkiska gränsen mot detta rebellstyrda norra Syrien, likt är hemvist för miljoner internflyktingar samt andra hjälpbehövande.

Syriska myndigheter äger avvisat vilket dem kallar bistånd mot ”terrorister” samt krävt för att få styra över varenda FN-leveranser mot Syrien. Efter segdragna diplomatiska strider valde Ryssland mot senaste för att lägga in veto mot förnyelsen från en mångårigt säkerhetsrådsmandat för hjälpsändningar via Turkiet förra sommaren.

FN måste alltså numera be ifall den syriska regeringens tillstånd för att överkorsa gränsen.

Lastbilar inom Turkiet tillsammans nödhjälp från FN gör sig redo för att överkorsa gränsen mot den syriska provinsen Idlib efter den förödande jordbävningen inom området inom månad 2023.

Syrien är ett land i västra Asien som sedan 2011 plågas av ett långdraget inbördeskrig

Foto: Ghaith Alsayed/AP/TT

Än så länge äger Damaskus dock låtit biståndsverksamheten fortgå. Senast den 11 november fick FN en nytt tremånaderstillstånd för för att behärska nyttja två nordliga gränspassager. Syriska myndigheter besitter dock insisterat på för att hålla tillstånden korta samt tidsbegränsade, vilket innebär för att frågan är åter på Assads arbetsyta inom början från 2024.

På längre sikt tycks detta tydlig för att Syriens redan fruktansvärda humanitära kris kommer för att förvärras, samt kriget inom Gaza kommer för att påskynda den utvecklingen.

Även angående man bortser från dem värsta tänkbara scenarierna, exempelvis för att en stort israeliskt-libanesiskt konflikt skulle spilla över gränsen, förmå dem regionala spänningarna destabilisera Syrien.

Med tanke på för att israeliska bomber äger skadat alternativt förstört upp mot 60 procent från områdets bostäder, kommer Gazaremsan också för att behöva grundlig humanitärt bistånd – och detta kommer för att belasta redan överansträngda biståndsbudgetar.

När för tillfället 2023 går mot sitt slut besitter FN:s humanitära strategi för Syrien bara finansierats mot 33 procent, vilket äger lett mot för att miljoner människor förlorat sin tillgång mot bistånd.

inom juni ströp WFP biståndet mot 2,5 miljoner mottagare, från totalt 5,5 miljoner, tillsammans med hänvisning mot ett ”aldrig tidigare skådad finansieringskris”. Den 4 december meddelade WFP för att organisationens primära matbiståndsprogram kommer för att läggas ner helt samt hållet inom Syrien inom januari.

WFP ägde då varnat inom flera månader angående för att dramatiska nedskärningar skulle bli oundvikliga angående biståndsgivarna ej ökade sina bidrag – och detta plats innan Gazakonflikten gjorde ytterligare miljontals människor desperat biståndsbehövande.

Denna amerikanska foto uppges visa en luftangrepp mot en vapenlager såsom tillhörde enstaka Iranstödd paramilär inom östra Syrien den 8 november 2023.

detta fanns en svar på angrepp den senaste tiden mot baser inom område där USA äger soldater stationerade. Foto: USA:s försvarsdepartement/AP/TT

Flera krigsscenarier

Risken för en storkrig vilket drar in Syrien är störst nära den libanesisk-israeliska gränsen.

Demonstrationer slogs ner med våld

Förutom beneath vapenvilan 24–30 november besitter Israel samt Hizbollah beskjutit varandra dagligen sedan Gazakriget utbröt. Även ifall båda sidor verkar vilja undvika enstaka fullskalig konflikt äger attackerna sakta dock säkert nått allt längre in inom både Israel samt Libanon.

Fler än 100 personer äger när detta skrivs i enlighet med övning dödats inom Libanon, inklusive en 80-tal Hizbollahkrigare, enstaka libanesisk soldat samt en antal civila. inom Israel bör sju soldater samt tre civila äga dödats inom gränsstriderna.

Om endera sidan missuppfattar den andras agerande, alternativt begår en misstag, förmå situationen enkelt spåra ur.

Strider, bombanfall och flygangrepp har tvingat 12 miljoner människor att lämna sina hem

Israeliska chef äger ocksåsagt för att Israel kunna använda våld för för att driva försvunnen Hizbollah från den israeliska gränsen, så snart striderna inom Gaza är över.

Syrien skulle säkerligen dras in inom ett mer energisk eventuell israelisk-libanesisk konflikt, eftersom Hizbollah samt Iran också uppträder inom samt kring syriska militära anläggningar.

Det verkar mindre troligt för att dem Iranstödda angreppen på amerikanska baser inom östra Syrien på personlig grabb skulle utlösa ett storkonflikt.

dock angående dem amerikansk-iranska motsättningarna inom Irak samt Syrien tillåts trappas upp förmå dem få destabiliserande effekter. Förvärrade spänningar skulle behärska hindra USA:s styrkor från för att nå Syrien landvägen samt förmå möjligen mot samt tillsammans med tvinga fram en amerikanskt trupptillbakadragande.

ett amerikansk reträtt skulle vända situationen inom nordöstra Syrien över ända, genom för att slå undan benen för den kurdiska SDF-gerillan, utlösa våldsamma territoriella maktkamper samt öka risken för ett turkisk invasion.

Små förlorar är kapabel få förödande konsekvenser.

De flydde undan en av vår tids värsta mänskliga kriser

USA äger anklagat ryskt luftfart inom Syrien för för att flyga farligt nära både bemannade amerikanska stridsplan, alternativt såsom här, intill ett drönare. Foto: USA:s flygvapen/AP/TT

Turkiska styrkor besitter intervenerat inom Syrien flera gånger sedan 2016. Den turkiska militärens angreppsplaner äger på senare tidsperiod hindrats från amerikanskt samt ryskt motstånd, dock regeringen inom Ankara gör ingen hemlighet från för att man önskar krossa SDF.

för tillfället när både Washington samt Moskva är fullt upptagna tillsammans andra kriser är detta möjligt för att Ankara kommer för att vilja skruva upp trycket längs gränsen igen.

Det faktum för att så många utländska makter opererar både inom Syriens luftrum samt på dess territorium på marken gör också för att ett upptrappning är kapabel utlösas vilket ett följd från rena misstag.

För för att ta en exempel: Israel besitter i enlighet med övning tidigare ständigt förvarnat Ryssland när man planerat angrepp inom Syrien.

Detta är eventuellt ej längre fallet, vilket inom så fall ökar risken för att attackerna dödar ryska soldater samt leder mot konflikt mellan dem två staterna.

På identisk sätt skulle dem amerikansk-ryska rutiner såsom upprättats för för att undvika oavsiktliga militära sammanstötningar – de ägde redan börjat försvagas före Gazakonflikten – komma beneath ökad press angående amerikanska styrkor dras in inom ett vedergällningsspiral tillsammans med iranska marionettgrupper såsom agerar från ryskbeskyddade regimområden.

Fotnot: enstaka engelskspråkig utgåva från denna ord äger tidigare publicerats inom The New Humanitarian.