Är vatten glömma mig inte ätbart
Bevattningsvåtmarken existerar enstaka framtidssäkring från gården
Den anlagda våtmarken på Gårdstånga Nygård utanför skogsdunge ökar både avkastningen från skörden samt gör nytta för ekologin inom området.
Nio kilometer norr ifall skogsdunge ligger den gamla familjegården vilket Gustaf Ramel började driva efter sin far 2011.
Sedan länge ägde man haft bekymmer tillsammans försommartorka samt för att detta nästan ständigt plats för torrt beneath månaderna april mot juni.
2016 kontaktade Gustaf vetenskapsman på Lunds högskola samt diskuterade vilket man kunde göra åt torkan samt fick då rådet för att bygga ett bevattningsvåtmark.
«samt tillsammans tillsammans bland annat Kävlingeåns vattenråd såsom hjälpte honom längs vägen, blev tagna våtmarken således inom bruk 2021.
– Dammen tillsammans tillhörande markyta är strax beneath fem hektar. Vattenvolymen är på 100 000 kubikmeter, vilket motsvara hundra millimeter på hundra hektar, alternativt 200 millimeter på 50 hektar, beroende på hur man mäter samt vilken gröda man är kapabel behövas bevattna.
Initialt plats Länsstyrelsen ganska skeptiska mot för att Gustaf ville bygga ett bevattningsdamm på åkermark.
dock när Gustaf bevisade för att tillgången på en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig skulle göra växtodlingen mer produktiv (vilket också fanns huvudsyftet) genom för att han inom tidigt skede kunde vattna grödorna samt få enstaka utmärkt uppkomst tidigt gav dem mot slutligen tillsammans sig. dock i enlighet med Gustaf är detta ej bara grödorna liksom gynnas från vattenspegeln på gården, utan detta besitter även fått positiva effekter på både djurlivet samt miljön.
Vilken skillnad märker ni från gällande växtodlingen efter detta för att ni tog våtmarken inom bruk?
– idag när oss besitter sått vårspannmål alternativt vårgrödor liksom rotfrukt samt sockerbetor förmå oss stötta den tidigt inom säsongen, vilket gör för att oss får många säkrare etablering samt uppkomst utav grödorna.
Vi kommer ha en växtodlingssäsong som är några veckor längre och då behöver vi vatten för att vi ska få de där skördarna som vi rent teoretisktSå detta är direkt skördehöjande för att behärska vattna.
För för att behärska visa på skillnaderna mellan för att vattna grödorna tidigt samt ej äger Gustaf etablerat enstaka försöksyta på fyra hektar, där man provar olika saker samt teknologier inom forskningsprojektet Farmwise.
Man besitter undersökt vattenkvaliteten beneath året, grävt ner marksensorer samt senaste dock ej minimalt testat för att vattna en led tillsammans med 25 millimeter efter sådd samt en annat tillsammans med 75 millimeter medan en tredjeplats led lämnades obevattnat.
– När detta kommer mot vårkorn såg oss skördehöjning på 25-30 andel inom dem olika bevattnade leden.
Dock fanns detta ej ständigt så för att 75 mm gav högre än 25 mm parcellerna, dock dem gav samtliga mer än där oss ej ägde bevattnat.
Egen kalkyl
Gustaf besitter också gjort enstaka lätt beräkning för för att känna till för att detta är berättigat för att vattna.
– ifall oss räknar tillsammans för att detta kostar oss 1 000 kronor för att vattna 25 millimeter per hektar.
Så inom detta här fallet behöver man åtminstone äga ett motsvarande intäktsökning för för att försvara den kostnaden.
Deladetta är ett lätt beräkning, säger Gustaf samt fortsätter:
– För detta första så lönar detta sig för att vattna dock ni besitter inom detta här fallet säkerställt etableringen från ett vårgröda. Sen besitter oss också sett för att rotsystemet utvecklar sig på en helt annat sätt när oss vattnar tidigt.
oss ser för att grödan växer mer, samt blir många frodigare tar troligtvis upp mer näringsämnen. Hur många likt tas upp är möjligen föremål för nästa forskningsprojekt, säger han.
Enligt Gustaf hindrar våtmarken även näringsämnen från för att nå ut inom Östersjön.
– Nederbörden beneath hösten samt vintern kommer inledningsvis för att skölja tillsammans sig enstaka sektion näringsämnen ur fälten när detta ej växer på dem samt då är detta jättebra för att detta vattnet bromsas upp inom enstaka bevattningsdamm, så kunna detta stanna där samt urlakas så kunna oss ju tömma dammen vart 15:e alternativt 20:e år på slam vilket ligger på botten samt köra ut detta på fältet igen.
Hägrar samt rapphöns
Men dammen besitter även andra fördelar såsom gör nytta för landskap inom stort.
– oss ser ju en helt annat fågelliv.
oss pratar all tiden ifall biodiversiteten samt ifall jag tittar på fåglarna så såg jag exempelvis några havsörnar över gården för några veckor sedan. detta äger inte någonsin tidigare hänt inom all mitt liv. oss äger även glador, tranor, storkar, hägrar samt enstaka rapphöns inom fälten.
Så detta äger börjat dyka upp ett hel sektion nya arter såsom oss ej sett tidigare samt detta är en indikator för att naturen samt biodiversiteten fungerar.
Sedan Gustaf tog den första kontakten tillsammans Lunds högskola besitter denne fortsatt för att jobba ihop tillsammans med olika vetenskapsman liksom använder hans våtmark för för att testa olika nya tekniker.
– oss är tillsammans inom en plan vilket heter Farmwise.
detta är en Horizon 2020 uppdrag såsom leds av vetenskapsman på Lunds högskola. Där mäter oss markfuktigheten ner mot 30 centimeters djup tillsammans med sensorer. samt tanken är för att dem bör berätta för mig när detta är dags för att vattna.
Andra vetenskapsman inom projektet kikar inom stället på vattenkvaliteten.
Varför är ni tillsammans med inom detta här projektet?
– oss råkar artikel nio kilometer från skogsdunge samt detta gör detta väldigt enkelt för att initiera en samarbete ihop.
Så oss kommer göra massor från saker på den här platsen dem närmaste tio åren.
Gustaf är redan sugen på för att bygga fler våtmarker, enstaka åtgärd denne anser är nödvändig inför framtiden samt liksom kunna höja lönsamheten. dock för att investera inom våtmarker är kostsamt samt denne anser för att bidragen från staten är alldeles för låga.
för att bygga bevattningsvåtmarken kostade omkring 5 miljoner kronor.
Jag vill inte leva ett liv där det handlar om att jag ska konsumera mig till det perfekta hemmet – skapandet är drivkraften, inte ytan, säger Linaliksom detta är just idag är kapabel markägare såsom anlägger enstaka våtmark få 30 andel från 2,5 miljoner inom bidrag från staten. När markägare tar hjälp från Kävlingeåns vattenråd finansierar vattenrådet våtmarksdelen, medan markägaren får stå för detta vilket behövs för bevattningen.
Exempelvis ifall man behöver gräva djupare, samt pumpar samt övrigt för bevattningsändamålet.
– angående man bara får 750 000 kronor inom bidrag, så är detta ännu 4 250 000 kronor kvar för att erlägga.
detta blir väldigt svårt för att göra. Dessutom blir detta alldeles för lönsamt för att sälja marken mot dem vilket hellre bygger lagerhallar inom stället, säger han samt fortsätter:
– ifall oss bör äga en lönsamt lantbruk inom land, måste regeringen hjälpa mot samt titta mot för att sådana här saker finns på lokal.
Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagenoss bör ej glömma försvunnen heller för att en varmare klimat möjligen är förödande för södra Europa, dock detta behöver ej existera förödande inom landet, framför allt ej ifall oss förbereder oss. oss kommer äga enstaka växtodlingssäsong vilket är några veckor längre samt då behöver oss en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig för för att oss bör få dem där skördarna såsom oss rent teoretiskt kunna ta.
Gigantisk swimmingpool
Gustaf uttrycker för att denne är väldigt nöjd tillsammans med sin våtmark.
Den fungerar noggrann i enlighet med strategi samt mer därtill:
– Bredvid vår damm besitter oss lagt vårt försöksfält samt dem första två åren gick jag samt tog 90 markprover varannan sju dagar. Efter detta fanns jag helt slut, genomsvettig samt för att då gå ner mot strandkanten, dyka inom samt simma där inom fem minuter, detta är helt underbart.
Vi ska inte glömma bort heller att ett varmare klimat kanske är förödande för södra Europa, men det behöver inte vara förödande i Sverige, framför allt inte om vi förbereder ossJag besitter fått enstaka 42 000 kvadratmeter swimmingpool mitt inom Skåne, detta är kapabel man ej klaga på. detta är ett bonus på allt annat, säger han samt skrattar.
Sveriges äldsta vattenråd
Therese Parodi arbetar vilket vattenrådssamordnare för Kävlingeåns Vattenråd, likt hjälpte Gustaf tillsammans med anläggningen från våtmarken.
likt Sveriges äldsta vattenråd, besitter dem lång kunskap från för att hantera den här typen från landskapsvård.
– Gustafs bevattningsvåtmark besitter samtliga dem här fördelarna såsom ett våtmark äger. Den gynnar biologisk mångfald samt djurliv samt renar den kväve samt fosfor från omgivande odlingsmark.
dock detta vilket är speciellt tillsammans den här är ju för att han förmå använda den mot bevattning. samt detta är ju jättebra för då recirkulerar man både näringsämnena samt vattnet så för att man ej behöver producera nytt, säger Therese.
Och detta finns många olika skäl mot för att markägare önskar anlägga våtmarker.
– enstaka sektion önskar äga viltvatten liksom drar mot sig vilda vilt.
enstaka sektion möjligen bara tycker detta är vackert samt enstaka sektion besitter enstaka bit obrukbar mark samt bestämmer sig för för att göra ett våtmark för för att få markersättning från vattenrådet samt skötselstöd samt då förmå detta bli enstaka finansiell profit för att förvandla detta mot enstaka våtmark, säger hon.
En ytterligare fördel tillsammans med våtmarkerna är för att dem förmå dämpa effekterna nära översvämning samt för att man nära höga vattenflöden kunna styra plats vattnet hamnar någonstans.
– Så detta är en sätt för att optimera lantbrukarens marker samt välja för att samla vattnet på enstaka bestämd yta inom stället för för att äga massa olika ytor där odlingsmarken förstörs.
För ibland tar man ju massorna från våtmarken samt höjer upp marken på en annat ställe samt gör den ytan mer produktiv. Idag är bidrag samt samordning fördelat på många olika myndigheter samt processerna tar lång period.
Hennes mamma ändrade ofta om hemma och hennes pappa var snabb att hjälpa tillför att jobba avrinningsområdesvis är en måste när detta gäller vattenvård, oss behöver följa vattnets väg så såsom oss arbetar inom vattenråden, säger Therese samt tillägger:
– oss besitter ej haft så stora bekymmer tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom landet förut.
dock frågan börjar ju lyftas samt den nationella trenden är för att oss måste börja arbeta inom avrinningsområdena. dock oss ägde velat äga mer tillgångar för öka takten på vattenvårdsarbetet samt för för att behärska existera ute samt informera mer. Exempelvis ägde oss velat äga tillsammans med dikningsföretagen för för att utbilda dem inom miljömässiga utrensningar.
detta är många såsom ännu ej vet vad oss gör inom vattenrådet.
Förstår ej nyttan
Enligt Therese ser intresset för dessa frågor väldigt olika ut. inom Skåne äger man god förbindelse samt samarbete tillsammans samtliga åtta kommuner vilket finns inom Kävlingeångs avrinningsområde, dock så ser detta ej ut överallt.
ett sektion kommuner ser helt enkelt ingen nytta tillsammans med en vattenråd samt möjligen behöver ökad förståelse för för att vattnet ej följer kommungränserna.
– Man ägde önskat för att detta skulle existera en nationellt krav för att detta bör jobbas tillsammans vattenfrågorna inom avrinningsområdena.
samt för att tillgångar skulle tillsättas för detta. För detta är ingen idé för att existera enstaka samhälle nedströms vilket gör en utmärkt sysselsättning samt vilket ändå får dras tillsammans med för att kommuner uppströms ej sköter sitt.
Enligt Therese är detta extra rolig tillsammans enstaka markägare liksom Gustaf liksom är så resehandling intresserad för att denne valt för att själv erbjuda in vetenskapsman mot sin gård.
dock man behöver ej existera så engagerad angående man ej vill.
– detta finns också markägare vilket bara ber oss för att fixa allting samt sen väljer för att luta sig igen.
Så man behöver ej artikel ett eldsjäl för för att få enstaka våtmark från vattenrådet. dock oss önskar gärna äga in fler ansökningar angående bevattningsvåtmarker.
Skillnaden på ett våtmark samt ett damm är för att våtmarker ständigt besitter flacka slänter samt är skapade för för att främja biologisk mångfald.
Kävlingeåns vattenråd anlägger endast bevattningsvåtmarker samt ej bevattningsdammar.
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se
Artikeln publicerades vilodag den 27 oktober 2024
- - -