Vad har kungen för befogenheter
Sveriges monarki
- Den denna plats artikeln handlar ifall den svenska monarkins institutionella roll. till den nuvarande kungafamiljen, titta Svenska kungafamiljen. på grund av den ätt likt nuvarande kungafamilj tillhör, titta Bernadotte. på grund av ett inventering ovan ämbetsinnehavare, titta inventering ovan Sveriges regenter.
Sverige existerar enstaka konstitutionell monarki tillsammans med ett monark alternativt regerande drottning liksom landets statschef.
Sedan Västerås arvförening kalenderår 1544 existerar land enstaka arvmonarki. Tronföljden regleras inom successionsordningen, vilket existerar ett från Sveriges grundlagar. Nuvarande successionsordning antogs 1810 samt innebar ursprungligen för att tronen skulle ärvas från manliga ättlingar mot den utvalde kronprinsen, sedermera monark Karl XIV Johan.
inom successionsordningens gällande lydelse sedan 1980 ärvs tronen från såväl manliga likt kvinnliga ättlingar mot Carl XVI Gustaf.[1] Äldre bror/syster samt deras ättlingar besitter prioritet framför yngre bror/syster samt deras ättlingar.
Under nuvarande regeringsform existerar statschefsämbetet från ceremoniell samt representativ art. Den verkställande makten inom land tillkommer regeringen samt Sveriges statschef besitter sedan den 1 januari 1975 inga befogenheter vilket beträffar riksstyrelsen.
Innehavaren från Sveriges tron äger numeriskt värde roller; Sveriges statschef samt överhuvud till detta kungliga huset. Organisationen likt biträder statschefen heter Kungliga Hovstaterna, tillsammans med dess arbetsledare riksmarskalken.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Av dem inom ljus befintlig monarkierna inom världen existerar monarkin inom land ett från dem äldsta.[2] beneath detta inledande århundradet skrev historikern Cornelius Tacitus för att svionerna (namnet existerar besläktat tillsammans med svear) ägde enstaka kung.[3] Vilken kraft denne ägde, samt vilken form eller gestalt från rike denne monark härskade ovan, existerar okänt.
Fram mot dem historiska svenska kungarna (Erik Segersäll samt framåt) existerar historien föga känd utöver vad likt redovisas inom sagalitteraturen, vilka anses artikel otillförlitliga likt historisk källa (se Svenska sagokungar). Antalet monarker äger ifrån 1000-talet uppgått mot fler än 70 personer såsom är kapabel anges nära namn.[2] i enlighet med Adam från Bremen således ägde kungarna beneath 1000-talet ett roll inom samhället likt påminde ifall dem romerska konsulerna alternativt diktatorerna.
Sveriges nuvarande kung, Carl XVI Gustaf, tillträdde tronen den 15 september 1973 och är nummer 74 i ordningenUnder medeltiden valdes svenska kungar från stormännen. tillsammans Upplandslagen 1296 författades den inledande svenska Konungabalken tillsammans stadganden angående Sveriges regent samt monarki. inom Svealand skedde valen nära Mora stenar. vid 1330-talet skrevs dem flesta svenska landskapslagarna ner, tillsammans med lagar likt ägde tillsammans monarkin samt lydnaden inför kungen för att utföra, dock dem besitter uppstått beneath enstaka äldre period.
Sveriges monark ingick personalunion beneath flera perioder, främst beneath Magnus Eriksson, såsom även författade stadslagen samt landslagen genom vilka han styrde riket. 1397 ingick land inom Kalmarunionen, varunder dem grundlig länderna ägde nationella riksråd dock styrdes från enstaka gemensam monark. ifrån denna period finns dem äldsta bevarade beläggen på grund av regale, inom synnerhet bergsregale tillsammans olika bergsprivilegium utfärdade.
När Kalmarunionen upplöstes valdes Gustav Vasa mot Sveriges monark. denne införde arvkungadöme tillsammans agnatisk tronföljd, vilket innebär för att den förstfödde sonen får ärva tronen. Detta infördes genom en riksdagsbeslut inom Västerås 1544.
beneath Gustav Vasas person som följer efter någon i en position eller roll kom makten för att delas mellan riksdagen, riksrådet samt monarken, fram mot 1680, då monark Karl XI gjorde sig enväldig.
Efter Karl XII:s död följde den därför kallade frihetstiden, då detta kungliga enväldet upphävdes inom team samt makten till inledande gången nedsänkt helt hos riksdagen liksom fanns uppdelad inom olika politiska partier (men utan folkval alternativt demokrati inom modern mening) såsom hattarna samt mössorna.
Monarkernas ställning fanns svag samt landet styrdes mot massiv sektion från riksdagen. Perioden avslutades tillsammans med för att Gustav III genomförde sin statsvälvning 1772, vilket vid nytt delar makten mellan kungen samt riksdagen. inom samt tillsammans införandet från förenings- samt säkerhetsakten beneath Riksdagen 1789 utökades kungens inflytande betydligt, även ifall riksdagen ägde befogenhet för att godkänna skatter.
Denna ordning kvarstod fram mot Gustav IV Adolfs avsättning kalenderår 1809. 1809 års regeringsform avslutade alltså detta kungliga envälde, samt sedan dess besitter den svenske monarkens auktoritet minskat samt monarkin konstant varit konstitutionell. Kungen ägde kvar några politiska befogenheter fram mot parlamentarismens genombrott nära tiden till inledande världskriget.
Kungens personliga hantering från borggårdskrisen (1914) anses artikel detta sista reella försöket mot ett mer viktig maktutövning ifrån Sveriges tron.
Formellt sett ägde kungen maktbefogenheter ända fram mot 1975, då nya regeringsformen trädde inom kraft. Sedan dess besitter kungahuset huvudsakligen tjänstgjort inom ceremoniella uppgift. 1980, tre tid efter prinsessan Victorias barnafödande (1977), ändrades successionsordningen således för att landet tillämpar full kognatisk tronföljd.
Förarbetet mot lagen påbörjades emellertid redan 1976 samt inledande omröstningen ägde utrymme 1979, före Carl Philips barnafödande. Victoria blev därmed kronprinsessa samt land detta inledande landet inom världen för att införa lika korrekt mot tronen på grund av både kvinnliga samt manliga tronföljare.[4] Lagen gäller sedan prins Bertils död endast Carl XVI Gustafs ättlingar.
Prins Carl Philip, såsom redan ägde fötts likt kronprins 1979, flyttades till den nya ordningens skull ned mot andra ställe inom tronföljden.
Monarkins historia är i hög grad också Sveriges historia – och liksom samhället i övrigt har kungamakten och monarkin genomgått stora förändringar genom seklernaSveriges historia
[redigera | redigera wikitext]Författaren samt historikern Erik Gustaf Geijer konstaterade för att ”Sveriges saga existerar dess konungars”. detta kända citatet existerar dock ej existerar helt rätt återgivet utan han skrev följande:
Nationen, inom sig sjelv svår för att röra, utom mot omedelbart sjelvförsvar, äger, ovillig samt uppskattande, motsträfig samt elskande, liksom genom våldsam hänförelse, följt sina Gustafer samt Karlar mot seger, mot ära, mot undergångens brant.
detta existerar hvarken lovord alternativt tadel. dock sålunda existerar detta. samt då jag skrifver svenska folkets bakgrund, känner jag förbättrad än någon, för att detta existerar dess konungars.[5]
Monarkens ämbetsuppgifter
[redigera | redigera wikitext]Monarkens fakta regleras ytterst från grundlagarna. tillsammans 1974 års regeringsform, likt trädde inom kraft den 1 januari 1975, fråntogs den svenske monarken nästan varenda dem tidigare grundlagsenliga befogenheterna i enlighet med 1809 års regeringsform likt, åtminstone inom teorin, plats många grundlig eftersom dem gav kungen all verkställande kraft (villkorat för att statsrådet hördes samt deltog inom beslut),[6]krigsmaktenshögste befälhavare,[7] samt delad lagstiftningsmakt tillsammans med Riksdagen.[8] inom takt tillsammans för att parlamentarismen etablerades beneath 1900-talet sålunda plats den gamla regeringsformens bestämmelser inom flera avseenden för att likna tillsammans enstaka död tecken eftersom detta ägde vuxit fram andra styrande normer nära sidan från den dåvarande regeringsformen.
flera från monarkens tidigare politiska fakta något som har transporterats eller flyttats ovan vid riksdagens talman, statsministern alternativt regeringen kollektivt.[9]Lagar samt förordningar inom land efter 1975 promulgeras från statsministern alternativt en statsråd ”på regeringens vägnar” helt utan statschefens medverkan.[10]
| ” | Det besitter ankommit vid beredningen för att ange statschefens ställning inom ett modern grundlag. För att förkunna nyheten att en arvfurste var född avgav kanonerna vid landets samtliga salutstationer och större örlogsfartyg salut direkt efter nedkomsten Efter grundlig överläggningar nådde beredningens ledamöter fram mot enstaka gemensam ståndpunkt inom dem väsentliga frågorna rörande statschefens ställning. inom den allmänna debatten äger denna uppgörelse kommit för att kallas "Torekovskompromissen". Huvudpunkterna inom uppgörelsen existerar nästa. Den monarkiska statsformen behålls. Statschefen får emellertid endast representativa samt ceremoniella data. denne kommer för att sakna all politisk kraft, samt riksstyrelsen förs ej längre inom hans namn. Statschefen sammanträder tillsammans med regeringen inom kvartalskonselj likt äger ett rent informativ karaktär. denne existerar ordförande inom utrikesnämnden. han redogör riksmötet öppnat samt deltar inom konselj, nära vilken regeringsskifte äger lokal. denne existerar däremot ej närvarande nära regeringens beslutssammanträden samt undertecknar ej några expeditioner från regeringsbeslut. Statschefens hittillsvarande fakta nära regeringsbildning övertas närmast från riksdagens talman. Statschefen utfärdar ej heller några expeditioner angående som tillhör statsråden tillsättande samt entledigande. han äger ej längre ställning likt högste befälhavare till krigsmakten. | „ |
| – JustitieministerLennart Geijer inom Kungl Maj:tsproposition 1973:90, sid. 171 | ||
| ” | Statschefens data blir från representativ samt ceremoniell art. Hans individ samt hans namn knyts ej mot beslut samt åtgärder inom statslivet tillsammans politisk innebörd.
inom detta ser jag något positivt. Även enstaka rent formell medverkan ifrån statschefens blad nära tillkomsten från politiska beslut kunna inom vissa lägen tänkas bli enstaka tryck till den symbolställning likt statschefen bör inta. Vidare ligger detta en demokratiskt värde inom för att dem yttre formerna inom den politiska beslutsprocessen sålunda nära såsom möjligt avspeglar den verkliga ansvarsfördelningen. Bestämmelser ifall formell medverkan ifrån statschefens blad inom en politiskt skeende, utan för att denna medverkan äger något faktiskt underlag, får ofrånkomligen ett imaginär prägel vilket måste anses otillfredsställande ifrån lagteknisk synpunkt samt leder mot för att författningen blir bristfällig ifrån informativ synpunkt. beneath remissbehandlingen äger ett instans erinrat angående nuvarande regler inom RF ifall nyvalsförordnande samt ifall entledigande från statsråd. i enlighet med dessa meddelar konungen vissa beslut, ifall statsministern begär detta. ett sådan lagteknisk utformning kunde godtas då detta gällde för att bringa nuvarande RF inom överensstämmelse tillsammans med parlamentarismens principer. för att inom enstaka fräsch författning nyttja ett sådan innehållslös konstruktion existerar i enlighet med min åsikt otillfredsställande. | „ |
| – JustitieministerLennart Geijer inom Kungl Maj:tsproposition 1973:90, sid. 172–173 | ||
Statschefen äger emellertid några erhålla data kvar tillsammans koppling mot dem politiska organen, såsom för att existera ordförande inom Utrikesnämnden.
i enlighet med regeringsformen, riksdagsordningen samt sedvänja äger konungen nästa uppgifter:[4]
- ”Konungen alternativt drottning likt i enlighet med successionsordningen innehar Sveriges tron existerar rikets statschef”,[11] likt sådan skall han företräda landet samt existera enstaka samlande emblem på grund av nationen.[12]
- Statschefen leder den särskilda konselj såsom sammanträder nära regeringsskifte, dock detta existerar talmannen, ej statschefen, såsom utfärdar statsministerns förordnande.
angående statschefen ej förmå närvara leder talmannen konseljen.[13]
- Statschefen leder dessutom dem regelbundna därför kallade informationskonseljerna tillsammans regeringens ledamöter. Statsministern bör hålla statschefen underrättad ifall rikets angelägenheter. Statschefen måste före utlandsresa konsultera statsministern.[14]
- Statschefen öppnar riksmötet vid talmannens begäran.
angående statschefen ej kunna delta öppnar talmannen riksmötet.[15]
- Statschefen existerar ordförande nära sammanträden tillsammans Utrikesnämnden. Utrikesnämnden utses från riksdagen samt samråder tillsammans med regeringen angående dem viktigaste utrikesfrågorna. ifall statschefen ej är kapabel närvara existerar statsministern nämndens ordförande.[16]
- Statschefen existerar främste representant till Försvarsmakten samt innehar försvarsgrenarnas högsta grader, dock besitter varken formellt alternativt reellt chefskap ovan några sårskydd alternativt enheter inom militären (bortsett ifrån H.M.
Konungens stab), samt existerar enbart general samt amiral à la suite.[17] Dessutom existerar kungen titulär hederschef till vissa militära enheter (Livgardet samt Livregementets husarer).[18]
- I enlighet tillsammans Wienkonventionen angående diplomatiska förbindelserackrediterar statschefen utländska ambassadörer samt utfärdar även dem svenska ambassadörernas kreditivbrev.
- En framtida statschef kunna välja för att avge ett ämbetsförklaring inför riksdagens kammare.[19] Den äldre konungaförsäkran i enlighet med 1809 års blankett, såsom Carl XVI Gustaf avgav 1973, avskaffades då 1809 års regeringsform upphävdes nära övergången mellan två år 1974/1975.
Statsbesök likt Sveriges statschef avlägger inom andra länder anses äga massiv innebörd till Sveriges förhållanden mot omvärlden, liksom utländska statschefers mottagning inom land vilket statschefen existerar värd på grund av.
Statschefens ställning
[redigera | redigera wikitext]Under utlandsvistelser alternativt inom incident från sjukdom, ersätts kungen från ett något som är kortvarigt eller inte permanent riksföreståndare. Såsom sådan fungerar inom inledande grabb ett medlem från kungahuset såsom fyllt 18 tid samt existerar arvsberättigad mot tronen.[4] ifall ej någon arvsberättigad medlem från kungahuset är kapabel tjänstgöra, utses enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent riksföreståndare från riksdagen.
angående ej någon ytterligare behörig förmå tjänstgöra liksom riksföreståndare, fungerar riksdagens talman likt något som är kortvarigt eller inte permanent riksföreståndare.
Kungen äger allmän åtalsimmunitet:
| ” | Konungen alternativt drottning vilket existerar statschef förmå ej åtalas på grund av sina gärningar. enstaka riksföreståndare förmå ej åtalas till sina gärningar liksom statschef.
team 2010:1408 | „ |
| – Regeringsformen 5 kap 8 §. | ||
En svensk monark är kapabel följaktligen ej åtalas på grund av sina gärningar. Monarken kunna dock ännu ställas inför rätta inom civilrättsliga frågor.[20] Förändringar från statschefens ställning kunna endast ske genom enstaka grundlagsändring, detta önskar yttra genom numeriskt värde riksdagsbeslut tillsammans mellanliggande riksdagsval.
| ” | Om gärning likt avses inom 3–5 kap. innebär förgripelse mot Konungen alternativt ytterligare medlem från konungahuset alternativt mot den såsom inom egenskap från riksföreståndare fullgör statschefens information, må dömas mot fängelse inom högst fyra kalenderår, angående å brottet eljest är kapabel följa fängelse inom högst sex månader, samt inom högst sex kalenderår, angående å brottet eljest är kapabel följa fängelse inom mer än sex månader dock högst fyra tid.
team (1974:565). | „ |
| – Brottsbalken 18 kap 2 §. | ||
Förgripelse mot konungen samt medlemmar konungahuset i enlighet med Brottsbalkens avsnitt 3 (om förbrytelse mot liv samt hälsa), avsnitt 4 (om förbrytelse mot frihet samt frid) samt avsnitt 5 (om ärekränkning) ges ett särställning inom svensk straffrätt.
Allmän åklagare får dock i enlighet med 8 § inom identisk avsnitt ej inleda åtal utan regeringens förordnande såvida någon ej avlidit mot resultat från gärningen. Detta strider, beträffande ärekränkningsbrotten, mot den allmänna regeln ifall för att sådana förbrytelse är kapabel åtalas från målsägande.
Kungahuset finansieras tillsammans med anslag vilket beslutas från riksdagen samt liksom härrör ifrån skattemedel.
Anslagen mot Kungliga hovstaterna kallas på grund av apanage.
20 den 30 april 1946, som förste son till arvprins Gustaf Adolf och prinsessan SibyllaAnslagen – utan att inkludera dem såsom avser drift samt underhåll från dem kungliga slotten såsom går vid separat ekonomisk plan – uppgick kalenderår 2005 mot 48 miljoner kronor, samt tid 2018 mot 125 miljoner kronor.[4]
Kungen existerar numera ansvarig för att erlägga avgift samt inom likhet tillsammans med andra svenskar besitter kungen samt hans släkt rösträtt; från hävd samt såsom enstaka påverkan från den opolitiska hållningen brukar dem emellertid avstå ifrån för att nyttja denna riktig.
detta finns visserligen ingen regel angående för att kungen ej får uttala sig inom politiska problem att diskutera, dock ett väletablerad samt okodifierad norm inom svensk politik (Torekovskompromissen) innebär för att denne ej offentligt tar ställning inom samhällsfrågor tillsammans med partipolitisk laddning. då kungen alternativt drottningen (hans maka) äger gjort uttalanden inom samhällsfrågor äger detta ofta lett mot negativ bedömning inom media, dock utan någon större konsekvens vid deras popularitet, i enlighet med mätningar likt äger gjorts nära dessa tillfällen.
Symboler samt titlar
[redigera | redigera wikitext]Regalier
[redigera | redigera wikitext]De främsta symbolerna till den kungliga värdigheten existerar regalierna. Den svenske monarkens fem riksregalier besitter sedan Erik XIV:s ceremoni för att kröna någon 1561 varit:[21]
Regalier till övriga medlemmar från kungahuset inkluderar drottningkronan, tronföljarkronan samt en antal prins- samt prinsesskronor.
Dessa nationalskatter, samt flera andra objekt liksom tidigare använts såsom regalier, förvaras inom Skattkammaren vid Stockholms slott. dem tas fram nära viktiga kungliga ceremonier liksom dop, bröllop samt begravningar.[22]
Utöver regalierna utgör även den Kungliga manteln inom purpur en värdighetstecken. Detsamma gäller på grund av prinsar samt prinsessor liksom äger furstliga mantlar inom blått.
Kungliga slott samt bostäder
[redigera | redigera wikitext]Tronstolar
[redigera | redigera wikitext]Ett flertal olika tronstolar äger använts från svenska monarker, varav en litet antal ännu finns inom behåll. Den tronstol såsom sedan kalenderår 1651 oftast använts, såväl beneath officiella ceremonier vid slott, såsom nära kröningar, existerar Drottning Kristinas silvertron.
Kungens personliga hantering av borggårdskrisen (1914) anses vara det sista reella försöket till en mer betydelsefull maktutövning från Sveriges tronVapen
[redigera | redigera wikitext]Sveriges stora riksvapen existerar även monarkens personliga vapen.[23] andra medlemmar från kungahuset små frukter från växter modifierade versioner från detta stora riksvapnet.[24]Hjärtskölden inom detta stora riksvapnet existerar den kungliga ättenBernadottes vapen. inom ingifta medlemmars vapen byts denna ut mot detta egna vapnet.
Både monarken samt drottningsgemålen använder den heraldiska kungakronan såsom rangkrona, samt äger liksom vapenmantel den kungliga manteln inom purpur.
Prinsar samt prinsessor äger såsom vapenmantel istället den furstliga manteln inom blått.
Titel
[redigera | redigera wikitext]En förenklad titel vilket tidvis användes inom mindre formella kontext fanns Rex Sveciae alternativt Sveriges konung.
Den traditionell, fullständiga titeln till den svenska monarken besitter varit: med Guds Nåde Sveriges, Götes samt Vendes Konung alternativt, översatt mot latin: Dei Gratia Suecorum, Gothorum et Vandalorum Rex. Rex Suecorum betydde "svears konung" samt avsåg svenskar (svear), ej landet. detta förmå jämföras tillsammans belgarnas konung idag, liksom tillsammans den historiska titeln "fransmännens konung" använd från monark Ludvig Filip inom inom land i västeuropa vid 1800-talet.
detta fanns olika varianter från Suecorum likt användes inom titeln nära olika tillfällen. dem var: ”Svionum”, ”Sveonum” alternativt "Sveorum".
Denna gammal fullständiga titel ägde använts sedan etablerandet från detta svenska arvkungadömet kalenderår 1544. Exempelvis började titeln Vendes konung användas då.
Titeln Götes konung går tillbaka mot Magnus Ladulås samt Erik den helige samt även titeln Svea konung ("svears konung") härrör sig ifrån den tidsperioden. Den senare titeln ändrades vid 1500-talet mot Sveriges konung, samt ofta användes enbart den titeln likt ett förkortad titel. monark Carl XVI Gustaf valde nära sitt inträde kalenderår 1973 för att formellt byta mot denna förkortade samt enkla titel samt avslutade därmed den gamla traditionen tillsammans med ”Guds Nåde” samt ”Götes” samt ”Vendes”.[25] Detta fanns inom jämförelse tillsammans med vilket drottning Margrethe II gjorde nära sitt trontillträde året före inom land.
Under den Pfalziska ätten ingick nästa inom den svenske konungens titel: Storfurste mot land i norden, Hertig uti Skåne, land i baltikum, Livland, Karelen, Bremen, Verden, Stettin, Pommern, Kassuben samt Venden, Furste mot Rügen, Herre ovan Ingermanland samt Wismar, således samt Pfalzgreve nära Rhen, inom Bayern, samt mot Jülich, Kleve samt kulle Hertig.
Greve mot Valdens, Spanheim, Mark samt Ravensburg samt Herre mot Ravenstein.[26]
Under Holstein-Gottorpska ätten användes nästa titlar: Storfurste mot land i norden, Arvinge mot Norge, Hertig mot Schleswig-Holstein, Stormarn samt Dithmarschen, Greve mot Oldenburg samt Delmenhorst, etc.etc.[26]
När Norge efter Napoleonkrigen kom för att ingå inom enstaka personalunion tillsammans land lades Norges konung mot inom kungatiteln.
inom äldre svensk stavning fanns titeln då ”Sweriges, Norriges, Göthes samt Wendes Konung”. Norges konung försvann inom samt tillsammans med unionsupplösningen 1905.
Opinion samt frågan angående republik
[redigera | redigera wikitext]Den svenska grundlagen anses existera skriven vid en sådant sätt för att republik förmå införas ”genom en penndrag”.[27] tillsammans detta menas för att kungamakten skulle behärska avskaffas utan för att några större förändringar inom Sveriges statsskick skulle behöva göras, exempelvis genom för att kungens formella fakta tas ovan från riksdagens talman.[källa behövs]
Det finns tre riksdagspartier, Socialdemokraterna, Miljöpartiet samt Vänsterpartiet, liksom önskar för att landet blir ett republik.
ett majoritet till en sådant förslag finns dock ej inom Sveriges riksdag, då merparten från ledamöterna samt partierna önskar skydda monarkin. Vänsterpartiet existerar detta enda område vilket återkommande lägger motioner inom riksdagen angående för att avskaffa monarkin. Socialdemokraterna avstår ifrån för att driva införandet från republik vid bas från dels för att frågan ses likt mindre betydande, dels den klara majoritet såsom i enlighet med flera opinionsundersökningar önskar behålla monarkin vilket statsskick.[28] 2010 uppmärksammade dock Forskningsgruppen på grund av Samhälls- samt informationsstudier (FSI) hur stödet på grund av kungahuset samt monarkin försvagats kontinuerligt sedan 1996.[29] ett ytterligare organisation likt önskar avskaffa monarkin inom landet existerar Republikanska föreningen.
Kungen hade kvar några politiska befogenheter fram till parlamentarismens genombrott vid tiden för första världskriget2014 tog Hotell- samt restaurangfacket vilket inledande fackförbund inom land en beslut för att verka på grund av monarkins avskaffande samt införandet från republik.
Det finns även några monarkistiska organisationer, såsom Rojalistiska föreningen.
Grunddragen inom meningsskiljaktigheterna existerar å en sidan, för att ärftligheten såsom enda grundval till tillsättning från befattningen likt statschef existerar alldeles oförenlig tillsammans demokrati, samt å andra sidan, för att personer liksom uppfostras på grund av för att beläggning befattningen existerar lämpligast, samt för att statsskicket ter sig demokratiskt således länge detta besitter folkets stöd inom tillförlitliga opinionsmätningar.
I ett opinionsundersökning ifrån Sifo strax efter detta uppmärksammade statsbesöket inom Brunei 2004 ville 72 andel från dem tillfrågade behålla monarkin, medan 16 andel ville införa republik.
Tronföljdsordning
[redigera | redigera wikitext]Successionsordningen reglerar tronföljden liksom existerar den turordning inom vilken detta kungliga ämbetet skall föras vidare då företrädaren avlider, avlägsnas alternativt abdikerar (avgår).
mot skillnad ifrån 1809 års regeringsform – den såsom gällde fram mot 1975 – behöver riksdagen ej utse en nytt kungahus, ifall ätten Bernadotte skulle dö ut. ifall kungahuset utslocknar måste riksdagen utse ett riksföreståndare samt enstaka vice riksföreståndare således för att riksdagen förmå erhålla rådrum på grund av för att ta ställning mot den framtida statsformen, angående detta bör artikel en nytt kungahus alternativt ett ytterligare typ från statsskick.[30]
- Kronprinsessan Victoria, Hertiginnan från Västergötland, Konungens förstfödda unge (1977)
- Prinsessan Estelle, Hertiginnan från Östergötland, Kronprinsessans förstfödda unge (2012)
- Prins Oscar, Hertigen från Skåne, son mot Kronprinsessan, född 2016
- Prins Carl Philip, Hertigen från Värmland, son mot Konungen, född 1979
- Prins Alexander, Hertigen från Södermanland, son mot Konungens son, född 2016
- Prins Gabriel, Hertigen från Dalarna, son mot Konungens son, född 2017
- Prins Julian, Hertigen från Halland, son mot Konungens son, född 2021
- Prinsessan Madeleine, Hertiginnan från Hälsingland samt Gästrikland, dotter mot Konungen, född 1982
- Prinsessan Leonore, Hertiginnan från Gotland, dotter mot Konungens andra dotter, född 2014
- Prins Nicolas, Hertigen från Ångermanland, son mot Konungens andra dotter, född 2015
- Prinsessan Adrienne, Hertiginnan från Blekinge, dotter mot Konungens andra dotter, född 2018
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^1 kap. 1 § Successionsordning (1810:0926 ) ”Successionsrätt mot Sveriges tron tillkommer manliga samt kvinnliga efterkommande mot kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling inom riktig nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf.”
- ^ [ab] ”Monarkin samt Kungl.
Hovstaterna”. Kungliga Hovstaternas webbsidor. http://www.kungahuset.se/. Läst 18 månad 2009.
- ^”Germania, avsnitt 44”. Tacitus Germania översatt från Per Persson. Arkiverad ifrån originalet den 2 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091002054446/http://cornelius.tacitus.nu/germania/44.htm. Läst 18 månad 2009.
- ^ [abcd] ”Monarkens uppgifter”. Kungliga Hovstaternas webbsidor.
Arkiverad ifrån originalet den 14 september 2013. https://web.archive.org/web/20130914080458/http://www.kungahuset.se/monarkin/monarkinisverige/monarkensuppgifter.4.7c4768101a4e888378000291.html. Läst 18 månad 2009, samt 13 augusti 2019.
- ^Historiebloggen från Dick Harrison
- ^1809 års regeringsform, § 4.
- ^1809 års regeringsform, § 14 samt § 7 (i initial lydelse).
- ^1809 års regeringsform, § 81.
- ^Kungl.
Maj:ts proposition 1973:90, sid 93.
- ^Regeringsformen 6 kap 7 §.
- ^Regeringsformen 1 kap 5 §.
- ^Kungl. Maj:ts proposition 1973:90, sid. 93
- ^Regeringsformen 6 kap § 6
- ^Regeringsformen 5 kap 3 §
- ^Riksdagsordningen 1 kap 4 §
- ^Regeringsformen 10 kap 11–12 §§
- ^Kungl. Maj:ts proposition 1973:90, sid. 174
- ^Dessa gardesregementen inom armén, vilket varit fler, gick tidigare beneath samlingsbenämningen Kungl.
Maj:ts Liv- samt Hustrupper.
- ^Riksdagsordningen 2 kap 10 §
- ^Algotsson, sid. Kring slutet av 1200-talet förändrades det svenska samhället i grunden
196.
- ^”Regalier”. www.livrustkammaren.se. Livrustkammaren. http://www.hallwylskamuseet.se/default.asp?id=4897&refid=4992. [död länk]
- ^”Riksregalierna”. www.kungahuset.se. Arkiverad ifrån originalet den 10 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120610131031/http://www.kungahuset.se/monarkin/kungligasymboler/riksregalierna.4.7c4768101a4e888378000989.html. Läst 17 månad 2010.
- ^Lag (1982:268) angående Sveriges riksvapen 1 § 1 st.
1 men. ”Sverige besitter numeriskt värde riksvapen, stora riksvapnet, liksom även existerar statschefens personliga vapen, samt lilla riksvapnet.”
- ^Lag (1982:268) angående Sveriges riksvapen 1 § 3 st. ”Statschefen är kapabel ge andra medlemmar från detta kungliga huset tillåtelse för att liksom personligt vapen bruka stora riksvapnet tillsammans dem ändringar samt tillägg liksom statschefen bestämmer.”
- ^”Kungl.
Maj:ts kungörelse (1973:702) tillsammans anledning från konung Gustaf oss Adolfs frånfälle;”. Regeringskansliets rättsdatabaser. Arkiverad ifrån originalet den 19 månad 2012. https://web.archive.org/web/20120219105931/http://62.95.69.15/cgi-bin/thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML%7D=sfst_dok&%24%7BSNHTML%7D=sfst_err&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&BET=1973%3A702%24. Läst 18 månad 2009.
- ^ [ab] ”Titles of europeisk hereditary rulers – Sweden”. eurulers.angelfire.com.
http://eurulers.angelfire.com/sweden.html.
- ^”En kompromiss ifall kungens makt”. Sveriges Television. 14 januari 2005. https://www.svt.se/nyheter/en-kompromiss-om-kungens-makt. Läst 3 femte månaden i året 2024.
- ^Färm, Daniel (12 september 2023). ”Därför existerar jag (pragmatisk) republikan”. Aktuellt inom Politiken.
https://aip.nu/daniel-farm-darfor-ar-jag-pragmatisk-republikan/. Läst 3 femte månaden i året 2024.
- ^”Stödet till monarkin äger sjunka kraftigt”. dn.se. H
Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/stodet-for-monarkin-har-sjunkit-kraftigt. Läst 22 juni 2010.
- ^Algotsson, sid. 195.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Algotsson, Klas Göran (2000). Sveriges författning efter EU-anslutningen. Stockholm: SNS Förlag.
ISBN 91-7150-772-8
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||