Bild av hur vi är

Personlighetspsykologi existerar en väldigt spännande fält.

Ett exempel på en sådan modell är Johari fönster

Man kunna yttra för att detta besitter funnits vid allvar sedan slutet från 1800-talet samt start från 1900-talet. Trots för att detta existerar en väletablerat forskningsfält existerar detta svårt för att hitta enstaka definition såsom dem flesta förmå stå bakom.

I detta inlägg bör numeriskt värde definitioner från individualitet erbjudas.

Därefter beskrivs begränsad åtta olika perspektiv vid karaktär. Inlägget avslutas tillsammans med enstaka summering.

Två definitioner från personlighet

Personlighet kommer ifrån termen persona vid latin likt ursprungligen betyder ansiktsmask. för att bära enstaka alternativt flera masker antyder för att individualitet ej existerar vilka oss egentligen existerar utan snarare vilka oss väljer för att visa oss artikel på grund av andra.

sålunda falskt samt flyktigt menar ytterstå erhålla för att personligheten existerar. Snarare tyder den senare forskningen vid för att karaktär existerar något stabilt samt baserat vid inre attribut. detta finns även sidor från oss vilket skiftar ifrån enstaka situation mot enstaka ytterligare. Därför förmå ett individ uppleva dig vid en sätt medan ett ytterligare individ liksom möter dig inom enstaka ytterligare situation uppleva dig vid en annat sätt.

Det finns äldre definitioner samt senare än dessa numeriskt värde vilket bör presenteras.

Dock hittar man på denna plats några från dem maximalt centrala komponenterna.

Defintion 1:

Personlighet existerar ett individs karakteristiska tankemönster, känslomönster samt beteendemönster, inklusive psykologiska mekanismer – gömda alternativt ej – på baksidan dessa mönster.

Centralt inom denna definition existerar ett individs beteendemönster såsom även andra är kapabel observera samt detta likt ligger på baksidan beteendet.

detta finns dem såsom menar för att detta ej finns något på baksidan våra beteenden.

enstaka majoritet från personlighetsforskare lägger ändå vikt nära idéer, känslor samt en flertal mekanismer likt t.ex. inkluderar försvarsmekanismer.

Defintion 2:

Denna definition besitter en lite annat fokus. på denna plats lyfts omvärlden fram såsom möjliggör interaktion tillsammans med andra.

Personlighet förmå beskrivas likt enstaka konfiguration från kognition, emotion samt vanemönster vilket aktiveras då situationer stimulerar dessa formulering.

allmänt bestämmer personligheten individens unika sätt för att förhålla sig mot världen.

Tankar, känslor samt beteenden finns även tillsammans inom denna definition dock på denna plats tas komponenter vilket situation upp samt angående för att förhålla sig mot världen.

Det finns definitioner såsom lägger mer fokus vid detta inre samt andra definitioner liksom lägger mer fokus vid detta yttre samt särskilt vid interaktion.

detta inre är kapabel t.ex.

Självkänsla, självförtroende, självbild? Vad är vad – och vad handlar det egentligen om? Begreppen är nära besläktade och kan påverka varandra men belyser olika delar av hur vi ser på oss själva

handla angående vårt undermedvetna medan detta yttre förmå handlar ifall hur oss färgas från vilka oss umgås tillsammans både ovan tidsperiod samt till stunden.

Åtta synsätt

De åtta synsätten existerar delvis kronologiska. detta innebär för att dem inledande såsom listas bildades inledande samt dem senaste bildades sist.

1.

Psykoanalysen, såsom grundades från Sigmund Freud, lägger fokus vid detta undermedvetnas påverkan vid individualitet. Typiskt på grund av Freud fanns för att knyta sexualdriften mot detta mesta kring vilka oss existerar samt blir. Förutom ganska allmäna sidor liksom detta biologiska samt undermedvetan å en sidan samt detta kulturella samt överjaget å andra sidan pratade Freud bl.a.

från försvarsmekanismer vilket satte sina spår inom hur oss existerar samt uppfattas från andra.

2. Neo-analytiskt synsätt (även benämnd Ego) grundlades från Freuds person som följer efter någon annan. detta handlar t.ex.

Tyvärr stämmer dessa två inte alltid bra överens och då mår vi som individer inte särskilt bra eftersom vi då är missnöjda med den egna personen, Rogers kallade detta tillstånd för inkongruens

angående Jung, Adler samt Homburger Erikson. Fokus i enlighet med detta synsätt ligger vid självets kamp tillsammans detta inre därför väl såsom tillsammans med omgivningens krav. på denna plats börjar olika personlighetstyper ta form eller gestalt. detta handlar mindre angående detta undermedvetna, även angående detta kvar finns kvar, samt mer vilka oss själva upplever för att oss existerar samt vilka utmaningar oss ställs inför.

Beroende vid hur oss klarar dessa utmaningar präglar detta vilka oss existerar samt blir.

3.

Hur ska vi skapa oss en bild av hur vi själva fungerar som individer och i grupp? Det finns vissa modeller som beskriver detta och som kan vägleda på ett mycket bra sätt

detta biologiska synsättet lägger fokus vid gener samt vilket vilket existerar medfött samt biologiska processers innebörd. Ämnen likt signalsubstanser samt hormoner påverkar både lekamen samt psyke. oss existerar mot massiv sektion enstaka vara från vilka gener oss äger tillsammans oss. på denna plats finns detta dock ett öppenhet inför för att miljön samt erfarenheterna måste utgöra ett sektion från vilka oss existerar samt blir.

Personligheten existerar ett fruktbar kombination från arv samt miljö.

4. en behavioristiskt synsätt äger fokus vid hur personligheten formas från vårt utbildning samt förstärkning. Utgångspunkten existerar för att oss föds likt blanka papper samt omgivningen påverkar helt samt håller vilka oss existerar samt blir.

dem vuxna liksom önskar bidra vid en mer riktat sätt arbetar tillsammans med för att förstärka vissa sidor samt försvaga andra.

Bilden du har är subjektiv, färgad av dina tidigare erfarenheter, och måste inte vara mer överensstämmande med verkligheten än andra personers beskrivningar av dig

Man förmå titta detta såsom design från karaktär. Formandet från önskade beteenden existerar vilket karaktär i enlighet med detta synsätt handlar om.

5. Kognitivt/socialkognitivt synsätt handlar ifall hur detta mentala lägger grunden på grund av varenda våra beteenden. oss utvecklar sätt för att titta vid världen samt förhålla oss mot fenomen inom världen.

Detta sker i enlighet med individuella närmanden, samt kategoriseringar, liksom fullfölja för att oss möter världen vid en särskilt sätt. Även funderingar kring detta sociala färgar hur oss möter andra samt beter oss tillsammans andra. term såsom optimism samt motivation påverkar vilka oss existerar samt blir.

6. attribut, alternativt traits vilket detta heter vid engelska, handlar ifall för att oss besitter uppsättningar från attribut vilket inom kombination utgör personligheten.

Dessa attribut existerar tämligen enkla för att mäta tillsammans olika test. detta finns olika modeller till hur enstaka individualitet sätts samman dock den uppenbart vanligaste samt maximalt etablerade modellen existerar femfaktormodellen såsom alltså existerar ett kombination från fem personlighetsdrag likt tillsammans utgör enstaka individs unika individualitet.

Den andra är teorin om spegel-jaget, som kretsar kring social reglering

på denna plats handlar detta bl.a. angående hur socialt orienterad man existerar, hur fysiskt energisk man existerar, hur emotionellt stadig man existerar, hur många man bryr sig angående andra, hur kreativ man existerar samt hur ordningsam man existerar. i enlighet med detta synsätt existerar personligheten väldigt stadig ovan tid.

7.

en humanistiskt/existentiellt synsätt ligger fokus vid människans själsliv samt för att förverkliga sig egen (bli sitt sanna jag?).

Hur vår självbild uppstår och hur vi modifierar den

Istället till för att lägga vid sig masker på grund av för att visa vem man önskar framstå såsom finns på denna plats ett önskan ifall för att ta försvunnen allt yttre samt bara titta vid vem man verkligen existerar samt äger potential för att bli. Självförverkligande, den verkliga existensen samt för att hitta livets flöde existerar nyckelbegrepp till detta synsätt.

8.

detta interaktionistiska synsättet handlar angående våra möten tillsammans andra. Å en sidan kunna man tänka sig hur andra inom ett att vara nära något beneath uppväxten speglar samt präglar vilka oss blir samt hur oss ser vid oss själva. Den mer moderna utgåvan från en inteeraktionistiskt synsätt hävdar dock för att oss existerar tämligen ombytliga samt visar upp olika personligheter beroende vid situation samt vilken individ oss möter.

Den på denna plats ombytligheten ger en sken från för att oss existerar fullständigt instabila inom vår individualitet. Man förmå dock existera öppen till för att detta finns både stabila samt ombytliga sidor.

Sammanfattning

Idag existerar detta femfaktormodellen samt detta sjätte synsättet såsom dominerar forskningen både inom personlighetspsykologi samt inom något som ligger nära eller är i närheten områden.

Den maximalt balanserade bilden från vilket eprsonlighet existerar bygger dock vid enstaka mix från dem åtta synsätten. varenda besitter nämligen en inslag från rimlighet vilket dem andra synsätten ej förmå reducra försvunnen. detta finns undersökning liksom styrker detta egna perspektivet dock ej tillräckligt många undersökning likt är kapabel minska försvunnen något annat perspektiv.

För för att förstå vilket karaktär existerar fullfölja man klokast inom för att sätta sig in inom samtliga synsätt samt tänka sig för att personligheten tar struktur tidigt inom existensen samt förmå förändras något ovan period, för att personligheten består från undermedvetna komponenter samt medvetna komponenter, för att biologi (gener) samt miljö (lärande) agerar roll, för att oss kunna titta ett klar kognitiv trend inom hur oss tolkar andra samt oss själva samt motiverar våra beteenden, för att detta finns ett rad attribut vilket existerar identifierbara både inom undersökning samt på grund av en otränat synorgan, för att detta finns ett inre kärna liksom oss potentiellt kunna ge utlopp på grund av även ifall oss skapar olika yttre bilder från vilka oss existerar samt för att karaktär existerar ett individuell angelägehet liksom fullfölja oss unika samtidigt vilket oss äger formats vid sikt från vilka oss besitter umgåtts tillsammans samt för att oss äger vissa föränderliga sidor vilket skiftar ifrån en sammanträde mot en annat.

Personlighet existerar något komplext.

Försök ej för att minska ned detta mot något enkelt. plats skeptisk mot personlighetstest även angående detta är kapabel finnas många från värde för att plocka upp eller ta ifrån vissa från dem. dem flesta personlighetstesten existerar både förenklande samt distortiv. Bara till för att ni ser ett upphöjd grad från igenkänning bör ni ej åta dig minskas mot några enkla formuleringar angående vem ni existerar.

ni existerar många mer än därför samt definitivt ej fixerad. detta finns möjligheter mot förändring både genom nya livserfarenheter dock även genom målmedveten strävan mot för att bli någon bestämd såsom lyckas tillsammans ett rad livsutmaningar.

1 Mar 2021