Har en tjur klövar eller hovar

Partåiga hovdjur alternativt klövdjur (Artiodactyla alternativt Paraxonia) existerar inom klassisk systematik ett ordning inom klassen däggdjur. Dessa varelse livnär sig huvudsakligen från växtämnen samt mot skillnad ifrån uddatåiga hovdjur går deras extremiteters, dvs benens, huvudaxel vanligen mellan tå siffra tre samt fyra (dvs.

dem står vid tredjeplats samt fjärde tån). mot ordningen hör några från dem viktigaste husdjuren likt svin, nötboskap, kameldjur, get samt får.

Med hjälp från molekylärgenetiska undersökningar äger forskningen fått fram överraskande konsekvens. Dessa analyser visar för att djurgruppen existerar parafyletisk inom relation mot valar, samt detta till tillsammans med sig för att några undergrupper (särskilt flodhästar) existerar närmare släkt tillsammans med valarna än tillsammans andra undergrupper inom den egna ordningen.

inom moderna fylogenetiska systematiken sammanförs därför partåiga hovdjur samt valar inom en gemensamt taxon, Cetartiodactyla. Partåiga hovdjur existerar alltså egentligen ingen strukturerad objekt utan ett djurgrupp vilket existerar samlad vid bas från liknande kännetecken.

I den nästa artikeln beskrivs bara dem vilt likt traditionellt äger blivit räknade mot partåiga hovdjur.

Djur med hovar utgör en av de största grupperna i djurriket; de inkluderar åsnor, bison, kor, grisar, flodhästar, giraffer, rådjur och många andra

Flera från grupperna existerar idisslande, vilka besitter ett sofistikerad matsmältningsapparat samt tillsammans hjälp från mikroorganismer är kapabel tillgodogöra sig cellulosa ifrån växtceller liksom dem äter.

Det vetenskapliga namnet existerar bildat från dem grekiska orden artios (jämn, komplett) samt daktylos (finger alternativt tår).^[1]

Underordningar samt familjer

[redigera | redigera wikitext]

Ordningen utgörs från tio familjer^[2] vilket ofta fördelas vid fyra underordningar.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Allmän kroppsbyggnad samt päls

[redigera | redigera wikitext]

De flesta partåiga hovdjur existerar medelstora mot stora vilt vilket går vid fyra ben. då detta gäller kroppsformen förmå man urskilja numeriskt värde typer. Den inledande typen äger ett kraftig lekamen, korta ben samt en stort viktig (svindjur samt flodhästar).

Den andra typen kännetecknas från enstaka jämförelsevis smal lekamen tillsammans långa smala ben (kameldjur samt idisslare). Storleken varierar betydligt mellan dem olika arterna. dem minsta arterna finns inom gruppen mushjortar tillsammans med ett kroppslängd vid ned mot 45 centimeter samt ett vikt omkring 1,5 enhet för massa. dem största medlemmarna existerar flodhästen, tillsammans med enstaka kroppslängd vid 5 meter samt enstaka vikt vid 4,5 ton, respektive giraffen, tillsammans med ett höjd vid 5,5 meter samt ett kroppslängd vid 4,7 meter.^[3] Hos dem flesta partåiga hovdjur ses ett utpräglad könsdimorfism, vilket bland annat kommer mot formulering inom ett skillnad inom storlek: hanarna existerar vanligen betydligt större än honorna.

Vidare finns horn hos hjortdjur vanligen endast hos hannarna (undantaget ren).

Hit hör flera vanliga husdjur, som svin, nötboskap, kameldjur, get och får

Hos slidhornsdjuren små frukter från växter oftast båda könen horn dock hannarnas existerar vanligen större än honornas. andra skillnader mellan könen kunna ses inom pälsens färg samt inom tändernas uppbyggnad.

Med undantag från flodhästarna, såsom nästan saknar kalufs, äger samtliga partåiga hovdjur enstaka tät päls likt varierar inom längd samt färg bl.a.

beroende vid klimatet inom utbredningsområdet.

Klövarna är bildade av hornämne och består ursprungligen av tre delar men dessa är ibland sammanvuxna

Några från dem arter liksom lever inom kalla områden byter päls varenda tid före den kalla årstiden. Pälsens färg existerar vanligen ej iögonenfallande samt existerar oftast inom huvudsak citrongul, grå, brun alternativt mörk.

Extremiteter

[redigera | redigera wikitext]

Extremiteternas yttre uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Som tidigare nämnts äger partåiga hovdjur fått sitt namn vid bas från en jämnt antal tår (två alternativt fyra) – vilket förekommer hos dem flesta arter.

Bara hos navelsvinet existerar antalet tår nära dem bakre fötterna reducerad mot tre.^[3] Symmetriaxeln inom benet ligger på grund av samtliga partåiga hovdjur mellan den ursprungliga tredjeplats samt fjärde tån. dem numeriskt värde mellersta tårna existerar maximalt utvecklade. Den ursprungliga inledande tån saknas hos samtliga medlemmar.

hovdjur, ungulaʹter, sammanfattande namn på de ordningar däggdjur som har hovar eller klövar på fötterna

Tån äger endast återfunnits hos fossila exemplar. Den andra samt femte tån existerar olika utbildade hos dem olika djuren. Hos stora växtätande däggdjur i afrika existerar dem riktade vidare samt fullt användbara. Hos samtliga övriga partåiga hovdjur sitter dem vid fotens baksida alternativt existerar helt reducerade, obefintliga. varelse inom grupperna suina samt mushjortar använder dessa tår nära gång inom träskmarker på grund av för att öka fotens yta.

dock hos dem flesta från arterna når dem bakre tårna ej ner mot marken. Hos några grupper såsom kameldjur samt giraffer existerar dessa tår särskilt starkt tillbakabildade samt dem äger ej ens rudimenten kvar.

• Hos stora växtätande däggdjur i afrika existerar samtliga fyra tår riktade framåt.

• Hos svindjur samt flera andra partåiga hovdjur existerar den andra samt femte tån riktade bakåt.

• Hos kameldjur finns bara numeriskt värde tår kvar, klövarna existerar ombildade mot naglar.

Ibland betecknas tårnas avslutande sektion liksom "hovar" dock egentligen existerar detta namn avsett till hästdjur.

Hos partåiga "hovdjur" existerar klövar detta rätta termen. Klövarna existerar bildade från hornämne samt består ursprungligen från tre delar dock dessa existerar ibland sammanvuxna. Vanligen existerar klövarna vid frambenen bredare samt grövre samt äger enstaka större inskärning inom mitten. Hos kameldjur existerar klövarna reducerade mot naglar. Tårna sitter vid enstaka elastisk fotsula från bindväv.

Extremiteternas skelettdelar

[redigera | redigera wikitext]

Benen inom mellersta delen från både främre samt bakre foten äger enstaka trend för att växa samman. Hos suina samt stora växtätande däggdjur i afrika existerar dem förenade från fast bindväv samt hos kameldjur samt idisslande existerar övergångarna mellan dem olika benen bara märkbart vilket ett smal ränna.

Idag avses med namnet hovdjur främst partåiga hovdjur och uddatåiga hovdjur

Benens muskler ligger ofta nära djurets torso, kroppen, samt detta bidrar mot för att benen ser smala ut. Nyckelben saknas samt skulderbladen existerar många flexibla, vilket förbättrar djurens rörlighet då dem springer.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 2 november

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Hubert Hendrichs: Artiodactyla (Paraxonia), Paarhufer. In: Wilfried Westheide, Reinhard Rieger (Hrsg.): Spezielle Zoologie. Teil 2: Wirbel- oder Schädeltiere. Spektrum Akademischer Verlag, Heidelberg – Berlin , S.

  , ISBN (huvudsakligen kroppsbyggnad samt levnadssätt)

• Thomas S. Kemp: The ursprung & Evolution of Mammals. Oxford University Press, Oxford , Seiten, ISBN (främst systematik samt evolution)
• Kenneth D. Rose und David Archibald: Rise of Placental Mammals: Origins and Relationships of the Major Extant Clades. Johns Hopkins University Press, Baltimore , ISBN X (främst systematik samt evolution)
• Don E.

  efternamn, DeeAnn M. Reeder (utgivare): Mammal Species of the World.

  Hit räknas vanligen de två nu levande ordningarna uddatåiga hovdjur och partåiga hovdjur (se tabell) samt sju utdöda ordningar (se nedan)

  3 utgåva. Johns Hopkins University Press, Baltimore , ISBN (arterna)

• Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press, Baltimore , Seiten, ISBN (allmän information)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Faktablad angående partåiga hovdjur (engelska)