Har man rätt till simundervisning i flr

Kan detta artikel ”barnets bästa” för att lära sig simma alternativt existerar detta tvärtom?

Av professor WIWEKA WARNLING-NEREP samt jur.dr HEDVIG BERNITZ1

Simkunnighet existerar både ett svensk tradition grundad vid säkerhet samt välmående och en viktigt instrument till integration samt likabehandling inom detta svenska samhället.

Skolorna äger en ansvar till för att varenda ungar lär sig simma, en ansvar likt ej förmå begränsas mot enbart enstaka övervakning från simkunnigheten. Skolan förmå därför kräva för att varenda studenter deltar inom simundervisningen. Möjligheterna mot dispens existerar många begränsade samt religionsfriheten ger ej studenter och föräldrar riktig för att kräva befrielse.

Proportionalitetsavvägningar bör dock alltid göras mellan barnets samt skolans/samhällets intressen samt skolan måste genom anpassningar samt kompromisser åtgärda dem praktiska bekymmer liksom kan uppkomma.

I land — tillsammans med sådan att vara nära något mot både ocean samt sjöar — finns sedan länge enstaka tradition för att ungar ska lära sig simma.

oss besitter vant oss nära sådant såsom babysim, lek samt plask samt simskolor tillsammans märkestagning, etc. Detta existerar naturligt tillsammans med tanke vid för att oss beräknas äga 96 000 sjöar samt 2 500 km strandremsa landet runt. Dessutom finns detta gott angående pooler, simhallar samt äventyrsbad. vid sommarhalvåret existerar detta vanligt tillsammans med bad samt båtar samt vid vinterhalvåret tillsammans med sporter vilket skridskoåkning vid isen.2 Därtill existerar numera förutsatt för att studenter är kapabel uppvisa preciserade färdigheter inom simning m.m.

på grund av för att ett fåtal bedömning inom ämnet ”Idrott samt hälsa”. Fast dessa traditioner besitter kommit för att ruckas vid genom den förändrade befolkning liksom oss besitter idag, dvs. tillsammans med invandrade föräldrar samt unge såsom förmå äga helt andra föreställningar angående dricksvatten samt simning än dem traditionellt svenska.

Simförmåga samt vattenvana existerar tillsammans med andra mening ej lika självklart liksom förr utan inom frågasätts emellanåt.

1 Artikeln utgör en delstudie i en större forskningsprojekt (”Det mångkulturella barnet inom skolans värld”) vilket finansieras från Torsten Söderbergs Stiftelse samt likt bedrivs nära Barnrättscentrum, Juridiska avdelningen, Stockholms högskola.

Tillsammans äger oss tidigare publicerat artikeln ”Den svenska skolan tillsammans dess värdegrund: för- samt nackdelar” inom Förvaltningsrättslig Tidskrift, FT 2016 s. 31–62. Wiweka Warnling-Nerep äger inom ramen till projektet även publicerat ”Lärare & elev: Rättsliga aspekter samt etiska dilemman”, 2016 (tillsammans tillsammans Sandström, Lena & Ahlenius, Henrik; nedan Warnling-Nerep m.fl.

2016). Hedvig Bernitz besitter publicerat artiklarna ”Dispens ifrån den svenska skolplikten från religiösa skäl” inom Barnrätt. enstaka antologi (red. Cederborg, Ann-Christin & Warnling-Nerep, Wiweka), 2014 s. 86–101, ”Rätten för att inrätta utbildningsanstalter samt föräldrarätten” inom Svensk Juristtidning, SvJT 2016 s. 583–596, samt ”En icke-konfessionell skola; en förbud mot ensidig effekt samt indoktrinering”, inom Juridisk Tidskrift, JT 2016–17 s.

566–579, samt ”Frihet till tro samt frihet från tro inom skolan — Elevers samt lärares rättigheter”, Förvaltningsrättslig Tidskrift, FT 2017 s. 439–461.2 titta Svenska livräddningssällskapets hemsida (www.svenskalivraddningssallskapet.se).

Hur bör samhället samt skolan ställa sig mot detta faktum?

existerar simkunnighet ett rimlig rättighet alternativt tvärtom enstaka orimlig skyldighet? bör dispens behärska medges ifrån simning? Frågan besitter massiv dignitet inom beaktande från detta faktum för att beneath 2015 beräknas 71 000 små människor samt ungdomar äga flytt mot landet. från dem plats uppskattningsvis 31 000 beneath 13 kalenderår samt 40 000 inom åldern 13 mot 18 år.3 oss menar för att simkunnighet ej enbart existerar enstaka fråga ifall säkerhet inom närheten mot en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig utan även från nyfikenhet på grund av barnets integration inom detta svenska samhället; angående en ungar ej kunna simma riskerar denna alternativt denne för att hamna utanför gemenskapen.

1 Simkunnighet — hur förvaltas denna tradition?
Under många utdragen period äger simkunnighet ansetts såsom något inom princip självklart inom landet, vilket inom upphöjd grad bör tillskrivas Svenska Livräddningssällskapet samt dess enträgna sysselsättning. Redan vid slutet från 1800talet påbörjade föreningen kurs från simlärare till för att starta simskolor landet runt.

Härefter besitter föreningen vid flera olika sätt ”lobbat” på grund av simkunnighet, simundervisning, livräddning m.m.4 Föreningen äger även varit pådrivande inom för att utforma läroplaner på grund av för att tillgodose nödvändigheten från simundervisning inom skolan samt för att denna skulle bli enstaka sektion från elevernas träning.

tid 1994 fick sällskapet efter påtryckningar mot stånd för att simning något som har transporterats eller flyttats in inom läroplanen beneath kursplanen på grund av ”Idrott samt hälsa”. vid sålunda sätt kom krav för att formuleras vid för att studenter bör ”kunna simma samt hantera nödsituationer nära vatten”.5 Avsaknaden från ett klar definition från ”simkunnighet” plats emellertid problematisk samt skolor tolkade begreppet väldigt olika.6 inom solens tid behövs både inom läroplaner samt kursplaner7 för att studenter kunna vissa moment inom simning, anpassat mot dem olika årskurserna, till för att ett fåtal godkänt bedömning.

inom årskurs 1–3 existerar vattenvana detta primära; eleven bör behärska röra sig inom vattnet, balansera, flyta samt simma inom mag- samt ryggläge. på grund av årskurs 6 existerar kraven skärpta mot för att eleven bör behärska simma 200 meter, varav 50 meter vid rygg. Den såsom ej möter kraven bör normalt sett ej erhålla bedömning inom ämnet ”Idrott samt hälsa”; vissa möjligheter — ifall än marginella — finns emellertid mot dispens (se vidare nedan del 4).

Skolan ansvarar för att eleverna ges extra anpassningar eller, om en utredning visar det, särskilt stöd om det befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven

    Med tanke vid dessa rent formella krav vid simkunnighet borde detta — förmå detta tyckas — ej existera något egentligt bekymmer tillsammans med denna kunskap: Skyldigheten existerar ju preciserad inom ett författning vilket skolorna bör leva upp till.8 för att något existerar författningsreglerat samt preciserat inom olika papper innebär dock ej ständigt för att verkligheten överens-

3 titta Huitfeldt, Åke, Nyanlända behöver säkerhet samt krav inom skolgympan, Centrum på grund av idrottsforskning, 18 feb.

2016, Örebro högskola, s. 1 ff. 4 titta kant, Pauline, Simundervisning vid lika villkor? enstaka djupdykning inom skolans simundervisning, Examensarbete relaterat till göteborg högskola 2012, s. 5 f. 5 Kursplaner på grund av grundskolan, Idrott samt välbefinnande, SKOLFS 1994:3. 6 titta www.svenskalivraddningssallskapet.se.

7 läroplan inom idrott samt välmående 2011 (senast reviderad 2017), samt Läroplan på grund av grundskolan, förskoleklassen samt fritidshem 2011 (reviderad 2017). 8 mot Lgr 2011 existerar fogad ett författning, SKOLFS 2010:37. Den måste såtillvida anpassas mot både grundlagens samt skollagens innehåll.

stämmer tillsammans med dem krav liksom ställs.

detta existerar ej säkert för att skolorna, inom realiteten dem enskilda lärarna, mäktar tillsammans med för tillfället rådande situation oavsett hur preciserade kraven existerar inom någon författning. oss lever inom en mångkulturellt samhälle9 samt detta äger innebörd på grund av synen vid simning samt simundervisning. detta existerar ej konstigare än för att unge samt föräldrar tillsammans rötter inom en nation utan sådan att vara nära något mot en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig liksom inom land kunna artikel tveksamma mot våra traditioner.

detta finns även studenter — ibland pådrivna från sina föräldrar — liksom från religiösa skäl vägrar för att delta inom simundervisning, trots hotet ifall för att ett fåtal ofullständiga slutbetyg. inom en sådant fall måste skolan (läraren) agera. enstaka skola är kapabel ej handgripligen tvingas för att simma, vilket skulle behärska innefatta en ingrepp vilket saknar stöd inom skollagen (2010:800, nedan SkolL) (jfr RF 2 kap.

6 §) samt föranleda ansvar på grund av t.ex. ofredande alternativt misshandel i enlighet med BrB.10 Däremot förmå skolan uppmuntra eleven samt försöka övertyga både eleven samt föräldrarna ifall simningens innebörd. ett anpassning mot elevens önskemål samt särbehandling inom samband tillsammans simning är kapabel inom sålunda fall bli essentiell (se nedan segment 2 samt 4).

Ytterligare faktorer från innebörd till bristfällig simförmåga existerar för att flera skolor äger dragit ner vid simundervisningen från ekonomiska och/eller praktiska skäl, såsom svårigheter för att erhålla resurs mot ett simhall alternativt för att befintliga pedagog saknar förståelse inom för att lära ut simning.11 detta existerar således ej enbart religiösa samt kulturella skäl liksom är kapabel hindra alternativt försvåra simundervisning, dock oss kommer för att fokusera vid dessa faktorer inom den denna plats artikeln.

Därmed existerar ej sagt för att denna ofullständiga ”pliktuppfyllelse” bör accepteras.12 enstaka intressant fråga då detta gäller diskussionen angående ”sim-tvång” inom skolan existerar angående simkunnighet huvudsakligen bör ses vilket enstaka svensk tradition grundad vid en säkerhetstänkande etc., alternativt ifall detta även handlar angående andra aspekter, såsom integration samt likabehandling mellan könen.

Handlar detta enbart ifall ett tradition kunna man möjligen diskutera inom vad mån oss är kapabel alternativt ens önskar tvinga den vid andra. Säkerhet existerar viktigt, dock frågan existerar ifall den står ovan kulturella samt framför allt religiösa värderingar. Handlar detta emellertid utöver säkerhet etc. även angående integration samt likabehandling inom detta svenska samhället existerar simkunnighet möjligen något vilket barnet kunna, samt t.o.m.

möjligen bör, påtvingas. oss återkommer mot denna samtal nedan (se segment 3 samt 5).
    Hur fungerar då idrottsundervisningen inom praktiken inom dem svenska skolorna idag? enstaka utredning såsom Skolverket genomförde tid 2003 utvisade för att skillnaderna inom betygen inom ämnet Idrott samt välbefinnande endast plats

9 titta Bernitz, Hedvig & Warnling-Nerep, Wiweka, ”Den svenska skolan tillsammans med dess värdegrund: för- & nackdelar, FT 2016 s.

36 f. 10 Jfr Warnling-Nerep m.fl. 2016 s. 96 ff. 11 titta Kraepelien-Strid, Eva, Simkunnighet existerar viktigt, alternativt … ?, 2007, inom Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red): Idrottsdidaktiska utmaningar, 2 uppl. 2012, s. 164 samt även kant, Pauline, ovan a.a. s. 6. 12 dem reella möjligheterna för att vända utvecklingen får emellertid betraktas liksom begränsade.

Skolinspektionen är kapabel visserligen utföra anmärkningar inom samband tillsammans med sin tillsyn dock för att ordna fram pooler eller vattentankar etc. existerar knappast gjort inom ett handvändning.

marginella mellan studenter tillsammans svensk samt utländska bakgrund, dock tillsammans med tanke vid senare års flyktingströmmar torde sifforna artikel andra idag.

Då, dvs. 2003, kunde vissa skillnader påvisas mellan studenter tillsammans med ”olika etnisk bakgrund”. inom fråga angående studenter likt ägde båda föräldrarna födda utomlands samt själva ägde invandrat plats detta fler liksom uppgav för att dem ej kunde simma. Skolverket lät påtala för att ju längre försvunnen ifrån den svenska kulturen såsom eleven befinner sig desto sämre blir simkunnigheten.13 Ytterligare undersökningar besitter demonstrerat för att drunkningstillbuden ökar samt för att detta finns en visst samband tillsammans med ungar ifrån andra kulturer var vattenvana ges enstaka ytterligare prioritet.Bristande förståelse uppges mot 35 andel bero vid tro alternativt traditioner medan cirka 45 andel tillskrivs medicinska alternativt sociala skäl; föräldrarna besitter möjligen ej råd för att bekosta simskolor då skolans utbildning existerar otillräcklig.14 Fråga uppkommer hur skolan — dvs.

varenda skolor landet runt — lever upp mot dem krav såsom ställs inom läroplaner samt kursplaner. Skolinspektionens undersökning kalenderår 2010 från verksamheten inom ämnet ”Idrott samt hälsa” existerar från självklart nyfikenhet, även ifall den ej enbart avsåg simning. detta fanns fråga angående ett överraskande flygande inspektion15 inom april 2010 avseende 172 grundskolor liksom fördelades vid 64 kommuner samt omfattade 7 623 studenter inom årskurserna 7–9.16 Granskningens fokus fanns vilka aktiviteter vilket förekom, vilken närvaron plats, aktiviteten hos eleverna, antalet befriade studenter samt, slutligen, en genusperspektiv, dvs.

en försök för att utröna angående detta fanns skillnader mellan pojkar samt flickor. Tillsynen utvisade för att den uppenbart ledande aktiviteten vid lektionerna fanns bollspel samt bollekar, medan simning stod på grund av enstaka små andel från lektionstiden.17 detta framkom även för att närvaron vid lektionerna varierade stort, medan inga egentliga skillnader kunde påvisas mellan flickor samt pojkar.

vid fanns tionde undervisning plats läka 30-50 andel från dem studenter liksom skulle existera tillsammans med vid lektionen frånvarande från okänd anledning alternativt närvarande utan för att delta inom lektionens aktiviteter.18 Sammanfattningen från resultatet utvisade för att sakernas tillåtelse knappast fanns gott, utan inspektionen fann skäl för att peka vid fyra allvarliga konsekvenser:19

13 titta Idrott samt välmående — redogörelse NU-03, Ämnesrapport 253, 2005 s.

157 (nedan Skolverket NU-03). 14 titta Kraepelien-Strid, Eva a.a. s. 164–169. titta även Franzén, Johannes, Frånvaro inom ämnet idrott samt välbefinnande. ett lärande från religiösa samt kroppsliga orsaker mot frånvaro, Examensarbete malm akademi, 2009, s. 18–19 samt ovan a.a. från kant, Pauline s. 10. titta även www.svenskalivräddningssallskpet.se, Drunkningsstatistik 2016, samt Myndigheten på grund av samhällsskydd, Centrum till personsäkerhet, Drunkning inom land 1997–2011.

15 Jfr SkolL 26 kap. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning samt nationell uppföljning samt analys. 16 titta Skolinspektionens redogörelse 2010-08-30 (Dnr 2010:2037), många idrott samt lite välmående ifrån den flygande tillsynen inom idrott samt välbefinnande. 17 titta diagram inom ovan a.a. s. 6 18 titta a.a. s. 4. 19 titta a.a.

s. 6.

• Bollspel gynnar dem studenter likt vid fritiden utövar detta samt missgynnar dem likt ägnar sig åt andra idrotter alternativt vilket ej alls existerar idrottsaktiva. • en begränsat utbud från aktiviteter förmå medföra för att studenter väljer för att ej delta inom undervisningen samt därmed går miste ifall kunskaper såsom är kapabel artikel från stort värde på grund av framtiden.

• Undervisningen blir fokuserad vid prestation samt tävling, tvärtemot syftet tillsammans med idrottsämnet. • Betygsättningen riskerar för att ej utgå ifrån kursplanens betygskriterier.

Skolinspektionen påtalade enstaka fara tillsammans med för att utbildning inom ”Idrott samt hälsa” ej tar sin utgångspunkt inom läroplan samt läroplan inom sålunda måtto för att lektionsinnehållet förmå anlända variera stort mellan olika pedagog samt olika skolor, vilket aktualiserar ännu enstaka dimension, dvs.

den ”lika” samt ”likvärdiga skolan” (se vidare nedan segment 4).
    Skolinspektionens senare analys, ifall än enstaka mer begränsad sådan samt tillsammans med sikte vid studenter inom årskurs 4–7, visade för att bollspel fortsatt dominerade, dock för att dem flesta skolor genomförde simundervisning inom sådan utsträckning för att eleverna bedömdes ett fåtal möjligheter för att nå samtliga kunskapskrav.20 enstaka ytterligare fråga fanns inom vilket mån studenter liksom bedöms ej behärska att nå ett mål eller resultat målen gavs särskilt stöd inom enlighet tillsammans med dem krav liksom ställs inom SkolL kap.

3, bl.a. inom form eller gestalt från ytterligare anpassning samt åtgärdsprogram. detta kunna artikel fråga ifall extra utbildning inom simning, ibland tillsammans med visst innehåll på grund av för att eleven samt elevens föräldrar bör acceptera denna utbildning (se vidare nedan segment 4).
    Skolinspektionens idag nämnda granskningar indikerade emellertid för att skolor kunna äga svårt för att garantera för att eleverna får utbildning inom den omfattning likt dem besitter korrekt mot samt för att undervisningen ofta ej fullt ut täcker detta innehåll liksom anges inom kursplanen till idrott samt välbefinnande.

Likväl visar resultaten, för att simundervisningen ej existerar således illa. Detta kunna örtinfusion sig likt förvånande — samt glädjande — då ett sektion från dem undersökningar vilket oss besitter tagit sektion från visar för att skolornas ansvar ofta begränsas mot enstaka övervakning från för att eleverna kan simma, dvs.

skolorna erbjuder ej någon nämnvärd utbildning inom ämnet, något såsom ej existerar tillfyllest tillsammans hänsyn mot dem krav vilket ställs i enlighet med skollagen mot ”anpassning” (se vidare nedan del 4). Fast detta bör tilläggas, för att många äger hänt inom både samhället samt inom befolkningssammansättningen efter den genomförda granskningen varför situationen givetvis förmå äga försämrats.

2 tro likt hinder på grund av simundervisning?
Simundervisning är kapabel innefatta flera utmaningar till eleven, oavsett angående eleven bekänner sig mot ett viss tro alternativt ej: för att vistas naken inom omklädnings- samt duschrum ihop tillsammans med andra samt besöka poolen inom baddräkt alternativt badbyxor är kapabel kännas obehagligt till vem såsom helst.

Den situation liksom rönt maximalt uppmärksamhet vid senare tid existerar mus-

20 Skolinspektionens Kvalitetsgranskning, redovisning 2012:5, Idrott samt välmående inom grundskolan, s. 12 f.

limska flickor samt hur dem — samt deras mamma/pappa — förhåller sig mot simning samt vad såsom tilldrar sig inom samband tillsammans utbildning inom detta tema.

Otterbeck beskriver hur ”kulturkrockar” uppkommer vid olika sätt vilket gäller klädseln, dvs. ej enbart inom samband tillsammans simning21. detta förmå t.ex. röra sig ifall muslimska flickor såsom små frukter från växter heltäckande slöjor, s.k. burka alternativt niqab.22 Sådan klädsel står onekligen inom kontrast tillsammans dem åtsittande plagg såsom existerar gängse inom våra simhallar, dock problemen torde inom upphöjd grad behärska lösning genom olika former från anpassning samt kompromisser.

på grund av den såsom önskar äga mer heltäckande baddräkt hyr t.ex. flera simhallar inom landet ut s.k. burkinis,23 samt på grund av den vilket önskar äga ett vanlig hijab (huvudduk) inom poolen finns särskilda huvuddukar inom lämpligt ämne för att tillgå. Problemet tillsammans religiösa plagg nära simning rör dock självklart ej bara muslimska flickor.

Även t.ex. sikher förmå vilja täcka sitt kalufs inom badhus (ofta tillsammans med enstaka s.k. patka likt existerar en slags enklare turban).
    Skolans simundervisning blir emellertid helt beroende från hur den lokala simhallen ser vid religiös klädsel. inom land saknas, mot skillnad ifrån t.ex. inom land i norden, rekommendationer till hur badhusen bör förhålla sig mot heltäckande klädsel.24 för att bärande från religiös klädsel inom badhus ej varit någon självklar rättighet visar bl.a.

enstaka dom ifrån tingsrätten inom götet kalenderår 2007. Tingsrätten ansåg denna plats för att detta ej plats partisk för att förbjuda medföljande föräldrar, liksom ej skulle bada utan bara stå bredvid poolen, för att bära heltäckande kläder.25 Kvinnorna inom fråga ägde avvisats från badvakten eftersom denne ansåg för att deras klädsel fanns olämplig samt skulle plats en hinder ifall dem tvingades för att hoppa inom på grund av för att rädda sina unge.

Domen ändrades sedermera från hovrätten vilket menade för att utgångspunkten måste existera för att inom princip varenda - oavsett personliga attribut - bör äga riktig för att bli bemötta vid en icke trakasserande samt icke-diskriminerande sätt nära mottagning vid enstaka offentlig inrättning såsom ett kommunal simhall.26

21 titta Otterbeck, Jonas, Islam, muslimer samt den svenska skolan, 2000 s.

57 ff. titta även Karlsson, Ulrika, Simundervisning tillsammans muslimska flickor? — enstaka granskning från arbetssättet hos en antal idrottslärare inom ett mellansvensk tätort. Idrott samt välbefinnande tillsammans ämnesdidaktisk inriktning, Examensarbete (15 hp), universitet eller akademisk institution inom Gävle 2013, s. 6. 22 Burka existerar enstaka klädsel likt täcker bota kroppen samt likt besitter en nät framför ansiktet medan niqab existerar ett ansiktstäckande slöja likt endast lämnar enstaka öppning på grund av ögonen.

23 ett burkini existerar ett heltäckande tvådelad klädsel från baddräktsmaterial vilket består från en par underdel samt ett överdel tillsammans tillhörande något som bärs på huvudet såsom hattar eller mössor alternativt huva. 24 inom land i norden besitter Finska simundervisnings- samt livräddningsförbundet gjort enstaka rekommendation tillsammans med krav bl.a.

på grund av långärmade baddräkter tillsammans med byxor; Materialet bör ej släppa ifrån sig ludd, smuts alternativt andra ämnen inom poolen, kläder under existerar förbjudna, baddräkten bör existera figursydd således man undviker för att fastna inom mot modell banlinor samt baddräkten bör kläs vid ursprunglig efter för att man tvättat sig inom simhallen.

titta http://www.suh.fi/files/754/Kom_till_simahllen_guide_-_ruotsi.pdf. 25 relaterat till göteborg domstol på första nivån, Dom 2007-03-07, syfte T 6364-05 samt T 6365-05. 26 Hovrätten till Västra landet, Dom 2008-01-29, Avd 6, T 2049-07. Jfr prop. 2002/03:65 s.88.

Otterbeck & Bevelander redovisar inom sin forskning ifall islamofobi, en inom sig omdebatterat term, för att den muslimska befolkningen inom land äger ökat påtagligt beneath dem senaste 60 åren.27 flera från dessa individer existerar födda inom landet dock tillsammans muslimsk bakgrund.

Författarna redogör för att denna något som ökar i storlek eller antal befolkning nödvändiggör för att reflektera ovan hur lagar samt praxis bör förändras, ej minimalt mot undvikande från diskriminering.28 ett möjlig anpassning existerar för att flickor samt pojkar skiljs åt inom samband tillsammans med simundervisning,29 vilket kunna innebära för att enstaka simhall måste strukturera sin aktivitet därför för att enbart flickor samt kvinnor (inklusive personal) får vistas inom omklädningsrum samt pooler vissa bestämda tider.

Fast detta senare är kapabel ett lärcentrum ej råda isolerad ovan ifall detta existerar ett kommunal alternativt privat pool likt existerar öppen till allmänheten.

Frågan existerar heller ej alldeles lätt ur en diskrimineringsperspektiv. inom numeriskt värde beslut ifrån 2016 klargör Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att inrättande från särskilda kvinnotider inom simhallar endast inom undantagsfall bör anses artikel förenligt tillsammans med diskrimineringslagen (DiskrL, 2008:567).

Likväl visar resultaten, att simundervisningen inte är så illa

Huvudprincipen bör existera likabehandling mellan könen. inom några fall besitter DO dock bedömt för att separeringen från kvinnor samt män förmå anses äga en berättigat avsikt, mot modell angående avsikten existerar för att öka simkunnigheten bland kvinnor såsom från religiösa samt kulturella skäl annars ej skulle behärska delta.30 likt ovan framgått är kapabel bekymmer likväl kvarstå, angående t.ex.

ett flicka överhuvudtaget ej önskar visa sig naken tillsammans tillsammans med andra inom en omklädningsrum. Genomförda undersökningar visar vid en korrekt blandat påverkan. Karlsson redovisar en antal intervjuer tillsammans pedagog hur muslimska flickor kunna erhålla simma inom långärmade tröjor samt nedre kläder samt för att dem badhus liksom avsågs även tillhandahöll burkinis till uthyrning.31 Fast detta bör tilläggas, för att badpersonal vilket nämnt är kapabel äga åsikter ifall ytterligare klädsel än den gängse från såväl hygienskäl såsom säkerhetsskäl, något vilket i enlighet med Franzén brukar behärska lösning genom för att personalen blir belysta angående problematiken.32 Seger samt Öberg anför t.o.m.

för att detta ej ens finns något bekymmer, angående skolan bara är kapabel justera sin utbildning. enstaka ”mångkulturell” utbildning existerar deras ledstjärna.33

27 Otterbeck, Jonas & Bevelander, Pieter, Islamofobi- enstaka lärande från begreppet, ungdomars attityder samt unga muslimers utsatthet, Forum till levande bakgrund, 2006, s. 8 f., 14 ff.

samt s. 20 ff. 28 A.a. s. 19 f. 29 Jfr regeringens uppgift mot Skolverket för att förtydliga läroplaner, U2017/00412/S, 2017-02-02. titta även Utbildningsutskottets betänkande 2016/17:UbU17. Jfr Skolverkets redovisning nr 355, vid pojkars planhalva?, 2010. oss noterar hur regeringens förslag angående en förbud mot könsuppdelad utbildning fått många blandade reaktioner, titta t.ex.

Ledel, Johannes, ”Hård bedömning mot förslag ifall könsuppdelning”, Dagens Nyheter den 6 feb. 2017, s. 10 30 DiskrL 1 kap. 4 §, 2 kap. 12 § samt 2 kap. 12 a §. titta DO:s beslut 2016-12-14, GRA 2016/9 samt beslut 2016-12-14, GRA 2016/8. 31 titta Karlsson, Ulrika, a.a. s. 16 ff. 32 titta Franzén, Johannes undersökningar a.a. s. 30. 33 titta Seger, Jesper & Öberg, Marie-Therese, vilket existerar problemet?

detta finns inget bekymmer — ett undersökning ifall simundervisning vid mångkulturella skolor, Examensarbetet 2011, Gymnastik- samt idrottshögskolan, huvudstaden, 3 ff.

Refors Legge menar dock för att detta ej existerar diskriminering inom diskrimineringslagens fras för att ett student, efter ett proportionalitetsavvägning, ej får bedömning inom ämnet idrott samt välmående ifall eleven egen alternativt dennes föräldrar ej accepterat skolans ansträngningar för att justera undervisningen.34 Således existerar detta svårt — till för att ej yttra omöjligt — för att närmare ange hur detta egentligen förhåller sig inom dem olika skolorna landet runt.

inom enstaka sektion fall torde detta behärska räcka tillsammans för att flickor tillåts äga huvudduken vid beneath simlektionerna alternativt för att skolan alternativt simhallen tillhandahåller burkinis, medan andra gånger synes ett könsuppdelad utbildning samt låsbar dusch samt omklädningsbås artikel den enda framkomliga vägen.

för att äga särskilda tider på grund av skolans simundervisning på grund av pojkar resp. flickor torde artikel en sådant undantag ifrån likabehandling mellan könen såsom diskrimineringslagen tillåter (jfr SkolL 1 kap. 8 § samt 6 kap. 2 §).35 detta förmå dock artikel en digert sysselsättning till idrottslärare för att faktiskt övertyga muslimska flickor (och möjligen deras föräldrar) för att alls simma.

inom flera fall är kapabel detta existera en hållbart jobb likt får göras steg på grund av steg.
    Fråga uppkommer tydligt hur långt skolans ansvar sträcker sig inom detta avseende, särskilt likt flera ställer sig negativa mot ett uppdelning mellan könen allmänt sett, dvs. ej enbart inom samband tillsammans med simning.36 en rimligt mått från välvillighet får emellertid förutsättas då detta gäller utbildning tillsammans närvarokrav, särskilt vilket chansen för att erhålla dispens ifrån simundervisning numera framstår liksom minimala (se nedan del 4).

ett proportionalitetsbedömning inom detta enskilda fallet måste ständigt göras, var elevens skäl för att undvika delta vägs mot skolans uppgift samt nyfikenhet från för att eleven fullföljer dem obligatoriska kurserna. Genomförda undersökningar indikerar för att detta överlåts vid dem enskilda lärarna för att åtgärda dem eventuella bekymmer likt uppkommer efter bästa förmåga, vilket knappast existerar ett tillfredsställande ordning.

Någon form eller gestalt från ytterligare rekommendationer ifrån Skolverket existerar önskvärt (se vidare nedan), ifall för tillfället lagstiftaren ej finner skäl för att ingripa.37 enstaka allmän, klar rekommendation till klädsel vid offentliga bad, såsom inom land i norden, skulle även minska osäkerheten inom vart fall ifrån badhusens blad.
    Problematiken besitter åtminstone numeriskt värde rättsliga sidor: Å en sidan rent konstitutionella aspekter tillsammans med utgångspunkt inom den positiva religionsfriheten samt å den andra diskrimineringslagen.

Den positiva religionsfriheten kämpa fast inom RF 2 kap.1 § p. 6 samt existerar ett s.k. helt rättighet, vilken ej kunna inskränkas utan för att grundlagen ändras (jfr RF

34 Refors Legge, Maria, Religionsfrihet, skolplikt & diskriminering inom den obligatoriska grundskolan (artikel beneath pulicering).35 titta även prop. 2009/10:165 s.

341. 36 Regeringen besitter utlovat enstaka skärpt lagstiftning efter avslöjandet för att enstaka muslimsk friskola besitter könsuppdelning vid sina skolbussar, titta DN den 5 april 2017 s. 6. inom samband tillsammans med detta gjorde utbildningsminister Fridolin nästa kärnfulla uttalande: ”Jag blir förbannad då jag ser detta denna plats. Skolan bör artikel enstaka murbräcka till jämställdhet, ej stärka gamla könsnormer”, SvD 5 april 2017 s.

10. 37 titta Warnling-Nerep m.fl. 2016 s. 53 samt s. 99.

2 kap. 20 §). Rättigheten gäller gentemot detta allmänna, vari statliga samt kommunala skolor räknas in samt fristående skolor kanske är kapabel räknas in, detta finns inom vart fall omständigheter såsom talar på grund av ett sådan bedömning.38 för att beteckna religionsfriheten vilket helt existerar dock enstaka sanning tillsammans med modifikation, då övriga positiva opinionsfriheter inom RF 2 kap.

1 § — såsom mötesfriheten samt demonstrationsfriheten — är kapabel föranleda inskränkningar inom religiösa manifestationer. T.ex. innebär chansen för att inskränka demonstrationsfriheten för att man förmå kräva polistillstånd även angående enstaka demonstration besitter tillsammans tro för att utföra. RF 2 kap. 1 § p. 6 tolkas ibland närmast vilket en diskrimineringsskydd, dvs.

ett papper såsom innebär religionsutövning får ej förbjudas enbart på grund av för att detta existerar enstaka viss tro såsom utövas.39 ett alternativ tolkning existerar för att bärandet från slöja ej bör hänföras mot någon tro utan istället existerar en formulering på grund av yttrandefrihet (RF 2 kap.1 § p. 1), dock oss stannar på denna plats på grund av för att huvudsakligen hänföra bärandet från slöja mot en religiöst uttryck.40 Bestämmelser liksom begränsar viss klädsel dock liksom existerar helt neutrala förmå inom vissa fall existera godtagbara.

Däremot får bestämmelserna ej särskilt ta sikte vid särskilda religiösa plagg. ett utbildningsinstitution är kapabel dock t.ex. från säkerhetsskäl förbjuda viss klädsel vid kemilektionerna alternativt idrottslektionerna, dvs. ej enbart t.ex. heltäckande slöjor (se nedan). inom angiven situation aktualiseras aspekter vilket ej huvudsakligen äger tillsammans begränsning från religionsfrihet alternativt yttrandefrihet för att utföra.

på denna plats förmå man tänka sig för att såväl kommunala skolor vilket Skolverket är kapabel tillåtas för att reglera saken (jfr RF 8 kap. 2, 3 samt 10 §§).41 Begränsningar från ordningsskäl synes däremot mer komplicerat, något vilket bl.a. fallet Minervaskolan visar.42 på denna plats fanns detta enstaka friskola likt tillsammans med hänvisning mot ordningen ej tillät kepsar samt mössor beneath lektionerna.

inom detta förbud ägde rektorn innefattat slöjor, dem jämställdes alltså tillsammans med andra huvudbonader. Skolverket riktade bedömning mot skolan samt menade för att rektorns beslut innebar för att studenter likt från religiösa skäl dryckesställe slöja alternativt sjal stängdes ute ifrån skolan.43 tillsammans med avseende vid simundervisning måste frågan resas ifall påbud ifall vissa textilier etc.

inom själva verket existerar ett form eller gestalt från diskriminering tillsammans med udden mot framför allt islam. detta kunna finnas hygieniska skäl liksom talar

38 detta kunna göras gällande för att detta även gäller friskolor då dem besitter anförtrotts förvaltning (jfr RF 12 kap. 4 §) samt tillika besitter sin aktivitet finansierad från detta allmänna.

Jfr Warnling-Nerep m.fl. s. 96 f. titta även SOU 2016:4 s. 266 f. samt Hirschfeldt, Johan samt Lerwall, Lotta, Friskolorna — några konstitutionella synpunkter vid deras ställning, inom Festskrift mot Bertil Bengtsson 90 kalenderår, 2016, s. 169 ff.

Skolinspektionens nu nämnda granskningar indikerade emellertid att skolor kan ha svårt att garantera att eleverna får undervisning i den omfattning som de har rätt till och att undervisningen ofta inte fullt ut täcker det innehåll som anges i kursplanen för idrott och hälsa

39 Enkvist, Victoria, Religionsfrihetens rättsliga ramar, ak. avh., Ua, 2013, s. 97. Ang. den negativa religionsfriheten samt rätten för att undvika pådyvlas enstaka viss tro, titta Bernitz, Hedvig, Frihet till tro samt frihet från tro inom skolan, FT 2017 s. 439–461. 40 titta t.ex. Prop. 2007/08:95 s. 120 ff. Jfr Persson, Vilhelm, Skolkläder samt yttrandefrihet, FT 2009 s.

75 ff. 41 Jfr Warnling-Nerep m.fl., Statsrätten grundläggande principer eller fundament, 5 uppl. 2015, s. 227 ff. samt s. 232 ff. ifall delegation. 42 Skolverket, beslut, Dnr 52-2006:689. 43 titta Bernitz, Hedvig, Frihet till tro samt frihet från tro inom skolan, FT 2017 s. 439–461.

för för att annat än sedvänja simkläder existerar olämpliga inom ett simhall, dock sannolikt är kapabel man rucka vid dessa krav, inom vart fall sålunda för att ett huvudduk alternativt burkini vilket en minimum accepteras.

inom realiteten ger varken regeringsformen — alternativt skollagen — någon egentlig vägledning ifall vilket detta allmänna på denna plats får alternativt ej får utföra. från diskrimineringslagen framgår för att skolan ej får diskriminera studenter, samt inskränkningar inom elevens riktig för att egen välja sina textilier kunna falla in bl.a. beneath bl.a.

diskrimineringsgrunden tro samt ytterligare trosuppfattning (DiskrL 2 kap. 5 §). i enlighet med lagmotiven existerar dock förutsatt för att skolan, på grund av för att behärska fullgöra sitt uppgift, får begränsa klädseln inom detta enskilda fallet angående klädseln medför särskilda risker, etc.44 inom fråga ifall simning är kapabel man tänka sig för att detta existerar försvårande — till för att ej yttra omöjligt — för att nå kraven vid simkunnighet angående man bör existera iförd bylsiga samt tunga plagg.

vilket Fransson samt Stüber anför måste detta dock finnas starka sakliga skäl på grund av för att införa klädbestämmelser angående detta bör inskränka verkningarna från diskrimineringsförbudet. ett avvägning måste ständigt göras mellan skälet till klädreglerna samt förbudet mot diskriminering.45 en kritisk från nyfikenhet inom sammanhanget existerar Skolverkets ovannämnda beslut rörande Minervaskolan var skolans ordningsregler inom fråga ifall klädsel, innefattande slöjförbud, uppfattades såsom religiöst diskriminerande.46 eftersom lagen ej ger några klara besked angående hur skolan bör förhålla sig mot bärande från slöja inom skolan existerar detta mot massiv lättnad på grund av dem enskilda lärarna samt rektorerna för att Skolverket äger utfärdat rekommendationer inom ämnet.47 från dessa rekommendationer följer för att en totalförbud mot slöjor ej förmå accepteras, dock för att ett pedagog däremot anses behärska kräva för att enstaka slöja tas från p.g.a.

säkerhetsskäl, t.ex. inom samband tillsammans med hantverk, idrott alternativt laborationer. enstaka pedagog likt anser för att slöja bärs vid en farligt sätt inom samband tillsammans simundervisningen torde alltså behärska be eleven för att ta från sig den. liksom ytterligare skäl anges för att ”kontakten samt samspelet mellan pedagog samt elever” försvåras, dock tillsammans tillägget, för att ”dessa svårigheter inom dem allra flesta fall ändå bör behärska övervinnas”.48 detta bör dock tilläggas för att frågan ifall hur RF 2 kap.

1 § p. 6 ifall religionsfrihet bör tolkas existerar, såsom ovan framgått, ej helt enkel för att att fatta beslut eller bestämma något.

Alla har rätt till simundervisning, oavsett religion och kön

inom den mån bärande från religiös klädsel ses såsom enstaka manifestation från religionsfriheten inom RF 2 kap. 1 § p. 6 får vägledning från angivet stöt nyttjas tillsammans med måtta, dvs. den riktig likt följer från RF får ej begränsas från skolan oavsett vilket Skolverket rekommenderar.49 Den abso-

44 Prop. 2007/08:95 s.

196 f. titta även prop. 2005/06:38 s. 144. 45 titta Fransson, Susanne samt Stüber, Eberhard, Diskrimineringslagen enstaka yttrande, 2 uppl. 2015, s. 258 f, samt Bernitz, Hedvig, Frihet till tro samt frihet från tro inom skolan, FT 2017 s. 439–461. 46 Skolverket beslut, dnr 52-2006:689. 47 titta Skolverket, studenter tillsammans med heltäckande slöja inom skolan, juridisk vägledning, 2012, samt www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/elever-med-heltackandesloja-i-skolan.

48 titta Skolverket, studenter tillsammans med heltäckande slöja, s. 1. 49 Enkvist, Victoria, s. 224 ff.

luta religionsfriheten förmå nämligen ej begränsas tillsammans med hänvisning mot några säkerhets- alternativt ordningsskäl.
    Konflikter är kapabel givetvis även uppkomma tillsammans elevens föräldrar, varvid skolan får ta en ansvar samt försöka övertyga föräldrarna ifall betydelsen för att behärska simma.

detta förmå även artikel därför för att eleven egen önskar delta inom simundervisning dels till för att smälta in bland klasskompisarna, dels på grund av för att simningen verkar rolig. inom detta kontext reses även problem att diskutera ifall vems åsikt såsom bör bli kritisk — barnets alternativt föräldrarnas? denna plats blir Europakonventionens religionsfrihet inom nyhet 9 samt den således kallade föräldrarätten inom konventionens tilläggsprotokoll nr 1 (TP 1) produkt 2 kritisk (se vidare nedan del 3).503 Särskilda aspekter tillsammans med avseende vid Europakonventionen
Vad gäller religionsfriheten inom Europakonventionens produkt 9 förhåller detta sig således för att ”nödvändiga inskränkningar” får göras.

Europadomstolens utgångspunkt torde behärska beskrivas sålunda för att dem enskilda staterna bör ges en många stort eget handlingsutrymme för att avgöra formerna samt omfattningen från eventuella inskränkningar utifrån nationella traditioner samt politiska spänningar. inom vissa länder, såsom t.ex. Turkiet, förmå religiösa yttringar existera politiskt känsliga, varvid Europadomstolen äger tagit massiv hänsyn mot hur andra uppfattar ett religiös klädsel samt deras riktig för att slippa religionsmanifestationer.

inom t.ex.

av Angelika Bengtsson (SD)

Leyla Sahin, likt gällde en förbud mot bärande från huvudduk vid en turkiskt högskola, menade domstolen attförbudet tillsammans hänsyn mot pluralism, respekt till andras rättigheter samt likhet mellan könen fanns proportionerligt samt föll inom statens margin of appreciation.51 Någon enhetlig ögonkontakt inom Europa vid religiös klädsel inom skolan existerar inte.52 inom januari 2017 avgjorde Europadomstolen målet Osmanoğlu samt
Kocabaş mot Schweiz angående simning inom skolan.53 Målet rörde en muslimskt föräldrapar likt ägde vägrat låta sina döttrar delta inom skolans obligatoriska simundervisning.

dem menade för att simundervisningen stred mot deras religiösa övertygelse eftersom både pojkar samt flickor deltog tillsammans. Skolan gav ej flickorna dispens samt föräldrarna bötfälldes från dem schweiziska myndigheterna till för att dem ändå ägde hållit barnen hemma. Europadomstolen konstaterade för att saken rörde familjens riktig för att manifestera sin tro i enlighet med Europakonventionens nyhet 9.

Begränsningarna plats dock godtagbara eftersom den obligatoriska simundervisningen föreskrevs inom team (och läroplanen) samt ägde mot ändamål för att skydda unge tillsammans utländsk härkomst ifrån för att bli socialt uteslutna samt för att upprätthålla jämställdhet mellan eleverna samt enstaka operativ utbildning.

50 Ang. föräldrarätten, titta Bernitz, Hedvig, Rätten för att inrätta undervisningsanstalter samt föräldrarätten, SvJT 2016 s.

583–596. 51Leyla Sahin mot Turkiet, Appl. No. 44774/98, 10 nov. 2005, p. 109. 52 på grund av ett närmare detaljer titta Bernitz, Hedvig, Frihet till tro samt frihet från tro, FT 2017 s. 439–461. 53Osmanoğlu samt Kocabaş mot Schweiz, Appl. No 29086/12, 10 januari 2017.

Domstolen poängterade särskilt för att vilket gäller utbildning äger varenda stat enstaka många massiv margin of appreciation för att besluta ovan religiösa manifestationer inom skolan.54 eftersom den obligatoriska skolundervisningen existerar därför kritisk på grund av en barns tillväxt ansåg domstolen för att detta fanns godtagbart för att dispens endast gavs inom många speciella fall (t.ex.

nära medicinska behov) samt då tillsammans hänsyn mot likabehandling mellan religiösa grupper.

Vårdnadshavarnas tillsynsansvar övergår till skolhuvudmannen under den tid som barnet tar del av sin utbildning

inom detta aktuella fallet ägde skolan ordnat tillsammans med hyra från burkini på grund av flickorna samt separata omklädningsrum vilket i enlighet med Europadomstolen räckte. Religionsfriheten inom produkt 9 ägde därmed ej blivit kränkt.
    Detta syfte fanns inledande gången såsom simundervisning inom skolan prövades från Europadomstolen, dock domstolen äger tidigare inom flera andra uppgift slagit fast för att manifestationer likt omfattas från religionsfriheten förmå existera t.ex.

viss klädsel, vissa dieter alternativt riter alternativt, såsom denna plats, fullföljande från vissa religiösa traditioner.55 eftersom bara ingrepp inom detta såsom framstår liksom detta centrala innehållet inom enstaka livsåskådning besitter skydd inom konventionen måste detta dock föreligga en många nära samband (intimate link) mellan tro samt yttringen.56 Finns ej något sådant nära samband omfattas manifestationen ej från religionsfriheten, samt detta agerar då ingen roll angående den enskilde egen uppfattar verksamheten vilket ett sektion från sin personlig religiösa övertygelse.

    Det på grund av Sveriges sektion maximalt intressanta resonemanget inom Osmanoğlu samt
Kocabaş existerar domstolens motivering mot varför inskränkningen från religionsfriheten ändå plats berättigad. Särskilt intressant existerar Europadomstolens resonemang kring detta legitima syftet eller målet tillsammans obligatorisk simundervisning.

denna plats gick man helt vid Schweiziska statens linje för att huvudsyftet tillsammans bestämmelsen fanns integration från studenter ifrån andra kulturer samt religioner.
    Att obligatorisk simundervisning besitter viktiga integrationsaspekter existerar argument vilket förbisetts inom den svenska debatten. denna plats finns, menar oss, enstaka nödvändig poäng för att ta fasta vid.

för att simkunnighet integrerar en små människor tillsammans med andra kulturella alternativt religiösa traditioner än dem traditionellt svenska existerar tydligt; en ungar inom landet liksom ej kunna simma kommer ständigt för att artikel enstaka främmande ”fisk”; dagisgruppens lekar nära vätska, skolutflykter mot stränder, skolresor tillsammans kanotpaddling etc.

existerar sådant liksom en ungar likt ej förmå simma blir utesluten ifrån. samt skulle barnet — trots allt —inkluderas kunna dess säkerhet knappast garanteras vid en fullgott sätt.

54Osmanoğlu samt Kocabaş mot Schweiz, Appl. No 29086/12, 10 januari 2017, p. 95 samt 96. 55 Doe, Norman, lag and tro in Europa A Comparative Introduction, Oxford University press, Oxford, 2011, s.

49 ff. titta även Enkvist, Victoria, s. 123 ff. (religiöst motiverad slakt), s. 185 f. (omskärelse), s. 227 ff. (slöjor, krucifix samt kors). 56 titta Arrowsmith mot Storbritannien, Europeiska kommissionen till dem mänskliga rättigheterna, Appl. No 7050/75, 12 oktober. 1978. titta även Fahlbeck, Reinhold, Bed samt jobba, 2011, s. 29, 34 ff., 40 f., 139 ff.

Europadomstolens slutsats inom Osmanoğlu samt Kocabaş existerar således för att ett lyckad integration från små människor ifrån andra kulturer kräver för att man fullgör den obligatoriska skolutbildningen; detta legitima syftet eller målet för att tvinga muslimska flickor för att delta inom blandade simlektioner handlar alltså ytterst angående enstaka till samhället lyckad integration.

detta handlar angående för att skydda unge ifrån andra kulturer mot för att uteslutas socialt inom detta samhälle var dem lever. Obligatorisk simundervisning syftar tillsammans med andra mening ej enbart mot säkerhet samt fysik handling. i enlighet med Europadomstolen handlar detta minimalt lika många ifall för att barnen utför aktiviteten tillsammans tillsammans med samtliga andra studenter samt lär sig bortse ifrån varandras ursprung samt föräldrarnas religiösa alternativt kulturella övertygelser.57 nära enstaka avvägning mellan barnets nyfikenhet från för att erhålla enstaka fullständig skolutbildning liksom underlättar på grund av dess sociala integration inom detta samhälle var detta lever samt föräldrarnas religiösa nyfikenhet från för att barnet ej deltar bör alltså barnets integration väga ovan.

    Överför oss detta resonemang vid landet kunna oss konstatera för att den väg likt landet äger valt, för att simundervisningen inom skolan bör existera obligatorisk utan särskilda dispensmöjligheter (se del 4), ligger väl inom ramen till Sveriges margin of appreciation. Man kunna även konstatera för att detta existerar en kraftfullt samt användbart medel på grund av för att integrera små människor ifrån andra kulturer inom vårt samhälle samt lära dem ifall svenska värderingar samt traditioner.

Denna aspekt från simundervisningen äger likt sagt ej lyfts fram inom den svenska integrations- alternativt skoldebatten, dock existerar värd för att uppmärksammas. ett ytterligare betydelsefull aspekt från obligatorisk simundervisning, såsom även blev tagna upp från Europadomstolen inom Osmanoğlu samt Kocabaş existerar likhet mellan könen; samt visst existerar detta detaljerad lika viktigt för att flickor lär sig simma likt för att pojkar utför detta, för att samtliga unge ges identisk möjligheter samt för att oss ställer identisk krav vid barnen oavsett kön!

inom Osmanoğlu samt Kocabaş tillämpades ej föräldrarätten inom skrivelse 2 inom Europakonventionens TP1, såsom ger föräldrarna ett korrekt för att styra sina barns träning därför för att den överensstämmer tillsammans med familjens religiösa samt filosofiska övertygelse,58 eftersom Schweiz ej anslutit sig mot detta tilläggsprotokoll.

ägde artikeln varit tillämplig ägde detta dock troligen ej gjort någon skillnad på grund av utgången inom målet. Föräldrarätten besitter flera gånger prövats från Europadomstolen, liksom slagit fast för att rättigheten visserligen existerar långtgående dock för att den ej ger föräldrarna någon riktig för att helt undandra barnet ifrån undervisning.59 ett avvägning måste göras mellan föräldrarnas korrekt för att styra barnets träning samt barnets riktig för att erhålla utbildning, var barnets korrekt mot utbildning all-

57Osmanoğlu samt Kocabaş mot Schweiz, Appl.

No 29086/12, 10 januari 2017, p. 98 samt 100. 58 titta Bernitz, Hedvig, Rätten för att inrätta undervisningsanstalter samt föräldrarätten, SvJT 2016 s. 583–596. 59 titta t.ex. Konrad mot Tyskland, Appl. No 35504/03, 11 september 2006.

tid kommer inom inledande hand.60 därför länge undervisningen ej existerar indoktrinerande (vilket existerar svårt för att titta för att simundervisning skulle behärska vara) förmå föräldrarna ej kräva för att barnen bör avstå, samt en ungar vilket önskar delta inom simundervisningen inom strid tillsammans med sina föräldrars vilja besitter således rätt för att utföra det.61 inom målet Kjeldsen, Busk Madsen samt Pedersen konstaterade Europadomstolen för att skolan äger riktig för att undervisa även angående sådant såsom väcker obehag hos föräldrarna förutsatt för att undervisningen sker vid en objektivt, bedömande samt pluralistiskt sätt.62 detta målet gällde sexualundervisning, samt såsom undervisningen fanns utformad kunde den ej anses strida mot föräldrarnas religiösa samt filosofiska övertygelse.

    Konsekvenserna från Europadomstolens dom inom Osmanoğlu samt
Kocabaş existerar ej alldeles lätta för att överblicka samt detta återstår för att titta hur domen kommer för att avspeglas inom andra ämnen inom skolan än just obligatorisk simundervisning. detta finns ju även andra kulturella samt religiösa värderingar, traditioner samt övertygelser liksom ej ligger inom linje tillsammans majoritetssamhällets ögonkontakt vid obligatorisk utbildning.

Integrationsaspekten förmå självklart bli aktuell även till ämnen såsom t.ex. sexualkunskap, hemkunskap (t.ex. för att tillaga vissa typer från kött) samt idrott. Däremot kommer domen knappast för att avspegla sig inom mer allmänna saker såsom valet från mat i skolan, klädsel, etc. plats man bör dra gränsen existerar dock ej självklart samt säkert kommer bedömningarna samt gränsdragningarna även för att ändras ovan tidsperiod.

denna plats finns dock viktiga lärdomar för att dra till land både vad gäller själva integrationsfrågan samt chansen för att faktiskt tvinga unge för att delta oavsett vad deras föräldrar tycker.

4 Anpassad simundervisning samt tillfälle mot dispens
En grundbult inom detta svenska skolsystemet existerar för att detta bör existera lika, likvärdigt samt kostnadsfritt.

Skollagen påbjuder för att samtliga bör tillförsäkras ett ”lika” resurs mot utbildningsinstitution oavsett geografiska, sociala alternativt ekonomiska förhållanden (SkolL 1 kap. 8 §). Utbildningen bör dessutom artikel ”likvärdig” inom varenda skolformer oavsett plats inom landet den bedrivs (SkolL 1 kap. 9 §).63 detta måste därför ses vilket enstaka angelägen arbetsuppgift för att skolan tar sitt ansvar både inom struktur från väl genomförd simundervisning jämväl såsom för att sprida insikt angående betydelsen från simkunnighet.

60 titta Kjølbro, Jon Fridrik, Den Europæiske Menneskerettighedskonvention, Jurist- og Økonomforbundets Forlag, Köpenhamn, 3 uppl., 2010, s. 978 ff. 61 titta Konrad mot Tyskland, Appl. No 35504/03, 11 september 2006. inom Folgerø konstaterade emellertid Europadomstolen för att föräldrarätten inom nyhet 2, TP1 beneath särskilda omständigheter kunna ge riktig mot dispens ifrån specifika lektioner.

Målet inom fråga gällde obligatorisk kristendomsundervisning samt undervisningen plats utformad således för att den lade kraftfull tonvikt vid kristendom vilket ansågs stå inom strid tillsammans med föräldrarätten. Folgerø mfl. mot Norge, Appl. 15472/02, 29 juni 2007. 62Kjeldsen, Busk Madsen samt Pedersen mot Danmark, Appl.

No 5926/72, 7 månad 1976 p. 53. titta även Jiminéz Alonso samt Jiminéz Merino mot Spanien, Appl. No 51188/99, 25 femte månaden i året 2000, p. 1. 63 titta Warnling-Nerep, Wiweka & Bernitz, Hedvig, Den svenska skolan tillsammans med dess värdegrund, FT 2016 s. 31 f.

Det existerar ej enbart ett fråga angående säkerhetstänkande utan, vilket framgått ovan, ifall integration (jfr ovan segment 3).

    Skollagen påbjuder för att ”extra anpassningar” bör vidtas ifall enstaka skola befaras ej nå dem kunskapskrav likt ”minst bör uppnås”. Detta bör normalt göras inom ramen till den ordinarie undervisningen (SkolL 3 kap. 5 a §). Finns tvivel ifall för att liknande anpassningar existerar otillräckliga bör skolchef tillse för att ”elevens behov från särskilt stöd skyndsamt utreds” (SkolL 3 kap.

8 §). Vidare anges för att en åtgärdsprogram bör utarbetas på grund av enstaka student såsom bör ges särskilt stöd. Härav bör nödvändigheten från särskilt stöd samt hur detta bör tillgodoses framgå. från programmet bör detta även framgå då åtgärderna bör följas upp samt utvärderas samt vem liksom existerar ansvarig på grund av uppföljningen respektive utvärderingen.

en åtgärdsprogram beslutas från skolchef efter samråd tillsammans med eleven samt föräldrarna (SkolL 3 kap. 9 §). tillsammans hänsyn mot sagda paragrafer förmå konstateras, för att skolans ansvar på grund av simkunnighet ej förmå stanna nära enstaka övervakning från för att kunskapskraven uppnås, utan varenda student måste ges den utbildning likt behövs, t.ex.

inom struktur från extra simundervisning. Skolinspektionens ovannämnda studie från ämnet Idrott samt välbefinnande kalenderår 2012 visade för att detta existerar sällsynt för att studenter liksom behöver särskilt stöd inom ämnet äger åtgärdsprogram, dock för att inom dem ett fåtal fall detta faktiskt förekommer oftast handlar angående just inom simning.64 Frågan ifall om ett student förmå undvika för att delta inom simundervisning samt ändå erhålla en bedömning inom ämnet Idrott samt välmående kräver enstaka speciell rapport.

detta finns visserligen tillfälle till skolchef för att ge dispens, dock denna chans existerar avsedd för att nyttjas många restriktivt (SkoL 7 kap. 19 §):

En skola inom ett skolform liksom avses inom 17 §65 får vid begäran från elevens vårdnadshavare befrias ifrån skyldighet för att delta inom obligatoriska inslag inom undervisningen ifall detta finns synnerliga skäl.

en sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen beneath en skolår. Rektorn beslutar ifall befrielse. Rektorn får ej uppdra åt någon ytterligare för att fatta sådana beslut (kurs. tillagd).

Med tanke vid lagens beskrivning framstår chansen för att ett fåtal dispens ifrån simundervisning såsom många begränsad,66 vilket synes existera godtagbart tillsammans avseende vid Europadomstolens praxis (jfr ovan segment 3).67 Befrielse förmå bara medges inom undantagsfall samt skolan bör inom inledande grabb justera undervisningen, endast inom alldeles särskilda situationer befria ifrån den.

till befrielse behövs på grund av detta inledande ”synnerliga

64 Skolinspektionen kvalitetsgranskning redogörelse 2012:5 Idrott samt välbefinnande inom grundskolan, s.13. 65 inom 17 §, mot vilken hänvisas, stadgas för att skola inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan samt sameskolan bör delta inom den aktivitet såsom anordnas på grund av för att ge den avsedda utbildningen, angående eleven ej äger giltigt skäl för att utebli.

66 inom detta avseende innebär 2010 års team ett skärpning, titta prop. 2009/10:165 s. 707 samt prop. 1985/86:10, sektion A s. 89 f. 67 titta vidare Bernitz, Hedvig, Dispens ifrån den svenska skolplikten från religiösa skäl, s. 86–101.

skäl”, en strängt krav rättsligt sett, samt till detta andra bör en beslut ifall dispens avse ”enstaka tillfällen” beneath en skolår.

detta existerar svårt för att tänka sig för att lagen skulle ge utrymme till dispens ifrån simning genom enstaka extensiv tolkning från begreppet ”enstaka tillfällen”. från lagmotiven följer för att stadgandet existerar avsett för att tillämpas avseende ”mindre viktiga inslag inom utbildningen ifall detta tillsammans hänsyn mot särskilda omständigheter framstår såsom orimligt för att kräva för att eleven deltar”.

såsom modell ges bl.a. för att en ”inslag” kunna upplevas likt ”utmanande mot bakgrund från elevens speciella inställning samt hemmiljö”. Regeringen pekar vidare vid för att undervisningen bör existera ”allsidig samt saklig” sålunda för att samtliga studenter kunna delta, ”oberoende från elevens samt elevens vårdnadshavares religiösa alternativt filosofiska uppfattning”, vilket existerar grunden på grund av den restriktiva inställningen mot dispens.68 oss önskar till vår sektion även peka vid vilken innebörd simkunnighet besitter dels till elevens personlig säkerhet, dels till elevens chans mot integration inom samhället, faktorer vilket talar på grund av ett massiv restriktivitet då detta gäller dispens.

Regeringen utför den observationen för att befrielse förekommit vid en sätt liksom går längre än vad lagstiftaren avsett samt utan för att försök besitter gjorts för att justera undervisningen. inom fråga angående simning anges följande:69 Skolan bör även tillfälligtvis, ifall detta existerar rimligt, behärska nyttja gruppindelning alternativt andra organisatoriska samt pedagogiska åtgärder på grund av för att undvika för att känsliga situationer uppstår till enskilda studenter alternativt grupper från studenter.

detta förmå t.ex.

till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S) Skolidrotten har ett stort värde för oss

avse simundervisning var flickor samt pojkar skiljs åt.

Vidare klargörs för att enstaka skola ej får medges befrielse inom sådan utsträckning för att eleven riskerar för att ej nå kunskapsmålen alternativt kunskapskraven inom en kurs, vilket formuleringen ”enstaka tillfällen beneath en läsår” existerar avsedd för att garantera.70 Mot bakgrund från detta ovan sagda existerar dem iakttagelser vilket Skolinspektionen gjorde inom ovan nämnda evaluering 2010, dvs.

innan den nya skollagen trädde ikraft, intressanta.71 Skolinspektionen fann för att enstaka oväntat massiv andel från eleverna fanns befriade ifrån bota alternativt delar från ämnet idrott samt välmående. nära dem granskade lektionerna plats detta nästan numeriskt värde andel från eleverna likt ägde sådan dispens.

Siffran uppgavs existera upphöjd tillsammans med tanke vid för att lagen, dvs. denna plats 1985 års skollag, gav många små möjligheter mot befrielse. Intressant för att notera existerar dock för att detta inom 1985 års team uttryckligen fanns tillfälle mot dispens från religiösa skäl, dock endast ifrån religionsundervisningen samt endast till studenter likt tillhörde vissa särskilda trossamfund.72 Såtillvida innebär dagens team ett

68 Prop.

2009/10:165 s. 340 f. 69 Prop. 2009/10:165 s. 341. 70 titta prop 2009/10:165 s. 341. 71 titta Skolinspektionens narrativ 2010-08-30 (Dnr 2010:2037), ”Mycket idrott samt lite hälsa” s. 5. 72 1985 års SkolL (1985:1100) 3 kap. 12 §, prop. 1985/86:10 s. 88 f. Detta avskaffades 1997 efter förslag inom prop. 1995/96:200. dem trossamfund liksom tidigare omfatta-

skärpning inom fråga angående dispens samt skolan bör alltså inom inledande grabb justera undervisningen därför för att varenda kunna delta.

    Ett kritisk ifrån Kammarrätten inom Sundsvall kalenderår 2013 existerar från nyfikenhet, fast detta rörde en annat moment inom ämnet Idrott samt välbefinnande, nämligen dans.73 inom detta fall medgavs enstaka flicka dispens ifrån skyldigheten för att delta inom dansundervisning. Flickan inom fråga — samt hennes föräldrar — tillhörde den laestadianska rörelsen — var dans stred mot deras religiösa övertygelse.

detta existerar intressant för att notera hur domstolen gjorde ett proportionalitetsavvägning, tillsammans med direkt inspiration ifrån Europakonventionen, mellan flickans tro samt detta pedagogiska moment likt dansundervisningen innebär. Dans plats, resonerade domstolen, endast enstaka sektion från idrottsundervisningen, samt dess avsikt, för att träna motorik samt rörelse mot melodier, ansågs behärska uppnås vid annat sätt.

Resultatet blev alltså för att ”synnerliga skäl” ansågs föreligga samt dispens beviljades. detta existerar skolchef inom skolan såsom bör att fatta beslut eller bestämma något angående ”synnerliga skäl” finns till dispens, samt ett proportionalitetsavvägning — noggrann vilket inom domen ovan — existerar förutsatt. Skolans intressen måste ställas mot barnens samt föräldrarnas intressen samt detta bör ständigt råda ett balans mellan uppgift samt medel.

eftersom proportionalitetskravet både existerar enstaka intern svensk förvaltningsrättslig princip samt enstaka sektion från europarätten existerar intresseavvägningen viktig nära varje dispensbeslut.74 Fråga uppkommer ifall en resonemang motsvararande detta inom dansmålet skulle behärska motivera dispens ifrån simundervisning. Denna existerar — förvisso — noggrann vilket dansundervisning endast en från flera moment inom ämnet Idrott samt välmående.

oss menar likväl för att svaret blir nekande. små människor tränar visserligen sin motorik även genom simning — samt detta är kapabel uppnås vid annat sätt — dock detta huvudsakliga syftet tillsammans simundervisning existerar ju för att lära barnet simma mot skydd till liv, säkerhet samt välbefinnande. detta synes svårt för att föreställa sig för att synnerliga skäl skulle motivera dispens, annat än kanske inom yttersta undantagsfall, framförallt angående enstaka skola från rent medicinska skäl ej kunna alternativt bör delta inom simundervisning.

Lägger oss mot dem viktiga integrationsaspekter såsom simkunnighet medför blir anledningen för att ge dispens ifall möjligt ännu mindre.

des plats Katolska kyrkan inom land, Mosaiska församlingarna inom huvudstaden, götet samt malm, S:t Martins kyrka inom huvudstaden, Muslimska församlingen inom malm, Lutherska Bekännelsekyrkan inom land, Islamiskt Centrum inom götet samt Pakistanska-Islamiska föreningen inom relaterat till göteborg samt Bohus län.

73 KamR inom Sundvall, 4 juli 2013, syfte nr 1493-12. titta Bernitz, Hedvig, Dispens ifrån den svenska skolplikten från religiösa skäl, s. 86–101. 74 titta vidare Bernitz, Hedvig, Frihet till tro samt frihet från tro inom skolan, FT 2017 s. 439–461.

5 existerar detta ”barnets bästa” för att lära sig simma?

Begreppet barnets bästa används numera ofta vilket utgångspunkt inom diskussioner ifall barns villkor.75 Den centrala bestämmelsen finns inom Barnkonventionen art. 3 liksom stadgar följande:

Vid samtliga åtgärder såsom rör unge, vare sig dem vidtas från offentliga alternativt privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter alternativt lagstiftande kroppsdel, skall barnets bästa komma inom främsta rummet …

Detta innebär för att barnets bästa ständigt bör existera enstaka självklar utgångspunkt nära implementering från barns mänskliga rättigheter (jfr EU:s rättighetsstadga art.

24). Barnkonventionens rättsliga ställning besitter varit omdebatterad, dock den existerar för tillfället föreslagen för att bli inkorporerad. Lagrådet besitter dock avstyrkt bl.a. tillsammans med hänvisning mot för att detta kunna betvivlas ifall ett inkorporering skulle avhjälpa dem brister likt eventuellt funnits inom användningen från konventionen samt för att dem flesta från konventionens föremål eller textstycken existerar allmänt hållna samt ej lämpar sig till direkt tilllämpning inom enskilda fall.76 Hänsynen mot barnets bästa existerar även inskriven inom en antal speciallagar, däribland SkolL 1 kap.

10 §, ifall ”särskild hänsyn mot barnets bästa”:

I all kurs samt ytterligare aktivitet i enlighet med denna team vilket rör unge bör barnets bästa existera utgångspunkt. tillsammans med ungar avses varenda människa beneath 18 kalenderår. Barnets inställning bör således långt detta existerar möjligt klarläggas. små människor bör äga chans för att fritt uttrycka sina åsikter inom varenda problem att diskutera såsom rör honom alternativt hon.

Barnets åsikter bör tillmätas innebörd inom förhållande mot barnets ålder samt mognad.

Hur bör man förhålla sig mot detta stadgande vilket gäller simundervisning? existerar detta — vilket frågan inledningsvis formulerades — ett rimlig rättighet alternativt enstaka orimlig skyldighet för att små människor lär sig simma?

Barnets bästa förmå ses en verktyg till för att genomföra barns mänskliga rättigheter samt likt en slags målsättningsom varierar ovan tiden. oss förordar inom detta kontext för att titta ”barnets bästa” såsom en öppet idé tillsammans med ett vidsträckt tolkning, såsom innefattar samtliga aspekter från en barns liv. inom därför fall får oss ett rättsprincip liksom förmå karakteriseras liksom dynamisk.

Barnets bästa existerar dock beroende från detta samhälle var detta lever eftersom man brukar förutsätta för att barnets bästa ”ska stå inom samklang tillsammans med kulturella samt moraliska värderingar”.77 inom således måtto torde frågan angående simundervisning inom svenska skolor behärska ges en svar: Det existerar enstaka rimlig rättighet samt tillika enstaka rimlig skyldighet för att små människor lär sig simma!

Kulturella värderingar påbjuder tvivelsutan vattenvana samt simkunnighet samt rena säkerhetsskäl talar på grund av detsamma. inom ett

75 titta Warnling-Nerep, Wiweka & Bernitz, Hedvig, Den svenska skolan tillsammans med dess värdegrund, FT 2016 s. 51–57. 76 SOU 2016:19. titta Lagrådets yttrande 2017-09-06 angående Inkorporering från FNs överenskommelse angående barnets rättigheter.

77 titta Schiratzki, Johanna, Barnets bästa inom en mångkulturellt land, 2005 s. 52 f.

skolsituation kunna enstaka pedagog möjligen förbättrad vaka ovan icke simkunniga ungar än simkunniga liknande, dock detta kommer situationer senare inom existensen var någon sådan övervakning ej finns för att tillgå. detta sagda utesluter givetvis ej — tvärtom — för att skolan vidtar samtliga nödvändiga åtgärder på grund av för att varenda studenter bör lära sig simma samt behärska delta inom simundervisningen.

    En sista nödvändig aspekt bör lyftas fram, nämligen för att barnets nyfikenhet — liksom samhällets — från integration talar på grund av vår tolkning från rättsläget. Integrationen börjar inom skolan samt detta existerar var likt små människor från olika bakgrund träffas samt bör ges identisk möjligheter.

Simundervisningen handlar ej bara ifall rörelse samt säkerhet utan lika många ifall för att barnen deltar inom aktiviteten tillsammans tillsammans sina kamrater samt vid lika villkor oavsett bakgrund.
    Vid ett proportionalitetsbedömning, var samhällets sammanlagda nyfikenhet från för att varenda små människor lär sig simma från säkerhets-, hälso-, samt integrationsskäl, vägs mot en barns (och dess föräldrars) religiösa samt kulturella nyfikenhet från för att ej behöva delta inom simundervisning balanserar således, i enlighet med vår fras, samhällsintressena tyngre.

Barnen bör rustas på grund av för att behärska klara sin personlig säkerhet samt tillvarata sin personlig välbefinnande. dem bör även rustas på grund av för att leva inom detta svenska samhället, likt demokratiska medborgare, något liksom brukar benämnas skolans värdegrund samt liksom bör garanteras genom skolans s.k.

fostrans- samt demokratiuppdrag (jfr SkolL 1 kap. 4–6 §§).786 Sammanfattande slutsatser
Vi menar således för att detta existerar ”barnets bästa” för att lära sig simma. Simning existerar både för att titta såsom ett svensk tradition grundad vid säkerhet samt välbefinnande, samt en viktigt, ifall än ej särskilt uppmärksammat, instrument på grund av integration samt likabehandling inom detta svenska samhället.

Skolorna äger en ansvar till för att varenda ungar lär sig simma, en ansvar liksom ej kunna begränsas mot enbart enstaka övervakning från simkunnigheten. tillsammans med utgångspunkt inom både skollagen samt Europadomstolens praxis menar oss därför för att skolan är kapabel kräva för att varenda unge deltar inom den obligatoriska simundervisningen.

Såsom utvecklats ovan ger religionsfriheten ej studenter samt föräldrar korrekt för att kräva frihet ifrån kravet för att lära sig simma. Möjligheterna mot dispens ifrån obligatorisk utbildning existerar många begränsade, samt då detta gäller simning existerar detta svårt för att titta några ”synnerliga skäl” på grund av befrielse inom enlighet tillsammans skollagens krav (annat än från medicinska skäl samt liknande).

Proportionalitetsavvägningar bör dock ständigt göras mellan barnets samt skolans/samhällets intressen samt skolan måste genom anpassningar samt kompromisser åtgärda dem praktiska bekymmer likt är kapabel uppkomma, t.ex. tillsammans små människor likt från religiösa skäl ej önskar delta inom simundervisningen. dem riktlinjer likt finns ifrån Skolverket angående religiös klädsel ger dock inga klara besked samt existerar svåra för att tillämpa inom

78 Warnling-Nerep, Wiweka & Bernitz, Hedvig, Den svenska skolan tillsammans dess värdegrund, FT 2016 s.

53.

praktiken. inom detta enskilda fallet överlämnas därför åt läraren samt skolledningen för att utföra dessa svåra samt känsliga avvägningar samt för att hitta lösningar inom detta enskilda fallet. detta existerar ej någon tillfredställande svar samt ytterligare rekommendationer alternativt en förtydligat regelverk vore önskvärt.

    Sammanfattningsvis är kapabel man konstatera för att situationen idag inom landet knappast existerar tillfredställande. i enlighet med svenska värderingar existerar detta självklart bäst ifall samtliga unge lär sig simma samt för att detta sker utan könsuppdelning. Frågan existerar dock inom vilket mån skolan inom praktiken lyckas upprätthålla kravet vid för att alla verkligen lär sig simma.

samt får dem studenter liksom vägrar måhända ändå fullständigt bedömning inom Idrott samt hälsa? ifall simkravet ej kunna upprätthållas såsom detta idag existerar formulerat måste lagstiftaren ta ställning mot angående detta existerar ett tillfredställande situation för att vissa små människor, framför allt muslimska flickor, ej lär sig simma alls.

denna plats behövs tydliga ställningstaganden. vad detta konkret innebär inom form eller gestalt från plagg, könsuppdelade klasser, simhallar tillsammans vissa öppettider på grund av flickor, avskilda omklädningsrum samt duschrum existerar ej bara ett juridisk fråga utan även ett politisk sådan. Frågan avvaktar vid en svar sålunda för att ej enskilda pedagog — samt rektorer — överlåts för att vid personlig grabb ”uppfinna hjulet”.