Hur bildas vågor i havet

Vattenvågor existerar ytvågor inom detta översta lagret inom ett vattensamling, mot modell inom en ocean. dem förmå uppstå från exempelvis bris, vattenströmmar alternativt geologiska aktiviteter samt är kapabel färdas tusentals mil innan dem möter nation.

Storleken varierar mellan små kapillärvågor mot stora tsunamier liksom ute mot havs är kapabel uppgå mot några erhålla decimeter inom våghöjd samt knappt märkbara.

Även den svagaste vind ger krusningar på havsytan

Den enskilda vattenelementens rörelse inom ett våg existerar många plats.

Alstrande kraft

[redigera | redigera wikitext]

En bris vilket blåser vid vattenytan existerar den ledande orsaken mot vattenvågors uppkomst. Genom för att enstaka våg vid vattenytan, även tillsammans med enstaka ifrån start många små våghöjd bildar enstaka massiv yta tillsammans med ett viss vinkel mot luftströmmen erhålls ett avsevärd tryckkraft genom detta på baksidan vågen inom vindriktningen uppstående undertrycket p.g.a.

turbulens liksom snabbt förstärker vågen samt vågor byggs snabbt upp nära ökande vindstyrka.

Vågrörelser bildas genom att vindar flyttar vatten på öppet hav

Även andra externa krafter vid vattnet är kapabel generera vågor, detta kunna existera allt ifrån vattenströmmar, vågsvall ifrån ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, jordbävningar alternativt plötsliga förskjutningar inom vertikal led från kontinentalplattor vid botten av havet mot månens dragningskraft (gravitationskraft) vid jordens vattenmassor.

vid öppet ocean var vattnet ej påverkas från någon bromsande utfall ifrån botten av havet alternativt småöar kunna inom extremfall vågor upp mot 40 meters våghöjd bildas nära stadiga vindstyrkor vid 25–30 m/sek vilket får verka beneath ett längre tid^[1].

Återställande kraft

[redigera | redigera wikitext]

För vågor tillsammans med våglängd mindre än 1,7 cm existerar detta ytspänningen såsom existerar den viktigaste återupprättande kraften.^[2] Denna kraft försöker återställa vattnet mot en jämviktstillstånd tillsammans med minimal yta.

Detta inom sin tur orsakar den oscillerande vågrörelsen. Dessa vågor kallas på grund av kapillärvågor. till vågor tillsammans med våglängd större 1,7 cm existerar detta istället jordens tyngdacceleration liksom existerar den ledande återupprättande kraften. sådana vågor kallas på grund av gravitationsvågor.

Vattnets rörelse

[redigera | redigera wikitext]

När våglängden existerar mindre än vattendjupet (s.k.

Vågor mäts efter höjd (vågdal till vågtopp), längd (mellan vågtopparna), lutning (vinkel mellan topp och dal) och periodicitet (tid mellan två vågtoppar)

korta vågor) rör sig vattenpartiklarna inom cirkulära banor. Dessa banor kallas till orbitalbanor. inom vågtoppen rör sig vattnet tillsammans med vågens rörelseriktning samt inom vågdalen mot densamma. Även vattenpartiklar såsom ej befinner sig inom den absoluta ytan rör sig inom sådana cirkulära banor. dock radien reducerar snabbt tillsammans med ökat djup.

vid djup motsvarande våglängden existerar radien endast 0,2% från den nära vattenytan.^{[källa behövs]} inom djupt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar vågornas utbredningshastighet c beroende vid våglängden λ (ett modell vid dispersion).

Då bildas regelbundna cirkulationsrörelser under vattenytan

Långa vågor löper snabbare, något liksom man förmå titta angående man kastar ett berg inom vattnet. Formeln är:

.

När våglängden existerar längre än vattendjupet (s.k. långa vågor) blir orbitalbanan mer elliptisk, särskilt djupare ner. då vattendjupet existerar många litet, exempelvis nära stranden, besitter orbitalbanan plattats ut sålunda många för att vattnet endast strömmar fram samt tillbaka.

inom ytlig dricksvatten beror hastigheten endast vid djupet. eftersom vågens utbredningshastighet avtar tillsammans med minskande vattendjup beroende vid viskös friktion, blir vågen även högre samt nära enstaka viss punkt bryter den övre vattenmassan, likt besitter ett högre hastighet än underliggande vattenmassa, vilket en vattenfall tillsammans efterföljande luftinblandning då den fritt fallande vattenmassan träffar den underliggande vattenmassan alternativt botten samt den kontinuerliga vågrörelsen kollapsar.

På öppet hav där vattnet inte påverkas av någon bromsande effekt från havsbotten eller öar kan i extremfall vågor upp mot 40 meters våghöjd bildas vid stadiga vindstyrkor på 25–30 m/sek som får verka under en längre tid [1]

nära långgrunda stränder tillsammans med likartat vattendjup tvärs vågen kommer vågfronten in mot stranden ovan enstaka massiv bredd. Formeln på grund av hastigheten var djupet betecknas tillsammans h :

till .

Fenomenet för att vattenvågor bryter då ett våg närmar sig nation existerar speciellt påtagligt nära många abrupta förändringar inom bottenformen, ifrån en många stort vattendjup (mer än 20 m) mot plötsligt litet djup samt därifrån en långt successivt grundare plats in mot fast nation.

Detta utnyttjas inom sporten surfing. enstaka från dem maximalt kända stränderna tillsammans med dessa bottenförhållanden såsom kunna ge många höga vågor existerar solnedgång Beach vid Oahu, Hawaii var våghöjder vid en 10-tal meter enkel förmå uppstå från dyningar liksom kommer in mot nation efter kraftiga kraftiga oväder ute mot havs.

Tsunami alternativt hamnvåg existerar modell vid långa vågor såsom då dem kommer in vid grundare vätska är kapabel utflykt sig liksom ett skiljevägg genom plötsligt minskande vattendjup.

nära en havsdjup vid ungefär 4 km existerar utbredningshastigheten var jämförbar tillsammans med en trafikflygplans marschfart vid 700–800 km/h tillsammans våghöjd likt är kapabel artikel några decimeter samt knappt märkbara även till mindre ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig.

I vågorna rör sig vattenmassan i en cirkelrörelse fram och tillbaka, upp och ner

Vattenströmning inom ytskiktet

[redigera | redigera wikitext]

Vid blåst utsätts ytvattnet ständigt på grund av friktionskrafter från luftens strömningshastighet relativt vattenytan. inom vattenlagret närmast ytan sker detta därför ständigt enstaka viss vattenströmning liksom utför för att ytvatten transporteras inom vindriktningen, dock tillsammans med enstaka betydligt lägre hastighet än vågens utbredningshastighet.

Fenomenet leder inom kustområden mot för att ytvatten vilket värmts upp från solen transporteras in mot nation nära s.k. pålandsvind samtidigt liksom kallt bottenvatten strömmar ut ifrån nation. detta omvända sker nära frånlandsvind vilket fullfölja för att vattentemperaturen inom ytskiktet förmå förändras kraftigt ifrån solens tid mot dygn beroende från aktuell vindriktning samt vindhastighet.

Till slut stöter de mot land

Detta existerar speciellt påtagligt nära relativt låga vindstyrkor vid mellan 4 samt 6 m/s vid djupa öppna fjärdar var solen kunna värma upp stora vattenytor utan för att strömningen störs från småöar, varierande vattendjup alternativt till kraftig omblandning från ytvattnet såsom existerar fallet då vindstyrkan ligger ovan 8–10 m/s.

Sjöbris tillsammans ett vindstyrka vid maximalt 6 m/s existerar den typ från stadig ihållande bris vilket ger den maximalt tydliga effekten från detta.

Typer från vattenvågor

[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisning

[redigera | redigera wikitext]