Kallas moder jord i bolivia
Bolivia
- För andra betydelser, titta Bolivia (olika betydelser).
| Mångnationella staten Bolivia Estado Plurinacional dem Bolivia Bulibya Mamallaqta | ||
|---|---|---|
| Valspråk: ¡La unión es la fuerza!
("Enigheten existerar styrkan") | ||
| Nationalsång: Bolivianos, El Hado Propicio | ||
| Huvudstad | Sucre1 - Officiell La Paz - inofficiell | |
| Största stad | Santa Cruz dem la Sierra | |
| Officiella språk | spanska samt 36 ursprungsfolksspråk: aymara, araona, baure, bésiro, canichana, cavineño, cayubaba, chácobo, chimán, ese ejja, guaraní, guaras'we, guarayu, itonama, lece, machajuyai-kallawaya, machineri, maropa, mojeño-trinitario, mojeño-ignaciano, moré, mosetén, movima, pacawara, puquina, quechua, sirionó, tacana, tapiete (språk), toromona, uru-chipaya, weenhayek, yaminawa, yuqui, yuracaré samt zamuco.[1] | |
| Demonym | bolivian[2] | |
| Statsskick | Republik | |
| - | President | Luis Arce |
| - | Regeringschef | Luis Arce |
| Självständighet | från Spanien | |
| - | Deklarerad | 1825 |
| - | Erkänd | 21 Juli 1847 |
| Area | ||
| - | Totalt | 1 098 581 km²[3] (27:e) |
| - | Vatten (%) | 1,39 % |
| Befolkning | ||
| - | 2024 (augusti) års uppskattning | 12 311 974[3] (86:e) |
| - | 20122 års folkräkning | 10 027 262[4] |
| - | Befolkningstäthet | 11,2 inv./km² (179:e) |
| BNP (PPP) | 2022 års beräkning | |
| - | Totalt | 117,9 miljarder USD[5] (93:e) |
| - | Per capita | 9 856 USD[5] (121:a) |
| BNP (nominell) | 2022 års beräkning | |
| - | Totalt | 41 miljarder USD[5] (98:e) |
| - | Per capita | 3 431 USD[5] (136:e) |
| Ginikoefficient (2020) | 43,6[6] | |
| HDI (2021) | ▲ 0,692[7] (118:e) | |
| Valuta | Boliviano () | |
| Tidszon | UTC-4 | |
| Topografi | ||
| - | Högsta punkt | Nevado Sajama, 6 542 m ö.h. |
| - | Största sjö | Titicacasjön, 8 288 km² |
| - | Längsta flod | Mamoréfloden, 2 000 km |
| Kör på | Höger | |
| Nationaldag | 6 augusti | |
| Nationalitetsmärke | BOL | |
| Landskod | BO, BOL, 068 | |
| Toppdomän | .bo | |
| Landsnummer | 591 | |
| 1.
La Paz existerar regeringens hemvist, Sucre säte till parlamentet. | ||
Bolivia, formellt Mångnationella staten Bolivia[2] (spanska: Estado Plurinacional dem Bolivia, quechua: Bulivya Mamallaqta, aymara: Bulivya Mamallaqta), existerar en nation inom centrala Sydamerika likt gränsar mot Argentina, Brasilien, Chile, Paraguay samt Peru.
vid gränsen mot Peru ligger Titicacasjön vilket existerar världens högst belägna, farbara vattensamling.
Bolivia, såsom existerar uppkallat efter frihetskämpen Simón Bolívar, blev självständigt ifrån Spanien 1825. Landets bakgrund sedan dess innehåller bland annat nästan 200 regeringsskiften,[8] ofta genom militärkupper samt motkupper.[9] beneath 1980-talet blev Bolivia förhållandevis demokratiskt, dock landet äger svåra bekymmer inom form eller gestalt från enstaka utbredd fattigdom, social bekymmer samt narkotikaproduktion.
Landet existerar en från dem fattigaste inom Sydamerika dock existerar rikt vid råvaror, var naturgas existerar den största exportprodukten. Sedan 1980-talet besitter landet utfört grundlig samhällsreformer på grund av för att anlända mot rätta tillsammans med dem sociala samt ekonomiska problemen, dock statlig utförsäljning från bland annat vattenleveranser äger ibland orsakat våldsamma oroligheter.
Tack vare dem stora topografiska nivåskillnaderna samt dem flera olika ekotoniska zonerna existerar Bolivia en från dem 17 länder inom världen likt besitter den största biologiska mångfalden.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Kolonialperioden
[redigera | redigera wikitext]Området vilket för tillfället heter Bolivia kallades tidigare "Övre Peru" alternativt "Charcas" samt styrdes från vicekungen från Peru liksom residerade inom Lima.[10] Lokala regeringar kom ifrån Audiencia dem Charcas inom Chuquisaca (La Plata – nuvarande Sucre).
Bolivianska silvergruvor bidrog många mot detta spanska imperiets välgång. enstaka massiv skara infödda slavar användes liksom arbetskraft. då detta spanska kungliga styret försvagades beneath Napoleonkrigen, växte känslorna mot den koloniala makten.
Southern Andean YungasRepubliken, finansiell bekymmer (1809)
[redigera | redigera wikitext]Oberoendet proklamerades 1809, dock 16 tid från stridigheter följde innan republiken grundades 6 augusti 1825, namngiven efter Simón Bolívar.
Under ledning från marskalkAndres dem Santa Cruz, invaderade Bolivia 1836 Peru på grund av för att återinsätta den avsatte presidenten, general Luis Orbegoso.[11] Peru samt Bolivia bildade den peru-bolivianska konfederationen tillsammans dem Santa Cruz likt överbeskyddare.[10] Efter spänningar mellan konfederationen samt Chile, förklarades konflikt från Chile 28 månad 1836.
Argentina, Chiles allierade, förklarade konflikt mot konfederationen 9 femte månaden i året 1837. dem peru-bolivianska styrkorna vann flera viktiga stöt, bland annat seger ovan den argentinska expeditionen samt segern ovan den inledande chilenska expeditionen vid Paucarpatafälten nära staden Arequipa. vid identisk fält undertecknades Paucarpatadekretet liksom innebar ett ovillkorlig kapitulation på grund av den chilenska samt perurebelliska armén.
Dekretet försäkrade för att Chile skulle dra sig åter ifrån Peru-Bolivia, för att dem skulle återlämna erövrade konfederationsfartyg, normaliserade ekonomiska relationer samt för att konfederationen skulle återbetala peruanska skulder mot Chile.
Pachamama eller Mama Pacha är en drakliknande natur- och fruktbarhetsgudinna hos folket i Inkariket i dagens Peru, Bolivia, Chile, Colombia och ArgentinaOffentliga protester mot avtal tvingade dock regeringen för att yttra nej mot den. Chilenarna organiserade ett andra expeditionsstyrka samt anföll den peru-bolivianska konfederationen tillsammans med seger vid Yungayfälten[11] var dem använde dem vapen samt utrustning liksom Santa Cruz ägde låtit dem erhålla igen. Efter detta stöt flydde Santa Cruz mot Ecuador samt den peru-bolivianska konfederationen upplöstes.[12]
Efter oberoendet ifrån Peru invaderade Perus president, general Gamarra, Bolivia inom en försök för att återförena dem båda länderna beneath den peruanska flaggan.
Perus armé förlorade nära slaget inom Ingaví 20 november 1841, var general Gamarra egen dödades. Den bolivianska armén beneath ledning från general José Ballivián startade då enstaka motoffensiv tillsammans målet en erövra den peruanska hamnen inom Arica idag inom Chile. tid 1842 skrev båda länderna beneath en fredsavtal liksom avslutade kriget.
På bas från ett period tillsammans med finansiell instabilitet ifrån start mot mitten från 1800-talet, visades Bolivias svaghet beneath Stillahavskrigen 1879-1883, beneath vilka dem förlorade resurser mot havet samt dem var intilliggande nitratfälten, tillsammans tillsammans med för att dem tvingades lämna hamnstaden Antofagasta mot Chile.[13] Bolivia förlorade även delstaten Acre (känd på grund av sin gummiproduktion) då Brasilien genom Petrópolisdekretet övertalade delstaten för att utträda ur Bolivia 1903.[14]
En ökning inom världshandelspriserna vid silver gjorde för att välfärden samt den politiska stabiliteten inom Bolivia ökade beneath slutet från 1800-talet.
inom start från 1900-talet ersatte tenn silvret såsom landets viktigaste resurs till för att nå välfärd. ett rad regeringar vilket kontrollerades från den ekonomiska samt samhälleliga eliten följde ett laissez-fairekapitalistisk politik beneath dem inledande 30 år från 1900-talet. Den stora depressionen drabbade landets vetenskapen om resurserhandel och finans hårt beneath 1930-talet samt kom vid sikt för att försvagade den vita överklassens maktposition.
Istället fick militären mer påverkan ovan landets politiska liv. Militärens starka effekt vid makten höll inom sig in vid tidiga 2000-talet.
Levnadsvillkoren till ursprungsbefolkningen, vilket plats den större delen från invånarna inom landet, plats dock fortsatt svåra. dem tvingades för att jobba beneath primitiva förhållanden inom gruvor beneath vad vilket liknade feodal ställning eller tillstånd, nekades kurs samt ekonomiska möjligheter samt politiskt deltagande.
Bolivias negativt resultat mot Paraguay inom Chacokriget (1932–1935) blev ett vändpunkt.[10][15]
Nationalistiska revolutionsrörelsen (från1951)
[redigera | redigera wikitext]Revolutionistpartiet Movimiento Nacionalista Revolucionario (MNR) växte fram såsom en område tillsammans brett stöd. Efter för att deras seger inom presidentvalet 1951 ägde underkänts, ledde MNR enstaka lyckad revolution 1952.[16] beneath ledning från president Víctor Paz Estenssoro, införde MNR tillsammans starkt folkligt stöd allmän rösträtt, genomförde grundlig jordreformer tillsammans träning till landsbygdens människor samt förstatligade dem största tenngruvorna.[17]
Tolv tid från tumultartat styre splittrade MNR.
1964 störtade ett junta president Paz Estenssoro nära utgången från hans tredjeplats period nära makten.[18] Då president René Barrientos Ortuño, ett tidigare medlem från juntan samt vald 1966 omkom, följde enstaka rad svaga regeringar. vid bas från den allmänna oordningen samt dem ökade folkliga protesterna, tillsatte militären, MNR samt andra överste Hugo Banzer såsom president 1971.
Banzer styrde tillsammans med stöd från MNR mellan 1971 samt 1974. Efter schismer inom koalitionen ersatte denne därefter civila tillsammans medlemmar ur dem väpnade styrkorna samt avbröt varenda politiska aktiviteter.[19] Ekonomin växte beneath större delen från Banzers presidenttid, dock förbrytelse mot dem mänskliga rättigheterna samt finansiella kriser inom slutet från hans styre undergrävde stödet till honom.
han tvingades för att utlysa omröstning 1978[20] samt Bolivia gick åter igen in inom ett period från politisk turbulens.
Militärregeringar (1978)
[redigera | redigera wikitext]Valen 1979 samt 1981 plats oavgjorda samt präglades från bluffmakeri. detta genomfördes statskupper, motkupper samt installerades interimsregeringar.
1980 genomförde general Luis García Meza Tejada enstaka hänsynslös samt våldsam kupp såsom ej ägde folkligt stöd. García kom mot makten vid villkoret för att hans statsmakt skulle sitta kvar nära makten beneath endast en kalenderår, dock då året fanns slut framträdde han inom TV var han berättade för att denne skulle sitta kvar.[21] Hans statsmakt blev känd till förbrytelse mot dem mänskliga rättigheterna, narkotikahandel samt ekonomiskt vanstyre.[22] beneath hans presidentperiod, märktes den inflation liksom senare skulle stjälpa Bolivias finans.
Southwest Amazon moist forestshan dömdes 1989[23] inom sin frånvaro till flera olika förbrytelse, bland annat mord, samt utlämnades ifrån Brasilien 1995 på grund av för att avtjäna en 30-årigt fängelsestraff.[14]
Efter för att militära rebeller tvingade García Meza för att avgå 1981, kämpade ytterligare tre militärregeringar inom 14 månader tillsammans med Bolivias något som ökar i storlek eller antal bekymmer.
Oroligheter tvingade militären för att sammankalla den kongress vilket valdes 1980 samt tillåta den för att välja ett fräsch president. inom oktober 1982, 22 tid efter sin inledande presidentperiod (1956–1960), blev Hernán Siles Zuazo åter igen president.
Liberalisering från ekonomin (1993–2001)
[redigera | redigera wikitext]Gonzálo Sánchez dem Lozada drev hårt sina ekonomiska samt sociala reformer.
Den maximalt dramatiska förändringen från Sánchez dem Lozadas statsmakt plats kapitaliseringsprogrammet beneath vilket investerare, mestadels utländska, inom utbyte mot tillgångar kunde förvärva 50 procents ägande samt övervakning från statliga företag, likt mot modell den statliga oljeindustrin, telekommunikationssystem, flygbolag, järnvägar samt elektronikindustrin.
Reformerna samt den ekonomiska omstruktureringen träffade starkt motstånd inom vissa delar inom samhället samt framkallade upprepade samt ibland våldsamma protestaktioner mellan 1994 samt 1996, framför allt inom La Paz samt kokaodlingsregionen inom Chapare.[24] Sánchez dem Lozadas statsmakt drev igenom ett politik liksom innebar finansiell kompensation mot jordbrukare inom Chapare såsom frivilligt utrotade olaglig koka.
Politiken fick dock litet stöd samt inom mitten från 1990-talet stod Bolivia på grund av enstaka tredjedel från världens koka såsom processades mot ett starkt stimulerande medel som utvinns ur kokabusken.
Under den perioden blev Bolivias fackföreningars paraplyorganisation, huvud Obrera Boliviana (COB), oförmögna för att utmana regeringens politik.
enstaka lärarstrejk 1995 slogs ned då COB ej kunde mobilisera tillräckligt flera från sina medlemmar, däribland bygg- samt fabriksarbetare. Staten använde sig från selektiva krigiska lagar till för att hålla nere störningarna ifrån lärarna mot en minimum.[25] Lärarna leddes från Trotskijtrogna[26] samt ansågs existera den maximalt militanta fackföreningen inom COB.
Deras fall blev en stort bakslag till COB, vilket även avslöjades tillsammans korruption samt inre stridigheter 1996.
I valet 1997 fick ledaren på grund av Acción Democrática Nacionalista (ADN) samt tidigare diktatorn general Hugo Banzer 22 andel från rösterna, medan MNR fick 18 andel. Banzer bildade ett koalition mellan ADN, MIR, UCS samt CONDEPA, såsom ägde majoriteten inom den bolivianska kongressen.
Kongressen valde honom vilket president samt denne tillsattes 6 augusti 1997.
Bolivia, named after independence fighter Simon BOLIVAR, broke away from Spanish rule in 1825beneath valkampanjen ägde Banzer lovat för att avbryta privatiseringen från detta statligt ägda oljebolaget YPFB. Detta skulle dock troligen ej behärska genomföras tillsammans med tanke vid Bolivias svaga position inom förhållande mot internationella storföretag.
Banzers statsmakt fortsatte istället tillsammans marknads- samt privatiseringspolitiken vilket ägde startats från deras föregångare samt den relativt stadiga ekonomiska tillväxten fortsatte fram mot Banzers tredjeplats tid nära makten.
Efter detta bidrog regionala, globala samt inhemska faktorer mot ett minskning. Finansiella kriser inom Argentina samt Brasilien, sjunkande världshandelspriser vid exportprodukter samt minskad aktivitet inom kokasektorn pressade ner Bolivias vetenskapen om resurserhandel och finans. Dessutom blev enstaka grundlig korruption inom den offentliga sektorn känd. Dessa faktorer bidrog mot ökade protester ifrån samhället beneath den andra halvan från Banzers presidentperiod.
I start från sin regeringsperiod inrättade Banzer speciella polisstyrkor såsom fysiskt skulle utrota den illegala kokaodlingen inom Chapareregionen.
Madeira-Tapajós moist forestsPolitiken orsakade ett fyraårig minskning inom Bolivias kokaproduktion vilket ledde mot för att Bolivia blev enstaka relativt små leverantör från koka på grund av kokainframställning. dem människor liksom blev arbetslösa vid bas från kokautrotningen strömmade in mot städerna,[27] framför allt mot El Alto, slumområdet nära La Paz. Jaime Paz Zamoras område MIR, vilket stödde denna politik, fanns Banzers koalitionspartner beneath kurera regeringsperioden.
Banzer lämnade presidentposten 6 augusti 2001 sedan han ägde fått diagnosen cancer. han dog mindre än en tid senare.
Bolivian YungasHans amerikanskutbildade vicepresident, Jorge Fernando Quiroga Ramírez fanns president beneath detta sista året från hans period.
Valet 2002
[redigera | redigera wikitext]Konstitutionen tillät ej Quiroga för att delta inom presidentvalet 2002.
I dem nationella valen inom juni 2002 vann den tidigare presidenten Gonzalo Sánchez dem Lozada (MNR) tillsammans med 22,5 andel från rösterna, före den kokaförsvarande indianske bondeledaren Evo Morales (Movimiento al Socialismo, MAS) tillsammans med 20,9 andel.
Morales vann ovan populistledaren Manfred Reyes hus (Nueva Fuerza Republicana NFR) tillsammans endast 700 röster, samt fick därmed enstaka ställe inom kongressvalet mot Sánchez dem Lozada 4 augusti 2002.
En överenskommelse inom juli 2002 mellan MNR samt fjärdeplacerade MIR, likt åter igen letts inom en omröstning från den tidigare presidenten Paz Zamora, försäkrade kongressens omröstning från Sánchez dem Lozada liksom president samt 6 augusti svor denne presidenteden på grund av andra gången.
MNR:s plattform innehöll tre omfattande frågor: finansiell återaktivering (inklusive jobbskapande), sysselsättning mot politisk korruption samt social integration.[28]
[redigera | redigera wikitext]
Det bolivianska presidentvalet hölls 18 månad 2005. dem numeriskt värde huvudkonkurrenterna plats Juan Evo Morales Ayma ifrån MAS samt Jorge Quiroga, chef till Poder Democratico y Social (PODEMOS) samt tidigare chef till Acción Democrática Nacionalista (ADN).
Morales vann valet tillsammans med 53,74 andel från rösterna, ett helt majoritet likt existerar ovanlig inom bolivianska omröstning. han svor presidenteden 22 januari 2006 till ett femårig regeringsperiod. Före hans officiella installation inom La Paz, installerades denne inom ett Aymararitual vid den arkeologiska platsen Tiwanaku inför tusentals människor ur Aymarabefolkningen samt representanter ifrån kurera Latinamerika.[29] Även angående detta plats symboliskt därför fanns ej ritualen historiskt baserad samt inom huvudsak besökt från Aymaras, ej den stora Quechuatalande befolkningen.
Efter den spanska erövringen inom start från 1500-talet äger denna distrikt, tillsammans enstaka majoritet ursprungsbefolkning, styrts från ättlingar mot europeiska immigranter tillsammans med endast en fåtal mestiser nära makten. Morales, såsom egen existerar Aymara,[30] ser detta vilket för att "500 kalenderår från kolonisering existerar ovan samt för att enstaka fräsch era äger börjat".[29]
Hans presidentseger äger även satt nytt fokus på grund av detta amerikanska drogkriget inom Sydamerika samt dess vikt vid utrotning från koka.
Den USA-stödda "Plan Dignidad"[27] (värdighetsplanen), likt existerar ägnad för att minska kokainproduktionen mot noll, ses från flera bolivianer liksom ett attack vid deras levebröd samt sätt för att leva. Morales likt egen existerar ett chef på grund av flera kokaodlare äger sagt för att hans statsmakt kommer för att försöka förbjuda droger, dock han önskar skydda den legala marknaden till kokablad samt jobba på grund av export från lagliga kokaprodukter.[30]
1 femte månaden i året 2006 tillkännagav Morales sina intentioner för att åter igen förstatliga bolivianska olje- samt gastillgångar.[28]
Sedan 2006
[redigera | redigera wikitext]Socialisten Evo Morales styrde Bolivia inom 14 tid, längre än någon tidigare president, dock tvingades avgå 2019 efter en ifrågasatt omröstning likt utlöste våldsamma protester.
Moder Jordenstaka högerorienterad övergångsregering styrde landet fram mot en nytt omröstning en tid senare, inom vilket Morales partikamrat Luis Arce vann enstaka övertygande seger.[31]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Bolivia ligger vid detta södra halvklotet samt väster angående nollmeridianen.
detta geografiska läget mäts därför inom sydlig latitud samt västlig longitud. Landets geografiska centrum ligger Puerto Estrella nära Río Grande inom provinsen Ñuflo dem Chávez inom departementet Santa Cruz.
Bolivia förlorade sin strandlinje inom Stillahavskrigen.
Bolivia existerar 1 098 580 km² stort från vilket 14 190 km² existerar dricksvatten.
Inför Moder Jords dag den 22 april, tog Bolivias vicepresident David Choquehuanca initiativ till en global kraftsamling för att försvara planetens miljö och klimatLandet ligger inom västra Sydamerika samt tillsammans med enstaka gränssträcka vid 6 743 kilometer varav den längsta existerar den i nordost delen vilket gränsar mot Brasilien. Bolivia äger ett 900 kilometer utdragen gräns mot Peru likt landet delar Titicacasjön tillsammans med. Övriga gränssträckor finns mot Chile (sydväst, 861 kilometer), Argentina (söder, 832 kilometer) samt Paraguay (sydost, 750 kilometer).
Bolivia äger tillsammans sin altitud, topografiska skillnader samt ekotoniska zoner ett massiv biologisk diversitet inom dem ekologiska områden såsom går sig ifrån högplatåerna inom Anderna mot Amazonas slätter genom torra dalar, yungas samt savanner.
Den grundlig variationen inom ekoregionerna består från ett massiv biologisk diversitet liksom existerar bland dem största inom världen samt landet tillhör dem 17 länder liksom ingår inom Like-Minded Megadiverse Countries.[32] tackar vare höjdskillnaderna ifrån detta snötäckta Nevado Sajama vid 6 542 meter ovan havet ner mot Paraguayfloden 70 meter ovan havet besitter mer än 40 olika naturtyper identifierats.
Geologi
[redigera | redigera wikitext]Bergskedjorna samt bergsområdena inom Bolivia består från massiva kompakta klippor från magmatiska, sedimentära samt metamorfiska bergarter. dem lägre platåerna samt flodområdena består mot massiv sektion från lera, småsten samt småsten.
Bland naturtillgångarna finns tenn, naturgas, petroleum, zink, volfram, antimon, silver, järn, bly, guld, timmer samt vattenkraft.
Topografi
[redigera | redigera wikitext]Den andinska område upptar tillsammans med sina 307 000 km² 28 andel från Bolivia. Området besitter enstaka genomsnittlig höjd vid omkring 3 000 meter ovan havet samt ligger mellan numeriskt värde stora bergsmassiv, Cordillera Occidental samt Cordillera huvud. dem högsta bergen existerar Nevado Sajama liksom når 6 542 meter samt Illampu såsom når 6 421 meter.
På högplatån (Altiplano) ligger Titicacasjön (3 810 meter ovan havet) likt existerar världens högst belägna navigerbara vattensamling. stort insjövatten äger ett yta vid 8 300 km², varav 3 770 km² ligger inom Bolivia samt resten inom Peru. inom stort insjövatten finns flera småöar var Isla sektion stjärna existerar den största.
På Altiplano finns flera saltfält, bland annat Salar dem Uyuni vilket existerar världens största. Salar dem Uyuni består från uppskattningsvis 64 miljarder ton krydda samt litium. var finns även flera laguner såsom mot modell Laguna Colorada tillsammans ett yta vid 60 km² samt Laguna Kalina vid 26 km². Laguna Colorada äger fått sitt namn vid bas från sitt rödfärgade dricksvatten.
Den subandinska distrikt mellan Altiplano samt dem östra delarna utgör 13 andel från Bolivia. Den genomsnittliga altituden existerar 2 500 meter ovan havet samt utmärks från jordbruksmarker. Medeltemperaturen ligger mellan 15 samt 25 grader Celsius. region innefattar dalar samt yungas likt existerar fuktiga vid bas från intensiva nederbörd alternativt ständig dimma.
Detta orsakar förekomsten från ett komplex biomassa vilket framträda genom ett tät vegetation inom skapa från tropisk regnskog samt molnskog, uppdelad beroende vid altituden.
Llanos vilket existerar den största region utgör 59 andel från landets yta samt ligger norr samt öster angående Cordillera Oriental samt Cordillera Real. Den sträcker sig ifrån foten från Anderna mot dem lägre delarna från landet nära Paraguayfloden.
detta existerar en slättland tillsammans stora skogar, sjöar samt floder inom dem lägre delarna från den andinska distrikt.
Årsmedeltemperaturen ligger vid mellan 22 samt 25 grader Celsius. inom området finns den största biologiska mångfalden liksom dem största områdena tillsammans med odlingsbar mark inom Bolivia.
Lägsta punkt existerar Paraguayfloden, 93 meter ovan havet.
Hydrografi
[redigera | redigera wikitext]I Bolivia finns tre stora flodområden: Amazonas, La Plata samt Altiplano.[33]
Amazonas flodområde
[redigera | redigera wikitext]Amazonas flodområde täcker enstaka yta vid 724 000 km² (65,9 andel från Bolivias yta).
Området delas tillsammans Brasilien, Guyana, Venezuela, Colombia samt Peru. Floderna existerar tillflöden mot flera stora sjöar samt laguner, likt mot modell murillo samt Mentiroso liksom fylls vid från Madre dem Dios. Amazonas största biflod existerar Mamoréfloden likt existerar 2 000 kilometer utdragen. Den går ihop tillsammans med den 1 113 kilometer långa Benifloden samt bildar Amazonflodens största biflod, Madeira.
Madeira bildar sedan enstaka naturlig gräns mot Brasilien inom 95 kilometer innan den går ihop tillsammans med Abuná samt fortsätter in inom Brasilien.
Andra viktiga floder existerar Madre dem Dios likt existerar 1 150 kilometer utdragen samt inom Peru beneath namnet Heath innan den efter 510 kilometer inom Bolivia förändras inom Benifloden.
Guaporéfloden