Vem har rätt till förskola

Förskolan inom Sverige existerar ett aktivitet på grund av unge inom åldrarna 1–5 tid.

Förskolans avsikt formuleras inom skollagen: "Förskolan bör stimulera barns tillväxt samt utbildning samt tillhandahålla barnen ett trygg vård. Verksamheten bör utgå ifrån ett helhetssyn vid barnet samt barnets behov samt utformas sålunda för att vård, tillväxt samt utbildning bildar enstaka totalitet. Förskolan bör främja allsidiga kontakter samt social gemenskap samt förbereda barnen på grund av fortsatt utbildning".

I land existerar kommunerna i enlighet med team ansvariga för att tillhandahålla förskola på grund av unge såsom existerar folkbokförda inom landet, vilket sker ifrån samt tillsammans med en års ålder.^[1] noggrann såsom fritidshemmet existerar verksamheten frivillig, samt sedan 1970-talet äger allt fler små människor skrivits in inom verksamheten.^[2]

På förskolor arbetar förskollärare likt ansvarar till för att förskolan följer målen inom läroplanen.^[3] var är kapabel även jobba ytterligare anställda likt barnskötare^[4].

Verksamheten leds från enstaka skolchef, tidigare kallad förskolechef samt dessförinnan föreståndare.

Enskild förskola betecknar förskola likt ej drivs från kommunen, utan från ytterligare huvudman, mot modell en aktiebolag alternativt en föräldrakooperativ. ett politiskt tillsatt nämnd ansvarar på grund av dem kommunala förskolorna inom respektive samhälle.

detta förmå organiseras inom ett utbildningsnämnd likt ansvarar på grund av flera skolformer, alternativt såsom ett speciell nämnd tillsammans med ansvar särskilt på grund av förskolan.

Ett förslag mot Pedagogiskt schema på grund av förskolan publicerades inom månad 1983. Sedan publicerades ”Det pedagogiska programmet på grund av förskola”n 1987.

Fram mot 1998 reglerades förskolan inom socialtjänstlagen.

Då delades förskolan upp inom (heltids)-förskola samt deltidsförskola (6-årsverksamhet). Förskolans (heltids) avsikt fanns då mot massiv sektion för att bedriva lärorik aktivitet på grund av barnen beneath tiden föräldrarna arbetade, medan deltidsgruppen (deltidsförskola) fanns skolförberedande aktivitet ifall tre timmar vid förmiddag alternativt eftermiddag på grund av dem ungar vilket snart skulle börja skolan.

andra äldre svenska namn till motsvarande verksamheter existerar småbarnsskola,^[5] barnkrubba (kommer från för att detta nyfödda Jesusbarnet i enlighet med Bibelns historia återhämtade sig inom ett krubba), barnstuga, kindergarten, storbarnkammare samt barnträdgård (en direkt översättning från detta tyska termen Kindergarten, liksom ibland även använts vid svenska).

Den tidigare svenska förskolan på grund av 6-åringar motsvaras sedan 1998 från förskoleklass.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Barnavården inom landet plats mot enstaka start ett filantropisk aktivitet samt växte fram ur enstaka social nödvändighet; industrialiseringen gjorde detta omöjligt till arbetande föräldrar för att uppfostra samt undervisa sina ungar hemma.

dem allra första formerna från barnomsorg till dem yngre barnen kallades småbarnsskola samt barnkrubba. Dessa småbarnsinstitutioner växte inom land fram inom start från 1800-talet samt fanns heldagsomsorger tillsammans klar religiös prägel likt riktade sig mot dem fattigaste barnen. Småbarnsskolans avsikt fanns för att uppfostra barnen inom enstaka religiös anda, medan barnkrubborna endast plats mot till vård utan pedagogiska element.

Vid mitten från 1850-talet grundades Häggbladska småbarnsskolan, även kallad Bildningsanstalt på grund av små barn, nära Sergelgatan inom huvudstaden från Hanna samt Ulla Häggblad, döttrar mot Hedemoras kyrkoherde J. Häggblad samt kusiner mot Per Erik Svedbom. Skolan utformades efter kindergartensystemet, såsom Ulla Häggblad (senare Beskow) ägde studerat beneath Louise Fröbel inom Hamburg.^[6] på grund av pojkarnas sektion fungerade den Staaffska skolan likt ett överbyggnad till denna.

Fröbels barnträdgårdsrörelse, Kindergarten, nådde landet 1896 samt plats ett halvdagsomsorg tillsammans utbildningssyfte. vid bas från avgifterna fanns den endast tillgänglig på grund av dem rikaste medborgarna. Inom barnträdgårdarna lades fokus vid naturen, då insikt samt välmående endast ansågs möjligt för att nå genom att vara nära något mot naturen.

Barnträdgården fanns en pedagogiskt komplement mot hemmet, medan modern ägde detta omfattande ansvaret på grund av omsorgen.

Folkbarnträdgården öppnades inom Norrköping 1904, en uppdrag från systrarna Ellen samt Maria Moberg. detta plats en försök för att sammanföra barnkrubbornas heldagsomsorg tillsammans med barnträdgårdarnas pedagogiska aktivitet. inom vissa kretsar strävade man efter för att sammanfoga vård tillsammans kurs vid detta sättet, medan andra motsade sig detta.^[7] Politikern Alva Myrdal publicerade boken Stadsbarn (1935) var denna argumenterade till enstaka liknande småbarnsinstitution kallad "storbarnkammaren", liksom plats menad för att väva samman del- samt heltidsomsorgen.

Du behöver arbeta minst 16 timmar per vecka eller studera 50 procent för att ha rätt till förskoleplats

Målet plats även för att utföra denna typ från vård tillgänglig på grund av samtliga samhällsklasser, mot skillnad ifrån barnträdgårdarna likt riktade sig mot rika familjer.^[8] Myrdal förkastade även religionens roll inom småbarnsverksamheten samt argumenterade till en mer vetenskapsbaserat innehåll. Myrdal kom för att äga ett massiv effekt vid vilken riktning förskolan utvecklades inom.

År 1943 fattade riksdagen beslut angående för att den svenska förskoleverksamheten skulle benämnas daghem samt lekskola inom stället på grund av barnkrubba respektive barnträdgård.^[9] Detta trots protester ifrån bland andra Stina Sandels vilket ville behålla titeln barnträdgård inom avsikt för att värna Fröbels arv. Även önskemål ifrån den tidens barnträdgårdslärarinnor angående enstaka koppling mot skolans aktivitet avslogs.

Barnstugeutredningen tillsattes 1968 tillsammans uppgift för att bland annat nedteckna en pedagogiskt schema till förskolan.^[10] då Barnstugeutredningens påverkan kom ut 1972 inom numeriskt värde volymer valde man samtidigt för att introducera begreppet förskola såsom detta officiella samlingsnamnet till både del- samt heltidsomsorg.

Detta på grund av för att märka verksamhetens pedagogiska grund.^[11] Trots detta lever termen dagis, förkortningen från begreppet daghem likt stiftades 1943, kvar inom folkmun.

Allt sedan barnstugeutredningens ingripande besitter förskolan tagit fler samt fler steg inom riktning mot skolans verksamhet:

• 1996 blev tagna en politiska beslut angående för att förskolan skulle bli en del av tillsammans med lärcentrum samt skolbarnomsorg.
• 1998 flyttades således ansvaret till förskolan ifrån socialdepartementet mot utbildningsdepartementet samt förskolan existerar idag enstaka sektion från utbildningsväsendet.

  Förskolan ingår ej inom skolplikten dock existerar enstaka rättighet till ungar mellan 1 samt 5 år.

• 1998 kom förskolans läroplan ut. ett ändring från denna gjordes tid 2010 likt bland annat betonar förskollärarnas samt förskolechefens ansvar.
• 2018 kom ännu enstaka ändring från läroplanen ut var även barnskötarnas roll tydliggjordes.

Tidslinje

[redigera | redigera wikitext]

• 1836 – dem inledande småbarnsskolorna startades inom Nora samt Stockholm
• 1854 – Den inledande barnkrubban, Kungsholmens barnkrubba, öppnades inom Stockholm
• 1896 – Privata barnträdgårdar, efter tysk modell (Kindergarten), öppnade inom Stockholm
• 1899 – Systrarna Ellen (1874–1955) samt Maria Moberg (1877–1948) startade folkbarnträdgården inom sitt barnhem inom Norrköping.

  Systrarna kom även senare för att driva förskollärarutbildningar.

• 1902 – Den inledande svenska barnavårdslagstiftningen kom
• 1935 – Alva Myrdals läsning Stadsbarn publicerades
• 1943 – Efter ett statlig analys beslutades angående statsbidrag mot förskolor samt barnkrubbor
• 1968 – Regeringen tillsatte Barnstugeutredningen samt begreppet "förskola" lanserades såsom samlingsord på grund av den svenska barnomsorgen
• 1972 – Barnstugeutredningen blev genomskinlig samt lade grunden på grund av förskolelagen, vilket infördes 1975^[12]
• 1975 – Kommunerna ålades för att ansvara till deltidsförskola mot varenda sexåringar
• 1991 – Rätten mot bidrag på grund av personaldrivna förskolor infördes
• 1995 – Rätten mot förskola utökades mot för att gälla ifrån en års ålder
• 1998 – enstaka läroplan till förskolan infördes samt barnomsorgen flyttades ifrån socialdepartementet mot utbildningsdepartementet
• 2002 – Maxtaxa infördes
• 2003 – Allmän förskola på grund av fyra- samt femåringar infördes^[13]
• 2006 – Etableringsfrihet på grund av förskolor samt fritidshem infördes^[14]
• 2010 – Läroplanen ifrån 1998 reviderades^[15] samt allmän förskola till treåringar infördes
• 2018 – Läroplanen reviderades ytterligare^[16]

Förskolans uppdrag

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska förskolan vänder sig mot små människor mellan 1 samt 5 kalenderår samt motsvaras från detta såsom tidigare kallades daghem.

Förskolans läroplan säger för att ”utbildningen bör utgå ifrån ett helhetssyn vid unge samt barnens behov, var vård, tillväxt samt utbildning bildar ett helhet”.^[17] Förskolans arbetsuppgift existerar för att möjliggöra på grund av vårdnadshavare för att analysera alternativt förvärvsarbeta, samt för att bedriva lärorik aktivitet liksom synliggör varenda barns individuella behov samt främjar barnens välbefinnande, utbildning, lek samt tillväxt.

I land besitter vårdnadshavare, vilket studera alternativt förvärvsarbetar, riktig för att placera sina små människor inom förskola ifrån en års ålder. Barnet besitter korrekt för att behålla platsen angående vårdnadshavaren blir arbetslös alternativt föräldraledig. ifrån samt tillsammans höstterminen detta tid barnet fyller år tre tid besitter detta korrekt mot allmän förskola 525 timmar per kalenderår, vilket motsvarar 15 timmar inom veckan.^[18] Den allmänna förskolan existerar avgiftsfri, på grund av övrig förskola betalar föräldrarna enstaka betalning.

Läroplanen beskriver förskolans värdegrund, vad barnen ska få möta under sin tid i förskolan och vilket ansvar rektorn och förskollärarna har

dem flesta kommuner följer maxtaxan vilket baseras vid föräldrarnas lön, var högsta avgiften existerar 1 260 kr inom månaden på grund av inledande barnet.

Förskolan regleras från skollagen. All förskoleverksamhet existerar ansvarig för att följa ett läroplan, läroplan till förskolan (Lpfö 18) fastställd från Sveriges statsmakt. Läroplanen på grund av förskolan existerar inom sin struktur uppbyggd vilket övriga läroplaner samt definierar syfte, dock ej metoder.

mot skillnad ifrån detta obligatoriska skolväsendets läroplan innehåller förskolans enbart således kallade strävansmål samt ej uppnåendemål. detta existerar upp mot den enskilda förskolan samt pedagogerna för att välja vilken pedagogik samt vilka strategier dem använder på grund av för att främja lärandet mot dessa strävandemål, för att producera möjligheter till utbildning inom förskolan.

Föräldrar besitter numera massiv chans för att påverka vilken förskola deras unge bör erhålla tillhöra. Allt fler förskolor besitter ett speciell lärorik inriktning (exempelvis Reggio Emilia alternativt Waldorf) alternativt kunskapsprofil (exempelvis miljö, tungomål alternativt matematik).

Pedagogisk miljö inom förskolan

[redigera | redigera wikitext]

Den pedagogiska miljön vid ett förskola ger förutsättningar till vad barnen är kapabel uttrycka samt vid vilka sätt.^[19]

Utformning från den pedagogiska miljön

[redigera | redigera wikitext]

Utformningen från den pedagogiska miljön inom förskolan förmå äga innebörd till hur små människor blir uppfattade.

existerar barnen inom ett miljö liksom till dem existerar ointressant är kapabel dem uppfattas vid en negativt sätt – därför såsom rastlösa alternativt ”stökiga” – medan identisk små människor inom ett miljö likt till dem existerar intressant kunna uppfattas vid en mer positivt sätt – därför vilket kompetenta samt engagerade. Den pedagogiska miljön förmå även bidra till barnets självbild.^[20][21] Utformningen från den pedagogiska miljön vid enstaka förskola handlar om:

• Fysiska miljön (exempelvis möbler samt leksaker
• Osynliga miljön (föreställningar samt reflektioner likt pedagogerna har).^[19][21]

Pedagogisk miljö såsom den tredjeplats pedagogen

[redigera | redigera wikitext]

Inom Reggio Emilia talas detta ifall miljön såsom den tredje pedagogen, tillsammans detta menas för att då miljön liksom barnen möter vid förskolan existerar intressant, meningsfull samt utmanande förmå den ses vilket ett tredjeplats pedagog på grund av barnen.

Rätt till förskola

tillsammans med dem andra numeriskt värde pedagogerna på grund av en unge menas dem andra barnen samt pedagogerna.^[19][22]

Dokumentation inom förskolan

[redigera | redigera wikitext]

Arbetet inom förskolan bör i enlighet med Läroplan på grund av förskolan dokumenteras till för att behärska följas upp, utvecklas samt utvärderas.

Förskollärare besitter en ansvar på grund av för att varenda barns utbildning samt tillväxt dokumenteras. till för att behärska följa barns kunskapsutveckling samt förbättra verksamheten bör arbetslaget nyttja olika former från dokumentation.^[23] register inom förskolan förmå inom nära bemärkelse innebära för att samla in samt sammanställa olika former från information.^[24] register inom förskolan förekommer både inom motsvarande samt digital form eller gestalt.

Valet från dokumentationsform får konsekvenser till vad såsom synliggörs inom dokumentationen.^[25] Den bör äga en klart avsikt samt fokus.^[26] inom förskolan förekommer exempelvis inspelade eller skrivna bevis tillsammans material samt penna^[27] samt tillsammans digitala verktyg likt smartmobil alternativt pekplattor.

Rätten till förskola varierar kraftigt beroende på om föräldrarna arbetar eller inte och var i landet man bor

dem senare innehåller funktioner på grund av filminspelning, ljudupptagning, fotografering samt anteckningsmöjligheter.^[28]

Fotografering

[redigera | redigera wikitext]

Fotografering existerar en verktyg på grund av vuxna samt unge. Fotografering inom förskolan sker inom syftet för att registrera därför synliggörs barnens utbildning inom förskolan.^[27]

Ljudupptagning

[redigera | redigera wikitext]

Ljudupptagning används på grund av för att utföra detta möjligt för att minnas händelser samt samspel inom efterhand.^[27]

Film

[redigera | redigera wikitext]

Filminspelning inom förskolan används till för att utföra detta möjligt för att fånga sekvenser innehållande ljud, rörelser samt kroppsspråk.^[29]

Spaltdokumentation

[redigera | redigera wikitext]

Med hjälp från spaltdokumentation går detta för att titta olika händelseförlopp bland barnen.^[29] Spaltdokumentation består från en schema tillsammans med tre spalter likt görs tillsammans med blad samt skrivdon.

Vanligt förekommande rubriker inom dem tre spalterna existerar vad barnen gör, vilket dem säger samt egna reflektioner.^[27]

Mediepedagogik

[redigera | redigera wikitext]

Mediepedagogik inom kunna användas förskolan inom land. detta handlar ifall för att nyttja olika medier likt inspiration inom detta pedagogiska arbetet inom barnets utvecklingsprocess.

Avsikten tillsammans mediepedagogik inom förskolan existerar för att förbättra barns medvetande till sin omvärld.^[30]

Digitala verktyg

[redigera | redigera wikitext]

Digitala verktyg utgör ett huvud sektion inom en mediepedagogiskt arbete.^[31] tillsammans digitala verktyg kunna barnets läs- samt skrivutveckling främjas.^[32]

Olika former från IT-verktyg äger blivit ett självklar sektion vid flera förskolor runt angående inom landet.

Surfplattan existerar en från dem digitala verktyg likt används inom pedagogiken. Surfplattan förmå även användas likt en dokumentationsverktyg inom förskolans verksamhet.^[33]

Läroplanen till förskolan

[redigera | redigera wikitext]

I Läroplanen till förskolan framgår för att ungar behöver förmåga för att kommunicera samt söka sig fräsch insikt eftersom oss lever inom en samhälle såsom existerar präglat från en stort informationsflöde samt ett snabb förändringstakt.

Vidare uttrycker läroplanen formuleringar liksom för att verksamheten bör präglas från demokrati.^[19]

I Läroplanen till förskolan (kapitel 2.2) framgår för att "förskolan bör sträva efter för att varenda ungar utvecklar nyfikenhet på grund av bilder, texter samt olika medier samt sin förmåga för att nyttja sig från, tolka samt samtala angående dessa." Vidare står detta för att "förskolan bör sträva efter för att varenda små människor utvecklar sin förmåga för att urskilja teknik inom vardagen samt utforska hur lätt teknik fungerar".^[34]

Hållbar tillväxt inom förskolan

[redigera | redigera wikitext]

Förskolans läroplan (lpfö 98)^[20] består från syfte likt svensk förskola bör jobba mot.

enstaka massiv sektion från läroplanen handlar ifall hur pedagog inom förskolan bör jobba mot för att fostra demokratiska samhällsmedborgare tillsammans med acceptans mot olikheter.^[20] Förskolan äger inom arbetsuppgift för att utbilda små människor liksom litar vid sin förmåga samt besitter viljan för att frambringa någonting nytt.^[19]

Läroplanen till förskolans syfte inom tungomål samt överföring, naturvetenskap samt teknik samt matematik besitter förtydligats inom den reviderade läroplanen.^[20] Läroplanen till förskolan innehåller även uppgift inom uppföljning, evaluering samt utveckling.^[35]

Förskolans utemiljö

[redigera | redigera wikitext]

Med utemiljö inom förskolan menas miljön barnen besitter ingång mot ute vid förskolan, deras utegård.

inom läroplanen 98, reviderad 2016 skriver man att:

”Barnen bör behärska växla mellan olika aktiviteter beneath dagen. Verksamheten bör ge utrymme till barnens egna planer, fantasi samt kreativitet inom lek samt läran dem såväl inom byggnad likt utomhus. Utomhusvistelsen bör ge tillfälle mot lek samt andra aktiviteter både inom planerad miljö samt inom naturmiljö.” (s 7)^[36]

Lärande inom utemiljö

[redigera | redigera wikitext]

Under 1970-talet kom regler ifall hur dem olika delarna från utegården skulle titta ut på grund av för att bidra mot barnens givande utbildning.

mot modell skulle inspirerande miljöer till sandlek, rörelselek, bygglek, vattenlek, trädgårdsskötsel samt djurskötsel artikel minimalt 55 kvadratmeter.^[37]

Idag finns nya regler ifall hur utegården vid förskolan skall artikel uppbyggd inom Plan- samt bygglagen (PBL).^[38]

Odling

[redigera | redigera wikitext]

Något flera förskolor använder sig från existerar odling samt kompost vid förskolans utegård.^[39]

Effekter från förskolan

[redigera | redigera wikitext]

Syftet tillsammans förskolan existerar för att

• föräldrarna bör behärska arbeta
• främja barnens välmående samt utveckling.
• bidra mot för att barnens livschanser bör utjämnas.

År 2017 gjorde Folkhälsomyndigheten ett granskning från aktuell undersökning likt visar för att förskolan äger positiva effekter vid barnens psykiska välbefinnande, samt senare, studieresultat.^[40] enstaka forskningsöversikt ifrån Institutet på grund av arbetsmarknads- samt utbildningspolitisk bedömning (IFAU) visar för att små människor liksom gått inom förskola inom allmänhet ej besitter högre kognitiva färdigheter, dock utbildar sig längre samt besitter högre inkomst samt aktivitet likt vuxna.

inom den senare rapporten analyserades studier likt skattat effekter från för att vandra inom förskola genom därför kallade naturliga experiment var deltagandet inom förskola ej existerar beroende från attribut hos barnet alternativt dess föräldrar, utan snarare från politiska beslut alternativt reformer.^[41] Även OECD beskriver för att små människor vilket äger gått inom enstaka förskola från upphöjd standard besitter större sannolikhet för att klara sig god inom skolan samt vid arbetsmarknaden.^[42]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]