Hur många pratar svenska i åbo
Jonas Wallén tänkte ej vid hur nödvändig Ekenäsdialekten existerar förrän denne flyttade mot Helsingfors: ”Den existerar enstaka massiv sektion från min identitet”
Västnylänningar såsom flyttat ifrån hemorten talar mindre dialekt samt mera standardsvenska, visar undersökning ifrån Åbo Akademi. Nya kretsar samt upplevda krav påverkar språket.
Jonas Wallén existerar ursprungligen ifrån Ekenäs dock besitter bott inom huvudstadsregionen inom numeriskt värde samt en halvt kalenderår.
Trenden har både fördelar och nackdelar med tanke på det svenska språkets ställning i landet, säger Marina Lindell, statsvetare vid Åbo Akademihan tänkte ej vid hur nödvändig dialekten fanns på grund av honom innan han flyttade ifrån Ekenäs eftersom hans omgivning talade likt han.
– Den existerar ett massiv sektion från min identitet, säger Wallén.
Ines Latvala studera på grund av fjärde året inom Åbo dock existerar ursprungligen ifrån Karis. Kärleken mot hennes dialekt samt hemort besitter förstärkts sedan denna flyttade mot Åbo.
till hon existerar dialekten personlig.
– Jag önskar ej ständigt prata dialekt eftersom kariskan existerar ett massiv sektion från min karaktär såsom jag främst använder tillsammans vänner samt släkt, säger hon.
Kariska brukar man yttra angående den dialekt vilket talas inom Karis.
Vad existerar enstaka dialekt?
En variant från en tungomål såsom talas vid en visst geografiskt område.
Finns plats samt regional dialekt.
Exempelvis existerar Ekenäs dialekt område medan västnyländsk dialekt existerar regional.
Kan variera inom en dialektområde mellan generationer, grupper, personer samt situationer.
Språkliga variabler granskas på grund av för att skilja mellan standardsvenska samt dialekter alternativt sinsemellan dialekter.
Exempel vid språkliga variabler existerar uttal, böjning, ordförråd samt meningsbyggnad.
Källor: ISOF, ISOF.
Lotta Collin existerar universitetslektor inom svenska nära Åbo Akademi.
denna äger forskat inom hur västnylänningar, tillsammans med fokus vid Ekenäsbor, upplever för att deras tungomål ändrats efter för att dem flyttat mot ett ytterligare ort.
Enligt Lotta Collin behöver ej språkbruk samt identitet existera nära kopplade på grund av samtliga, dock den ursprungliga identiteten är kapabel förstärkas då man flyttar.
Hon säger för att användningen från den egna dialekten ändå reducerar eftersom man kommer inom förbindelse tillsammans med därför flera andra dialekter.
– en nytt umgänge, studier alternativt arbete kunna bidra mot för att man anpassar sitt tungomål efter den nya miljön, trots för att hjärtat finns kvar vid hemorten, säger hon.
Människor börjar prata allt mer standardspråk då dem ändrar bostadsort ifrån den egna hemorten, säger forskaren Lotta Collin.
detta gäller både västnylänningar samt andra vilket flyttat mot enstaka ytterligare ort inom sitt språkområde.
– Ofta börjar man ta in mera standardsvenska inom sitt tungomål, antingen inom vissa situationer alternativt inom varenda, berättar hon.
Hur många ens tungomål ändrar förmå ändå variera.
– Vissa pratar ett blandning mellan standardsvenska samt dialekt medan andra främst talar standardsvenska, säger Lotta Collin.
Västnyländska forskaren Lotta Collin angående dialekt anpassning: “Man bör ej skämmas till sin dialekt!
Många anpassar sitt språk
Enligt Lotta Collins undersökning talar ett majoritet standardsvenska tillsammans med inslag ifrån västnyländska, medan ett ytterligare massiv sektion talar standardsvenska.
– flera såsom ändrar bostadsort ifrån Västnyland börjar justera sig mot hur detta nya umgänget pratar samt börjar omedvetet prata mera standardsvenska, berättar hon.
Ines Latvala berättar för att hennes dialektanvändning omedvetet minskat sedan denna flyttade mot Åbo.
– Jag inser ej ständigt då jag talar kariskaoch då jag ej fullfölja detta, berättar hon.
Ines Latvala ifrån Karis började prata mera standardsvenska då denna flyttade mot Åbo: “Jag önskar ej ständigt prata dialekt”
Jonas Wallén besitter inte någonsin medvetet ändrat vid sin dialekt på grund av för att passa in, dock äger ändå märkt för att denne oavsiktligt dämpat den.
– detta existerar ej något jag strävar efter, man bör ej skämmas till sin dialekt, säger han.
”Om jag önskar artikel seriös talar jag mindre dialekt”
Dialektanvändningen kunna variera inom olika situationer, berättar forskaren Lotta Collin.
Det denna plats känner Jonas Wallén igen sig inom.
han anpassar undermedvetet sitt tungomål beroende vid umgänget.
– Jag märker för att således denna plats skulle jag ej yttra tillsammans mina Ekenäskompisar, berättar han.
Jonas Wallén anpassar sin dialekt omedvetet efter gruppen: “Så på denna plats skulle jag ej yttra tillsammans med mina Ekenäskompisar”
Jonas Wallén nämner för att hans uttal från siffran tri ändrartill tre angående denne talar tillsammans någon ifrån Helsingfors.
Hur denne betonar mening varierar beroende vid hans sällskap.
– Jag kunna yttra taala istället till prata (korta vokaler).
Jag tror för att detta blir ett mer sansad samtal angående man undviker för att prata tillsammans grov dialekt
Ines Latvala
Också Ines Latvala äger märkt för att situationen denna befinner sig inom förmå påverka hur många dialekt denna pratar.
– Jag är kapabel justera min dialekt, angående jag önskar existera seriös talar jag mindre dialekt.
Kan finnas krav vid för att prata standardsvenska
Enligt Lotta Collins undersökning existerar akademiska studier samt yrkeslivet situationer var människor tillsammans med dialekt reducerar sin dialektanvändning.
– detta är kapabel finnas krav, alternativt upplevda krav vid för att man bör prata standardsvenska, säger hon.
Ines Latvala försöker inom professionella situationer prata en neutralt tungomål vilket samtliga förstår.
– detta känns såsom ett kultursak för att människor talar mindre dialekt vid möten samt inom offentliga uttalanden, säger hon.
Ines Latvala tror för att detta beror vid för att människor förstår för att detta finns människor ifrån andra orter vilket ej förstår dialekt.
– Jag tror för att detta blir enstaka mer sansad samtal angående man undviker för att prata tillsammans grov dialekt.
Den nya hemorten kunna påverka dialektanpassningen
Tröskeln existerar upphöjd till för att totalt lämna den gamla dialekten samt börja prata detta nya områdets dialekt, anser Lotta Collins.
– Man pratar hellre standardsvenska, möjligen tillsammans med vissa mening samt formulering ifrån den nya dialekten.
Enligt Lotta Collin visar undersökning för att detta existerar vanligast för att börja prata mer standardspråkligt då någon flyttat mot ett fräsch ort inom identisk språkområde.
– ifall någon flyttat ifrån Västnyland mot Österbotten, existerar detta enstaka större chans för att man behåller sin dialekt alternativt börjar prata mera dialekt, eftersom omgivningen även talar dialekt.
Av dem liksom anpassat sitt tungomål efter den nya hemorten, bor dem flesta inom Helsingfors.
Enligt Österlund klarar man sig på svenska i Åbo om man rör sig i de kretsar där svenska är det dominanta språketJonas Wallén existerar ett från dem.
– Jag äger börjat nyttja mera finska mening samt formulering, vilket existerar vanligt inom Helsingfors. detta skulle jag ej utföra inom Ekenäs, säger han.
Svenskan inom Åbo existerar närmast standardsvenskan. Ines Latvala tycker för att detta existerar utmärkande till Åbo för att människor börjar prata mera standardsvenska då dem flyttat dit.
– Min svenska besitter blivit mera neutral, säger hon.
Samtidigt tycker denna ifall för att detta talas flera olika dialekter inom Åbo eftersom flera flyttat dit till för att studera.
– detta blir likt ett soppa från dialekter.
Svenska dialekter inom Finland
Talas nära Finlands kustområden.
Kommer ifrån fornsvenskan liksom svenskar började äga tillsammans sig mot land i norden vid 1100-talet.
Kallas tillsammans tillsammans svenskan vilket talas inom land i baltikum till Östsvenska mål.
Talas inom solens tid inom Österbotten, Åland, Åboland samt Nyland.
Finns kvar flera gamla språkdrag vilket bara finns inom vissa dialektområden inom Sverige.
Kan delas in inom tio mindre dialektområden (se foto nedan).
Källor: ISOF, ISOF.
Vilka existerar dina favoritord vid dialekt samt vilket betyder de?
Kommentera gärna!