ryelark.pages.dev






Vad är waran för djur

Komodovaran

Komodovaran (Varanus komodoensis) existerar enstaka art inom ödlefamiljenvaraner. Den finns vid ön Komodo samt några andra angränsande småöar inom land. Arten existerar världens största idag levande ödla tillsammans med enstaka normallängd vid 2–3 meter samt ett vikt vid omkring 70 kg. Dess storlek beror bland annat vid långsam ämnesomsättning samt vid för att arten lever vid ett isolerad ö var detta saknas köttätandedäggdjur såsom konkurrerar ifall identisk ekologiska nisch.[2][3] Komodovaranen existerar alltså enstaka toppkonsument samt dominerar följaktligen detta ekosystem likt den lever i.[4] Även ifall komodovaraner vanligtvis existerar asätare existerar detta även många vanligt för att dem jagar samt anfaller andra byten, såsom ryggradslösa vilt, fåglar samt däggdjur.

Parningen äger utrymme ifrån femte månaden i året mot augusti samt äggen läggs inom september. dem cirka 20 äggen läggs inom bon såsom byggts från storfothöns (Megapodiidae) samt likt sedan övergivits. Äggen ruvas inom sju mot åtta månader samt öppnas inom april, då resurser mot insekter existerar liksom störst. Unga komodovaraner existerar ömtåliga samt vistas därför uppe inom träden, vid säkert avstånd ifrån köttätare samt dem vuxna komodovaranerna, likt utövar kannibalism.

detta tar tre mot fem kalenderår till ungarna för att bli fullvuxna samt dem förmå bli upp mot 50 kalenderår gamla. Komodovaranen kunna utföra partenogenes (jungfrufödsel), vilket betyder för att fullt livsdugliga vanligtvis för fortplantning hos djur läggs utan för att ursprunglig blivit befruktade.

Komodovaranen upptäcktes från vetenskapsman ifrån västvärlden inledningsvis tid 1910.

Ödlornas storlek samt rykte gjorde dem tidigt mot populära zoodjur. inom vilt status besitter deras utbredning minskat vid bas från mänsklig effekt vid deras levnadsmiljö, samt dem listas idag liksom utsatta från IUCN. dem existerar skyddade beneath indonesisk team, samt enstaka nationalpark, Komodo nationalpark, grundades på grund av för att gynna säkerhetsåtgärder.

För urbefolkningen vid Komodo existerar komodovaranen känd liksom ora, buaja durat ('landkrokodil') alternativt biawak raksasa ('stor väktare').[5][6]

Evolution

[redigera | redigera wikitext]

Komodovaranens utvecklingslinje härstammar ur släktetVaranus såsom ägde sitt ursprung inom Asien på grund av cirka 40 miljoner kalenderår sedan samt vilket senare koloniserade Australien.

till cirka 15 miljoner tid sedan skedde enstaka kollision mellan Australien samt Sydostasien, vid bas från tektonisk handling, vilket resulterade inom för att varanerna koloniserade vad såsom idag existerar den indonesiska övärlden samt sedermera utökade sitt utbredningsområde sålunda långt österut liksom mot ön landnamn. Komodovaranen antas äga skiljt ur sig evolutionärt ifrån sina australiensiska förfäder till cirka 4 miljoner tid sedan.

Den dramatiska sänkningen från havsvattennivån beneath den senaste istiden, till cirka 20.000 tid sedan, ledde mot för att stora områden torrlades. Dessa områden koloniserades från komodovaranen samt då sedan vattennivån återigen steg isolerades den vid dem småöar var arten idag förekommer.[6]

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

I vilt tillåtelse balanserar ett fullvuxen komodovaran runt 70 kilo,[7] dock inom fångenskap balanserar dem något mer.

detta största bekräftade exemplaret fanns 3,13 meter långt samt vägde 166 kilo, osmält föda inräknad.[6] Komodovaranen besitter enstaka svans liksom existerar lika utdragen vilket dess lekamen samt den besitter en 60-tal sågtandade tänder likt ofta släpper samt växer ut vid nytt samt likt är kapabel bli upp mot 2,5 centimeter långa. Dess saliv existerar ofta blodblandad eftersom tänderna nästan existerar helt täckta från tandkött såsom naturligt slits sönder då varanen äter.[8] Detta skapar ett idealisk levnadsmiljö till dem smittofarliga bakterier liksom lever inom dess mun.[9] Komodovaranen besitter dessutom enstaka utdragen, citrongul, djupt kluven tunga.[6]

Sinnen

[redigera | redigera wikitext]

Komodovaranen besitter ej något väl utvecklat hörselsinne samt trots dess synliga öronhål kunna den endast lyssna ljud vid mellan 400 samt 2 000 hertz.[10][6] Detta låga ljudomfång gjorde för att man tidigare trodde för att komodovaranen plats helt döv då studier demonstrerat för att varanen inom vilt status ej reagerade vid viskningar, höjda röster alternativt rop.

Detta kom emellertid för att ifrågasättas då djurskötaren Joan Proctor nära London Zoo lyckades träna enstaka infångad individ för att anlända ut samt förtära då denna ropade, trots för att komodovaranen ej såg henne.[11]

Komodovaranen förmå titta därför långt liksom 300 meter, dock eftersom dess näthinna endast består från tappar således äger den uselt mörkerseende.

Den kunna urskilja färger, dock äger ett dålig förmåga för att titta stillastående objekt.[12]

Likt flera andra reptiler använder komodovaranen sin tunga till för att upptäcka smak- samt luktstimuli tillsammans med hjälp från detta vomeronasala organet, en sinne liksom underlättar navigering inom mörker.[9] nära god vindförhållanden är kapabel komodovaranen, vilket svänger sitt viktig ifrån blad mot blad då den går, upptäcka kadaver vid 4–9,5 kilometers avstånd.[8][12] Dess näsborrar används ej på grund av för att uppleva doft inom någon större utsträckning då arten saknar diafragma, vilket existerar enstaka förutsättning till för att behärska dra in atmosfär via dessa luftvägar.[8][13] Den besitter endast en fåtal smaklökar inom bakre delen från strupen.[9]

Komodovaranens fjäll, från vilka ett sektion förstärks från ben, äger känselplattor kopplade mot nervsystemet vilket underlättar chansen mot beröring.

Fjällen runt öron, läppar, haka samt fotsulor är kapabel äga tre alternativt fler liknande sensoriska plattor var.[8]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Komodovaranen föredrar varma samt torra biotoper samt lever vanligtvis inom torra öppna gräsmarker samt savanner vid lägre höjder. eftersom varanen existerar ektoterm – tillsammans med andra mening regleras dess kroppstemperatur endast från yttre faktorer liksom exempelvis solen – existerar den maximalt energisk vid dagtid, även ifall den påvisat vissa nattliga aktiviteter.

Komodovaraner lever huvudsakligen utan sällskap samt går ihop endast till för att para sig samt förtära. dem kunna beneath mindre perioder löpa inom hastigheter upp emot 20 km/h, dyka ned mot 4,5 meters djup samt klättra inom träd då dem existerar unga tillsammans med hjälp från sina starka klor.[7] på grund av för att fånga byten vilket befinner sig högt upp förmå komodovaranen stå vid sina bakben, tillsammans med svansen likt stöd.[11] inom takt tillsammans med för att komodovaranen växer används klorna mer likt vapen samt mindre till för att klättra, eftersom dess stora storlek fullfölja detta opraktiskt för att befinna sig uppe inom träden.[8]

Som skydd på grund av exempelvis nattkylan gräver komodovaranen 1–3 meter breda hålor inom marken tillsammans hjälp från sina kraftiga framfötter samt klor.[14] tackar vare sin storlek samt vanan för att vila inom dessa bon är kapabel komodovaranen skydda kroppsvärme beneath natten, något likt minimerar tiden detta tar för att värma upp sig morgonen därpå.[15] Komodovaranen jagar vid eftermiddagen, dock stannar inom skuggan beneath dem varmaste delarna från dagen.[16] Dessa speciella viloställen existerar ofta belägna nära strandkanter tillsammans svala havsvindar; dessa noteras sedan upp tillsammans spillning samt rensas ifrån vegetation.

dem tjänar även likt ett strategisk område för att anfalla hjort.[17]

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Komodovaraner existerar köttätare samt även angående dem huvudsakligen äter kadaver, således sker detta ofta för att dem anfaller levande bytesdjur genom bakhåll.[2] Då en lämpligt byte närmar sig varanens bakhållsplats anfaller den djuret genom för att snabbt attackera undersidan från dess strupe.[8] Den lyckas hitta sina byten tillsammans med hjälp från sitt väl utvecklade luktsinne, vilket förmå upptäcka en dött alternativt döende varelse vid sträckor upp mot 9,5 kilometer.[8]

Komodovaranen äter genom för att slita loss stora köttstycken samt svälja dem bota samtidigt liksom den håller ned kadavret tillsammans frambenen.

till mindre byten, upp mot enstaka gets storlek, tillåter varanens löst sammanhållna käkar, flexibla skallben samt expanderbara mage för att bytet sväljs helt. Växtinnehållet vilket finns inom buk samt inälvorna vid bytesdjuret undviks vanligtvis.[17] dem stora mängder skarlakansröd saliv liksom komodovaranen producerar hjälper mot för att smörja maten dock sväljprocessen existerar ändå ett väldigt långsam process (15–20 minuter på grund av för att svälja ett get).

Komodovaranen kunna försöka snabba vid processen genom för att trycka kadavret mot en växt till för att vid sålunda vis tvinga ned detta inom halsen, något liksom ibland förmå artikel sålunda våldsamt för att trädet slits sönder.[17] på grund av för att förhindra kvävning beneath sväljprocessen andas varanen tillsammans med hjälp från en litet rör beneath tungan liksom existerar förbundet tillsammans med lungorna.[8] Efter för att äga ätit upp mot 80 % från sin kroppsvikt beneath enstaka måltid,[4] släpar den sig mot en soligt läge till för att snabba vid matsmältningen eftersom maten kunna ruttna samt förgifta varanen ifall den ligger osmält på grund av länge.

vid bas från deras långsamma metabolism förmå stora komodovaraner överleva vid sålunda lite likt 12 måltider per år.[8] Efter matsmältningen kräks komodovaranen upp enstaka massa från horn, kalufs samt tänder liksom existerar övertäckt tillsammans med illaluktande slem. senare gnider komodovaranen sitt ansikte mot mark alternativt buskar till för att ett fåtal försvunnen slemmet, något likt antyder för att djuret, likt människor, avskyr lukten från sina egna utsöndringar.[8]

De största djuren äter vanligtvis ursprunglig, medan dem mindre följer ett hierarki.

Den största hanen hävdar sin dominans samt dem mindre hanarna visar sin underkastelse genom kroppsspråk samt mullrande väsningar. Varaner från identisk storlek är kapabel utföra upp genom för att "brottas". Förlorarna retirerar vanligtvis, dock detta sker för att dem dödas samt äts upp från segraren.[8]

Komodovaranens att ge liv existerar varierande samt består från ryggradslösa vilt, andra reptiler (däribland mindre komodovaraner), fåglar, fågelägg, smådjur, apor, vildsvin, getter, hjortar, hästar samt vattenbufflar.

Yngre komodovaraner äter insekter, vanligtvis för fortplantning hos djur, geckoödlor samt andra mindre djur.[2] detta besitter hänt för att komodovaraner äger ätit människor samt människokroppar genom för att gräva upp kroppar ifrån grunda gravar.[11] Denna vana fick invånarna vid Komodo för att flytta sina gravar ifrån sandjord mot lermark samt lägga stenar ovanpå.[17] i enlighet med evolutionsbiologenJared Diamond förmå komodovaranen även äga livnärt sig vid ett för tillfället utdöd dvärgelefant från släktet Stegodon såsom enstaka gång levde vid Flores.[18] Komodovaranen besitter ibland även setts skrämma dräktiga hjortar på grund av för att framkalla missfall vars kvarlevor dem sedan äter, enstaka teknik vilket även observerats hos större afrikanska rovdjur.[18]

Eftersom komodovaranen saknar diafragma förmå den ej suga upp vätska då den dricker, den förmå ej heller lapa en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig tillsammans hjälp från tungan.

Istället dricker den genom för att ta enstaka munfull dricksvatten samt sedan luta huvudet bakåt samt låta vattnet rinna ned inom halsen.[8]

Gift samt bakterier

[redigera | redigera wikitext]

I slutet från 2005 drog några vetenskapsman nära Melbournes högskola slutsatsen för att jättevaranen (Varanus giganteus), andra varanarter samt agamer förmå artikel något giftiga.

Tidigare besitter man trott för att bett ifrån dessa ödlor ledde mot infektion vid bas från bakterierna inom ödlornas munnar, dock forskarlaget visade för att dem direkta effekterna orsakades från förgiftning. Bett vid mänskliga fingrar från ett lacevaran (Varanus varius), ett komodovaran, samt ett individ från arten Varanus scalaris observerades, samt varenda visade liknande konsekvens vid människor: snabb svullnad inom några minuter, plats störning från blodkoagulation, skärande smärta upp mot armbågen, tillsammans med vissa symptom liksom varar inom flera timmar.[19]

Senare undersökning från Bryan Fry tillsammans med bl.a.

MR-skanning äger demonstrerat för att komodovaranen äger 6 giftkörtlar inom vardera underkäke. Dessa producerar en gift likt liknar ormgift.

Komodovaraner äger även giftiga bakterier inom sin saliv, från vilka ovan 28 gramnegativa samt 29 grampositiva släkten besitter isolerats.[20] Dessa bakterier orsakar sepsis hos komodovaranens offer, sålunda mot vida för att angående bytesdjuret kommer undan sålunda kommer detta vanligtvis ändå duka beneath inom enstaka sju dagar liksom ett effekt från infektionen.

Utifrån laboratoriestudier vid råttor besitter man kommit fram mot för att den farligaste bakterien inom komodovaranens saliv existerar ett ytterst dödlig form eller gestalt från Pasteurella multocida.[21] eftersom komodovaranen tycks artikel immun mot sina egna mikrober äger många undersökning utförts inom hopp angående för att hitta den antibakteriella molekylen, på grund av för att vid således vis behärska nyttja den inom mänsklig medicin.[22]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Parning äger plats mellan femte månaden i året samt augusti, samt äggen läggs inom september.[6] beneath den på denna plats perioden slåss hanarna ovan honor samt territorier genom för att brottas tillsammans med varandra stående vid bakbenen, tillsammans förloraren slutligen nedtryckt mot marken.

Månadens djur 2014 November VARAN

Slagets vinnare kommer sedan vifta tillsammans med sin långa tunga åt honan på grund av för att erhålla kunskap ifall hennes mottaglighet.[4] Honorna existerar ovillig samt utför motstånd tillsammans sina klor samt tänder beneath dem allra första stadierna från parningen. Hanen måste därför helt låsa fast honan på grund av för att ej skadas. andra uppvisningar beneath leken existerar bland annat för att hanen gnider sin haka mot honan, hårda rispningar vid ryggen, samt slickning.[23][12] Komodovaraner är kapabel artikel monogama samt forma "par", vilket existerar en ovanligt beteende hos ödlor.[11]

Honan lägger sina vanligtvis för fortplantning hos djur inom bon utgrävda inom sidan från kullar, alternativt inom övergivna bon från storfothöns, dock föredras dem övergivna bona.[24] enstaka kull består från en tjugotal vanligtvis för fortplantning hos djur liksom ruvas inom 7–8 månader.[11] Honan ruvar äggen samt skyddar dem tills dem öppnas runt april, nära slutet från regnperioden, då resurser vid insekter existerar likt störst.

Kläckning existerar ett ansträngande bedrift på grund av ödleungarna, såsom bryter sig ur äggen tillsammans hjälp från enstaka äggtand likt senare faller från. Därefter kunna dem nykläckta ödleungarna ligga ner kvar inom sina skal inom flera timmar innan dem börjar gräva sig ur boet. dem föds tämligen försvarslösa, samt flera äts från predator innan dem når myndig ålder.[8]

Unga komodovaraner tillbringar enstaka massiv sektion från sin inledande kalenderår inom växt, var dem existerar relativt säkra ifrån predator, samt även ifrån kannibalistiska vuxna varaner, vars att födas består från 10 % ungödlor.[11] Då dem unga måste närma sig en kadaver till föda, rullar dem runt inom avföring samt vilar bland dem upprivna kadavrets inälvor på grund av för att avskräcka dessa hungriga vuxna.[11] detta tar cirka 3–5 tid till komodovaraner för att bli fullvuxna, samt dem förmå leva inom upp mot 30 år.[14]

Partenogenes

[redigera | redigera wikitext]

Komodovaranen Sungai nära London Zoo, England, lade enstaka kull tillsammans hönsägg inom slutet från 2005 efter för att äga varit avskild ifrån hanligt sällskap inom ovan numeriskt värde kalenderår.

vetenskapsman trodde inledningsvis för att denna ägde lyckats lagra spermier ifrån sina tidigare möten tillsammans hanar, enstaka anpassning känd vilket superfertilisation.[25] (Hos mot modell levandefödande tandkarpar kallas detta ofta förrådsbefruktning.)[26]

Den 20 december2006 rapporterades detta för att Flora, ett komodovaran nära Chester Zoo inom England, fanns den andra kända komodovaranen vilket lagt obefruktade hönsägg.

denna lade 11 hönsägg, från vilka 7 kläcktes, samtliga hanar.[27] vetenskapsman nära Liverpool University inom norra England genomförde genetiska tester vid tre från äggen såsom kollapsade då dem flyttades mot ett inkubator, samt bekräftade för att Flora ej haft någon kroppslig förbindelse tillsammans med ett hanvaran. Efter denna upptäckt visade tester för att även Sungais oval form blivit mot utan utvärtes befruktning.[28]

Komodovaraner besitter ZW-systemet till könskromosomer mot skillnad ifrån däggdjurens X- samt Y-kromosomsystem.

för att Floras avkomma plats hane visade för att hennes obefruktade oval form plats haploida samt dubblerade sina kromosomer inom en senare etapp till för att bli diploida, samt för att denna ej lade några diploida vanligtvis för fortplantning hos djur, såsom skulle skett angående enstaka från meioserna inom hennes äggstockar ägde misslyckats, samt för att ägget ej befruktades från enstaka polkropp.

Då ett honlig komodovaran (med könskromosmerna ZW) förökar sig vid detta denna plats sättet, ger denna sin avkomma endast ett från kromosomerna ifrån vart samt en från hennes kromosompar, vilket innebär för att endast ett från numeriskt värde könskromosomer förs vidare. Denna enkla uppsättning från kromosomer dupliceras inom ägget, vilket utvecklas partenogenetiskt.

dem hönsägg vilket får enstaka Z-kromosom får uppsättningen ZZ (hanar); dem såsom får enstaka W-kromosom får uppsättningen WW samt förmå ej utvecklas.[29][30]

Man äger antagit för att den denna plats fortplantningsanpassningen tillåter utan sällskap honor för att kolonisera ett isolerad ekologisk nisch (som exempelvis enstaka ö) samt genom partenogenes erhålla manlig avkomma, vilket skapar enstaka population liksom förmå föröka sig sexuellt (genom reproduktion tillsammans med sin avkomma såsom kunna leda till inom både ett hane samt hona).[29] Trots fördelarna tillsammans ett anpassningsförmåga från detta på denna plats slaget brukar djurparker artikel försiktiga vad gäller partenogenes, eftersom detta är kapabel begränsa den genetiska mångfalden.[31]

31 januari 2008 blev Sedgwick County Zoo inom Wichita, Kansas den inledande djurparken inom Amerika för att registrera partenogenes hos komodovaraner.

Djurparken besitter numeriskt värde vuxna honvaraner, enstaka från dessa lade cirka 17 oval form mellan 19 samt 20 femte månaden i året 2007. Enbart numeriskt värde oval form ruvades samt kläcktes vid bas från platsproblem; den inledande kläcktes 31 januari 2008, medan den andra kläcktes ett ljus senare, 1 månad. Båda ödleungarna fanns hanar.[32][33]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Informationen angående komodovaranen når västvärlden

[redigera | redigera wikitext]

Komodovaranen upptäcktes från européer inledningsvis tid 1910, då rykten ifall "landkrokodilen" nådde löjtnant Steyn van Hensbroek inom den nederländskakolonialadministrationen.

Varanen blev vida känd, samt ökänd, 1912 då Peter Ouwens, direktör på grund av Bogorszoologiska museum vid Java, publicerade enstaka nyhet inom ämnet efter för att äga mottagit ett foto vid varanödlans skinn ifrån van Hensbroek, samt även numeriskt värde andra exemplar ifrån ett samlare.[6][11] Komodovaranen plats ett betydande orsak på grund av expeditionen mot ön Komodo, ledd från W.

Douglas Burden 1926 vilket efter återkomsten tillsammans tolv uppstoppade exemplar samt numeriskt värde levande individer kom för att bli ett betydande inspirationskälla mot filmen King Kong ifrån 1933.[34] Burden fanns även den liksom myntade benämningen "Komodo dragon" (sv:'Komododrake'), liksom existerar artens engelskatrivialnamn.[16] Tre från hans komodovaraner stoppades upp samt framträda ännu upp vid American Museum of Natural History.[35]

Studier

[redigera | redigera wikitext]

Nederländarna insåg för att antalet individer vilket fanns kvar inom vilt status fanns relativt litet, samt förbjöd därför sportjakt samt begränsade kraftigt antalet individer såsom fick användas på grund av vetenskapliga studier.

Insamlingsexpeditioner pausade upp inom samt tillsammans med andra världskriget samt återupptogs ej förrän 1950- samt 1960-talet, då komodovaranens ätvanor, fortplantning, samt kroppstemperatur undersöktes. detta beslutades för att enstaka långsiktig forskning från komodovaranen behövde utföras. Denna arbetsuppgift gavs mot familjen Auffenberg, såsom bodde vid Komodo inom 11 månader 1969.

beneath den tiden fångade samt märkte Walter Auffenberg samt hans assistent Putra Sastrawan mer än 50 individer.[22] Forskningsresultaten ifrån Auffenbergsexpeditionen kom för att existera från kritisk innebörd till uppfödningen från komodovaraner inom fångenskap.[36] inom Auffenbergsexpeditionens spår äger biologer såsom exempelvis Claudio Ciofis fortsatta studier vid djuret ytterligare belyst komodovaranens natur samt vanor.[37]

Komodovaranen samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Status

[redigera | redigera wikitext]

Komodovaranen existerar ett starkt hotad art listad vid IUCN:srödlista.[1] detta finns cirka 4 000–5 000 individer inom vilt status samt deras populationer existerar begränsade mot öarna Gili Motang (100 individer), Gili Dasami (100 individer), Rinca (1 300 individer), Komodo (1 700 individer) samt Flores (cirka 2 000 individer).[36] en stort bekymmer på grund av populationen utgörs från för att man uppskattar för att detta endast finns runt 350 produktiva honor.[5] på grund av för att motarbeta detta hot vid populationen grundades Komodo nationalpark 1980 på grund av för att skydda komodovaraner vid småöar såsom exempelvis Komodo, Rinca, samt Padar.[38] Senare skapades även reservaten Wae Wuul samt Wolo Tado vid Flores på grund av för att bidra mot skyddandet från komodovaranen.[37] detta finns indikator vid för att komodovaranerna blir allt mer vana nära mänsklig närvaro, mot massiv sektion beroende vid för att djuren matas tillsammans med kadaver vid en flertal matstationer liksom turistattraktion.[2]

Vulkanisk handling, jordbävningar, förlorade bon, eldsvådor (populationen vid Padar utplånades nästan helt vid bas från enstaka skogsbrand),[37][8] bristande vid byte, turism samt illegal jakt äger samtliga bidragit mot komodovaranens utsatta situation.

beneath Appendix inom inom CITES (Convention on International Trade in Endangered Species), förbjuds all kommersiell affär tillsammans hud alternativt individer från arten.[13][39]

Anfall mot människor

[redigera | redigera wikitext]

Även ifall anfall existerar oerhört ovanliga, besitter komodovaraner nära en fåtal tillfällen dödat människor.

Den 4 juni 2007 attackerade ett komodovaran enstaka 8-årig pojke vid Komodo. denne dog senare från massiv blödning ifrån sina sår. detta fanns den inledande kända attacken tillsammans med dödlig utgång vid 33 år.[40]

I fångenskap

[redigera | redigera wikitext]

Komodovaranen väcker stort nyfikenhet inom djurparker, främst vid bas från sin storlek samt rykte.

Varan

dem förekommer dock inom ganska ett fåtal parkerar, eftersom dem existerar känsliga på grund av infektioner samt parasitangrepp angående dem fångas inom vilt tillåtelse, samt detta existerar svårt för att ett fåtal dem för att föröka sig inom fångenskap.[5]

Den inledande komodovaranen inom djurpark plats en exemplar nära Smithsonian National Zoological Park 1934, dock den levde endast inom numeriskt värde tid.

Ytterligare försök för att visa upp komodovaraner genomfördes, dock livslängden vid dessa individer blev väldigt begränsad, tillsammans med ett genomsnittlig livslängd vid cirka fem kalenderår inom Smithsonian National Zoological Park. dem studier såsom Walter Auffenberg ägde avslutat sammanfattades inom hans volym The Behavioral Ecology of the Komodo Monitor (Komodovaranens beteendeekologi), vilket vid sikt ledde mot mer lyckad skötsel samt parning från varaner inom fångenskap.[36]

Man besitter observerat för att komodovaraner inom fångenskap påvisar en relativt tamt beteende inom ett betalkort period efter detta för att dem besitter tagits mot fånga.

detta äger nära en flertal tillfällen rapporterats angående djurskötare likt tagit varanerna ur sin område med staket på grund av för att umgås tillsammans djurparksbesökare, däribland små ungar, utan någon skadlig effekt.[41][42] Komodovaranerna förmå även skilja olika människor åt. Ruston Hartdegen nära Dallas Zoo rapporterade för att deras komodovaraner reagerade annorlunda då dem fick träffa sina vanliga vårdare, istället till enstaka mindre igenkännbar vårdare, alternativt ett helt främmande.[43]

Forskning vid komodovaraner inom fångenskap äger även demonstrerat för att dem leker.

enstaka från dessa studier plats enstaka individ såsom knuffade omkring enstaka spade vilket djurskötare glömt inom buren, uppenbarligen lockad från detta skrapande ljudet vilket spaden åstadkom ovan stenytan. enstaka ung komodovaranhona nära National Zoo inom Washington, D.C. tog upp samt skakade diverse objekt, däribland statyer, vattenbehållare, plastringar samt filtar.

denna stack även in sitt viktig inom lådor, fotbeklädnad samt andra objekt. denna blandade dock ej ihop dessa objekt tillsammans med föda, eftersom denna endast svalde dem angående dem plats täckta tillsammans med råttblod. Denna sociala lek visar vid ett slående likhet tillsammans däggdjurens lek.[4]

En ytterligare inspelade eller skrivna bevis från lekande komodovaraner kommer ifrån University of stat i usa, var ett ung komodovaran, kallad Kraken, lekte tillsammans med plastringar, enstaka sko, ett hink samt ett konservburk genom för att puffa dem tillsammans med sin näsa, slå mot dem samt bära omkring sakerna inom sin munhåla.

Varanen behandlade varenda dessa objekt speciell än sin föda, vilket fick den inflytelserik forskaren Gordon Burghardt för att dra slutsatsen för att antagandet ifall för att lek tillsammans med objekt endast fanns "födomotiverat rovdjursbeteende" måste artikel felaktigt. Kraken fanns även den inledande komodovaran vilket kläckts utanför land, kläckt inom National Zoo den 13 september 1992.[44][6]

Även dem maximalt fogliga varaner är kapabel bli oförutsägbart aggressiva, särskilt då djurets territorium beträds från någon okänd.

inom juni 2001 skadade ett komodovaran Phil Bronstein – chefredaktör på grund av San Francisco Chronicle – efter för att han vid inbjudan från varanens vårdare klivit in inom varanens område med staket nära Los Angeles Zoo. Bronstein blev angripen inom foten, eftersom skötaren ägde sagt åt honom för att ta från sig sina vita fotbeklädnad, vilket kanske är kapabel äga hetsat upp komodovaranen.[45][46] Även ifall denne lyckades flyga eller fly undan behövde en flertal senor inom foten opereras.[47]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] Jessop, T., Ariefiandy, A., Azmi, M., Ciofi, C., Imansyah, J.

    & Purwandana, D. (22 oktober 2019). ”Varanus komodoensis”. IUCN Red List. https://www.iucnredlist.org/species/22884/123633058. Läst 19 månad 2023. 

  2. ^ [abcd] Chris Mattison, (1989 & 1992). Lizards of the World. New York: Facts on en samling dokument eller en elektronisk lagring av data.

    sid. 16, 57, 99, 175. ISBN 0-8160-5716-8 

  3. ^Burness G, Diamond J, Flannery T (22 oktober 2001). ”Dinosaurs, dragons, and dwarfs: the evolution of maximal body size”. Proc Natl Acad Sci U S A "98" (25): ss. 14518–14523. PMID 11724953. 
  4. ^ [abcd] Tim Halliday (red.), Kraig Adler (red.). Firefly Encyclopedia of Reptiles and Amphibians.

    Hove: Firefly Books Ltd. sid. 112, 113, 144, 147, 168, 169. ISBN 1-55297-613-0 

  5. ^ [abc] ”Endangered! Ora”. American Museum of Natural History. Arkiverad ifrån originalet den 7 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100307164050/http://www.amnh.org/nationalcenter/Endangered/ora/ora.html. Läst 15 januari 2007. 
  6. ^ [abcdefgh] Ciofi, Claudia. ”The Komodo Dragon”.

    Scientific American. http://www.sciam.com/article.cfm?id=the-komodo-dragon. Läst 21 månad 2006. 

  7. ^ [ab] Burnie, David; Don E. Wilson (2001). Animal. New York, New York: DK Publishing, Inc. sid. 417, 420. ISBN 0-7894-7764-5 
  8. ^ [abcdefghijklmn] Tara älskling (Illustrator). Komodo Dragon: On Location (Darling, Kathy.

    on Location.). Lothrop, Lee and Shepard Books. ISBN 0-688-13777-6 

  9. ^ [abc] ”Komodo Dragon”. Singapore Zoological Gardens. Arkiverad ifrån originalet den 27 november 2006. https://web.archive.org/web/20061127173608/http://www.szgdocent.org/resource/rr/c-komodo.htm. Läst 21 månad 2006. 
  10. ^”Komodo Conundrum”.

    BBC. Arkiverad ifrån originalet den 23 månad 2012. https://archive.is/20121223085541/http://www.bbc.co.uk/nature/life/Komodo_dragon. Läst 25 november 2007. 

  11. ^ [abcdefgh] text bygd David Badger; photography bygd John Netherton (2002). Lizards: A Natural History of Some Uncommon Creatures, Extraordinary Chameleons, Iguanas, Geckos, and More.

    Stillwater, MN: Voyageur Press. sid. 32, 52, 78, 81, 84, 140-145, 151. ISBN 0-89658-520-4 

  12. ^ [abc] ”Komodo Dragon Fact Sheet”. National Zoo. http://nationalzoo.si.edu/Animals/ReptilesAmphibians/Facts/FactSheets/Komododragon.cfm. Läst 25 november 2007. 
  13. ^ [ab] ”Zipcodezoo: Varanus komodoensis (Komodo Dragon, Komodo Island Monitor, Komodo Monitor)”.

    BayScience Foundation, Inc. Arkiverad ifrån originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927190225/http://zipcodezoo.com/animals/v/varanus_komodoensis.asp. Läst 1 månad 2007. 

  14. ^ [ab] consultant editors, Harold G. Cogger & Richard G. Zweifel; illustrations bygd David Kirshner (1998). Encyclopedia of Reptiles & Amphibians.

    Boston: Academic Press. sid. 132, 157–158. ISBN 0-12-178560-2 

  15. ^Eric R. Pianka and Laurie J. Vitt; with a foreword bygd Harry W. Greene (2003). Lizards: fönster to the Evolution of Diversity. Berkeley: University of California Press.

    Varanen har ett långt huvud och lång hals, ögon på huvudets sidor och en kluven tunga

    sid. 244. ISBN 0-520-23401-4 

  16. ^ [ab] ”Komodo National Park:Frequently Asked Questions”. Komodo Foundation. http://www.komodo-gateway.org/faq1.html. Läst 25 oktober 2007. 
  17. ^ [abcd] Alison Ballance; Morris, Rod. South Sea Islands: A Natural History.

    Hove: Firefly Books Ltd. ISBN 1-55297-609-2 

  18. ^ [ab] Diamond, Jared M. (22 oktober 1987). ”Did Komodo dragons evolve to eat pygmy elephants?”. Nature "326" (6116): ss. 832. doi:10.1038/326832a0. 
  19. ^Fry, Brian G., et al.. ”Early Evolution of the Venom struktur in Lizards and Snakes” (PDF).

    The Center for North American Herpetology. Arkiverad ifrån originalet den 10 oktober 2017.

    Waran är ett läkemedel som används för att behandla och förebygga blodproppar

    https://web.archive.org/web/20171010191815/http://www.naherpetology.org/pdf_files/467.pdf. Läst 13 mars 2008. 

  20. ^Montgomery JM, Gillespie D, Sastrawan P, Fredeking TM, Stewart GL (22 oktober 2002). ”Aerobic salivary bacteria in wild and captive Komodo dragons”. J. Wildl. Dis. "38" (3): ss. 545–51.

    PMID 12238371. 

  21. ^Feldman, Ruth Tenzer (22 oktober 2007). ”Dragon Drool!”. Odyssey "16.2": ss. 49. 
  22. ^ [ab] Cheater, Mark (22 oktober 2003). ”Chasing the Magic Dragon”. National Wildlife Magazine (National Wildlife Federation) "41" (5). Arkiverad ifrån originalet den 20 månad 2009.

    https://web.archive.org/web/20090220164644/http://www.nwf.org/nationalwildlife/article.cfm?articleId=810&issueId=63. 

  23. ^”Komodo Dragon”.

    San Diego Zoo. Arkiverad ifrån originalet den 16 månad 2005. https://web.archive.org/web/20051216073115/http://library.sandiegozoo.org/Fact%2BSheets/komodo_dragon/Komodo.htm. 

  24. ^Jessop, Tim S., et al. ”Distribution, Use and urval of Nest Type bygd Komodo Dragons” (PDF). Elsevier. Arkiverad ifrån originalet den 5 september 2008.

    https://web.archive.org/web/20080905163618/http://www.komododragon.biz/uploads/downloads/jessop%20et%20al%202004e.pdf. Läst 13 mars 2008. 

  25. ^Morales, Alex. ”Komodo Dragons, World's Largest Lizards, Have Virgin Births”. Bloomberg Television.


  26. vad existerar waran till djur

    27. Arkiverad ifrån originalet den 8 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071008112514/http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601082. Läst 28 mars 2008. 

  27. ^Christina Ghiasvand. ”Fiskar liksom föder levande ungar I-VIII: introduktion samt översikt”. Zookoll. Arkiverad ifrån originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305215521/http://zookoll.se/dp_artiklar.php?go=visaart&id=47. Läst 21 januari 2013. 
  28. ^Se tecken vid hennes box nära Chester Zoo inom England
  29. ^”Wise dock testify to Dragon's virgin birth”.

    The Times. Arkiverad ifrån originalet den 28 femte månaden i året 2020. https://web.archive.org/web/20200528134302/http://www.thetimes.co.uk/. Läst 26 november 2007.  [inloggning kan krävas]

  30. ^ [ab] ”'Virgin births' for giant lizards”. BBC News.

    I vissa fall kan blodet börja levra sig i blodkärlen utan att de är skadade

    http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/6196225.stm. Läst 13 mars 2008. 

  31. ^”Strange but True: Komodo Dragons Show that "Virgin Births" Are Possible: Scientific American”. Scientific American. http://www.sciam.com/article.cfm?id=strange-but-true-komodo-d. Läst 24 mars 2008. 
  32. ^Watts PC, Buley KR, Sanderson S, Boardman W, Ciofi C, Gibson R (22 oktober 2006). ”Parthenogenesis in Komodo Dragons”. Nature "444" (7122): ss. 1021–1022.

    doi:10.1038/4441021a. PMID 17183308. 

  33. ^”Two Sedgwick County Zoo Komodo Dragons Hatch Without the Contribution of a Male”. Sedgwick County Zoo. Arkiverad ifrån originalet den 11 månad 2008.

    När vinden ligger rätt kan en komodovaran känna lukten av ett ruttnande as på flera kilometers håll! Komodovaraner har en kraftig kropp, ofta med hängande buk

    https://web.archive.org/web/20080211184900/http://www.scz.org/n_recent.html. Läst 21 januari 2013. 

  34. ^”Komodo dragons hatch with no male involved”. MSNBC. http://www.msnbc.msn.com/id/23058689/. Läst 12 månad 2008. 
  35. ^Rony, Fatimah Tobing (1996). The third eye: race, cinema, and ethnographic spectacle.

    Durham, N.C: Duke University Press. sid. 164. ISBN 0-8223-1840-7 

  36. ^”American Museum of Natural History: Komodo Dragons”. American Museum of Natural History. Arkiverad ifrån originalet den 23 november 2010. https://web.archive.org/web/20101123040040/http://www.amnh.org/exhibitions/expeditions/treasure_fossil/Treasures/Komodo_Dragons/komodo.html?aa. Läst 7 juni 2007. 
  37. ^ [abc] Trooper Walsh; Murphy, James Jerome; Claudio Ciofi; Colomba dem LA Panouse. Komodo Dragons: Biology and Conservation.

    Washington, D.C.: Smithsonian Books. ISBN 1-58834-073-2 

  38. ^ [abc] ”Trapping Komodo Dragons for Conservation”. National Geographic. http://news.nationalgeographic.com/news/2003/01/0129_030129_komodo.html. Läst 8 november 2007. 
  39. ^”The tjänsteman website of Komodo National Park, Indonesia.”.

    Komodo nationalpark. Arkiverad ifrån originalet den 5 månad 2007. https://web.archive.org/web/20070205060400/http://www.komodonationalpark.org/. Läst 2 månad 2007. 

  40. ^”Appendices inom, II and III”. CITES. Arkiverad ifrån originalet den 17 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100317013927/http://www.cites.org/eng/app/appendices.shtml. Läst 24 mars 2008. 
  41. ^”Komodo dragon kills boy in Indonesia”.

    MSNBC. http://www.msnbc.msn.com/id/19026658/. Läst 7 juni 2007. 

  42. ^Procter, J.B. (22 oktober 1928). ”On a living Komodo Dragon Varanus komodoensis Ouwens, exhibited at the Scientific Meeting”. Proc. Zool. Soc. London: ss. 1017–1019. 
  43. ^Lederer, G. (22 oktober 1931). ”Erkennen wechselwarme Tiere ihren Pfleger?”. Wochenschr.

    Aquar.-Terrarienkunde "28": ss. 636–638. 

  44. ^Murphy, J. (22 oktober 2006). ”Dragons and Humans”. Herpetological Review "37": ss. 269–275. 
  45. ^”Such jokers, those Komodo dragons”. Science News "78" (1): ss. 78. 22 oktober 2002. 
  46. ^”Transcript: Sharon Stone vs.

    the Komodo Dragon”. TIME Magazine.

    Varaner

    Arkiverad ifrån originalet den 30 juni 2001. https://web.archive.org/web/20010630213115/http://www.time.com/time/sampler/article/0%2C8599%2C133163%2C00.html. Läst 20 mars 2008. 

  47. ^Phillip T. Robinson (2004). Life at the Zoo: Behind the Scenes with the djur Doctors. New York: Columbia University Press. sid. 79. ISBN 0-231-13248-4 
  48. ^”Editor stable after attack bygd Komodo dragon / Surgeons reattach foot tendons of Chronicle's Bronstein in L.A.”.

    San Francisco Chronicle. http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?f=/c/a/2001/06/11/MN204069.DTL. Läst 23 mars 2008. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

  • Auffenberg, Walter (1981). The Behavioral Ecology of the Komodo Monitor. Gainesville: University Presses of Florida. ISBN 0-8130-0621-X 
  • Eberhard, Jo; King, Dennis; Green, Brian; Knight, Frank; Keith Newgrain (1999). Monitors: The Biology of Varanid Lizards.

    Malabar, Florida: Krieger Publishing Company. ISBN 1-57524-112-9 

  • Richard L. Lutz, Judy Marie Lutz. Komodo, the Living Dragon: The Living Dragon. Salem, Oregon: DiMI Press. ISBN 0-931625-27-0