Varifrån hämtar stockholm sitt dricksvatten

Vatten samt avlopp inom modern bemärkelse äger funnits inom huvudstaden inledningsvis sedan talets andra hälft. Innan dess fanns invånarna uteslutande hänvisade mot för att ur brunnar, pumpar samt sjöar plocka upp eller ta sitt dricks- samt bruksvatten, medan avloppen huvudsakligen bestod från diken samt rännstenar.

Så sent liksom invigdes Stockholms inledande vattenverk konstruerat efter engelsk förebild, samt den 26 november informerades stockholmarna tillsammans ett kungörelse plats inom staden dem kunde plocka upp eller ta detta nya rena ledningsvattnet. Därmed fanns huvudstaden enstaka från Europas sista huvudstäder för att införa en vattenledningssystem till försörjning från befolkningen tillsammans med rent dricksvatten.^[1]

grävdes dem inledande avloppstrummorna ner inom stadens gator, dock inledningsvis vid talet utreddes frågan angående Stockholms avlopp mera ingående; stadens inledande reningsverk, inom Åkeshov, blev tagna inom bruk

Idag försörjer Norsborgs vattenverk samt Lovö vattenverk (invigda respektive ) huvudstaden samt dess omgivningar tillsammans med &#;&#;m³ vatten per dygn ifrån Mälaren via en 2&#; kilometer långt ledningsnät.

Avloppssystemets ledningsnät äger ett längd från cirka 2&#; kilometer samt en flertal reningsverk existerar inom bruk, varav detta nyaste existerar Hammarby Sjöstadsverket likt invigdes

Vattenförsörjning

[redigera | redigera wikitext]

Brunnar, pumpar samt vattendrag

[redigera | redigera wikitext]

Att man kunde leda dricksvatten ovan längre sträckor ägde redan detta antika Rom demonstrerat tillsammans med sina akvedukter.

inom övriga västerlandet skulle detta ta betydligt längre tidsperiod innan städernas invånare blev försörjda tillsammans med färskt samt rent vatten via ledningar. ifrån Stockholms grundande vid talet ända fram mot mitten från talet fanns stadens invånare hänvisade för att plocka upp eller ta sitt vätska ifrån brunnar, pumpar samt vattendrag. tackar vare dem källförande grus- samt sandåsar vilket genomkorsade staden fanns detta flera möjligheter för att öppna brunnar, liksom inom regel lämnade en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig tillsammans god kvalitet.^[2]

Med ökande antal boende inom staden blev Stockholms vattendrag allt mer förorenade.

ett svar från vattenproblemet blev för att plocka upp eller ta rent dricksvatten ifrån brunnar samt pumpar. enstaka sektion brunnar ägde alldeles utmärkt dricksvatten såsom Ugglevikskällan inom Lilljansskogen samt vid Djurgården fanns tre brunnar vars vätska rekommenderades till allmänt bruk. Norrbrunns surbrunn hörde mot dem maximalt berömda.

Den upptäcktes från kaplanen Peter Muhr nära S:t Olof, vid enstaka öde lokal nära Surbrunnsgatan samt plats inom bruk mot Vattnet transporterades även långa vägar tillsammans ridhäst samt vagn in mot staden, likt "Wårby-vattnet" ifrån Vårby källa inom Fittja, liksom fick kungligt privilegium vilket surbrunn.^[3] nära Norrström kunde man plocka upp eller ta Mälarvatten liksom höll god standard "vid stilla meteorologi samt sydostvind", dock ej då detta plats uppström, då fick man ett uppblandning tillsammans med saltvatten ifrån hav.

Stadens brunnar samt pumpar fanns både vackra samt omtyckta. detta fanns platser var människor kunde träffas samt utbyta nyheter. Johan Eberhard Carlberg, liksom fanns stadsarkitekt inom huvudstaden ifrån , månade både ifall brunnarnas samt pumparnas funktion samt skönhetslära. alternativt vilket denne uttryckte detta, "till utvärtes anseende".

denne ritade egen enstaka sektion brunnar, dock detta fanns vice stadsarkitekten Erik Palmstedt vilket formgav dem flesta brunnarna samt pumparna, bland annat den vid Stortorget inom Gamla stan liksom pryder sin ställe än idag, dock utan för att ge vatten.^[4]

Det fanns en stort antal brunnar samt pumpar inom staden.

Lokalt orsakade dem flera brunnarna för att grundvattennivån sjönk samt djupt grävda brunnar vid 10–15 meter plats ej ovanliga. enstaka brunn nära Oxtorget fanns 20 meter djup.^[5] nära schaktarbeten på grund av tunnelbanan besitter undan till undan kvarlevor från dessa brunnar kommit fram. nära talets slut fanns närmare brunnar inom huvudstaden. Den siffran ökade avsevärt beneath talet.

Ännu vid talet, alltså samtidigt vilket stadens vattenledningssystem började byggas, grävdes alternativt borrades nya brunnar. därför sent vilket grävdes enstaka brunn nära nuvarande Stureplan.^[6] Brunnarna samt pumpar fanns även viktiga till stadens brandskydd. Utöver dem enskilda brunnarna lär detta inom staden äga funnits 25 allmänna brunnar, vilka försörjde befolkningen tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt vars lokaliseringar just fanns gjorda tillsammans med tanke vid brandförsvaret.^[5]

I start från talet borrades en antal brunnar inom Brunkebergsåsen på grund av några stora vattenförbrukare: Stockholms-Bryggeriet vid Hagagatan tillsammans med liter per 60 sekunder samt Thule-huset vid Sveavägen tillsammans med mer än 1&#; liter per 60 sekunder.

Åhlén & Holm vid Ringvägen borrades enstaka brunn inom berggrunden såsom vid 75 meters djup gav liter per 60 sekunder samt nära Bryggeriet inom Hornsberg gav brunnen liter per 60 sekunder vid meters djup. Numera torde detta ej finnas några brunnar till vatten inom rullstensåsen. Endast uttag från kylvatten sker på grund av några egendomar nära Sergels torg samt Hamngatan efter specialtillstånd ifrån Vattendomstolen.^[7]

De inledande vattenledningarna

[redigera | redigera wikitext]

Vattnet inom Fatburen fanns rent mot ett start samt planer fanns för att dra enstaka vattenledning därifrån mot Stockholms slott , dock detta blev inte någonsin från.

vid talet sjönk vattnet inom stort insjövatten, antagligen beroende vid för att Stora Göthe gatans (senare Götgatan) sträckning ändrades ifrån för att tidigare äga gått inom enstaka sväng runt stort insjövatten. Efter torrläggningen förvandlades stort insjövatten mer alternativt mindre mot en sumpmark eller våtmark liksom började växa igen.

inom Fatburssjön hamnade även detta mesta från invånarnas sopor samt latriner.

År framlade pumpmakaren Johan von Massberg en förslag för att förse läka staden tillsammans med vätska ifrån ledningar från trärör, lagda inom gator samt gränder. Vattnet skulle hämtas ifrån Norrström samt en pumpverk skulle anordnas nära dagens Mariatorget.

tillsammans med en startkapital vid riksdaler satte man igång, dock arbetet gick långsamt samt redan avbröts projektet. bekymmer tillsammans läckande samt sönderfrusna ledningar kunde ej bemästras.^[8]

Den inledande vattenledningen inom huvudstaden byggdes vid initiativ från Johan Hårleman. Vattenledningen fanns ej tänkt för att försörja stadens befolkning, utan vattnet skulle ledas ifrån Träsksjön mot enstaka kunglig lustträdgård (nuvarande Kungsträdgården) samt dess fontäner.

en kopparstick ifrån tid visar visserligen ett sprutande fontän inom Kungsträdgården, dock ifall detta verkligen såg ut sålunda existerar oklart.^[9] detta blev flera åtgärder för att laga något som är trasigt samt jobbiga grävningar. Ledningen konstruerades från genomborrade stockar, dock skarvarna läckte alltför många samt man lyckades ej bemästra den tekniska aspekten tillsammans med för att pumpa upp dem vattenmängder likt krävdes.^[10] nära gatuarbeten besitter dessa enkla rör påträffats, samt delar från dem förvaras vid Stockholms stadsmuseum.

Inte förrän koleraåret kom debatten ifall nödvändigheten från vattenförsörjning igång vid allvar. dem brunnar likt grävts skulle ej komma för att räcka inom längden. Dessutom började vattnets standard bli allt sämre. dem närbelägna soptipparna samt samtliga dem nergrävda kropparna efter dem såsom dött från sjukdomar såsom pesten samt koleran bidrog mot föroreningen.

År presenterade kaptenen inom väg- samt vattenbyggnadskåren F. W. Leijonancker vid dåvarande överståthållaren Jacob Hamiltons uppgift en fullständig förslag mot vattenledningar inom huvudstaden. Förslaget innehöll rörnät, pumpar, filter, pooler eller vattentankar samt reservoarer, även driftkostnad samt förslag mot vattentaxa, var avgiften plats satt per släkt samt inom relation mot familjeförsörjarens lön.

Leijonancker menade för att detta fanns självklart för att staden borde både utföra samt äga vattenförsörjningsanläggningarna.^[11] Leijonancker ägde varit vid ett tre månaders studieresa inom London samt studerat vattenförsörjningen var. London gällde såsom föregångsstad beträffande vattenledningsprojekt. Staden ägde redan sin inledande vattenledning, ett 12 tumsblypipa, samt beneath talet ägde London en flertal vattenledningar.^[1]

I motsats mot London fick Leijonancker ta hänsyn mot detta kalla klimatet samt ledningarna måste förläggas vid frostfritt djup, vilket fördyrade projektet.

denne ägde beräknat dygnskonsumtionen mot 80 liter per individ, dock menade för att "den bör stiga mot 90 liter, då stadens renhållning blir mera utsträckt samt vatten closets mera allmänna" (på talet plats förbrukningen 50 liter per individ samt fanns förbrukningen liter per person).

Vid den på denna plats tiden bodde 92&#; invånare inom huvudstaden, liksom fanns enstaka från Europas osundaste städer.

Dödligheten fanns många upphöjd, även inom jämförelse tillsammans andra europeiska storstäder. detta fanns den sanitära situationen liksom plats många otillfredsställande nära talets mitt. Ännu vid talet dog vart tredjeplats ungar före en års ålder. Medellivslängden inom huvudstaden fanns endast 42 tid till män samt 46 kalenderår på grund av kvinnor (SCB Medellivslängd inom landet ).

Vattnet renas i flera steg innan det pumpas ut på ledningsnätet och levereras hem till dig

Sommaren sattes arbeten igång tillsammans med Leijonancker vilket huvudingenjör samt ungefär samtidigt grundades Stockholms vattenledningsverk (idag huvudstaden Vatten). Efter tre års jobb invigdes stadens inledande vattenverk, Skanstullsverket nära Årstaviken beneath närvaro från monark Karl XV tillsammans följe. vid Götgatan fick dem bevittna ett provsprutning ifrån ett brandpost.

"Det plats tillsammans emotion från massiv tillfredsställelse man på denna plats betraktade den oavbrutet flödande vattenstrålen." liksom tackar på grund av sin bidrag erhöll Leijonacker enstaka gratifikation vid 10&#; riksdaler.^[12]

De inledande ledningarna såsom lades ut gick förutom inom Götgatan även längs Slussen, Stora Nygatan, Norrbro, fram mot Drottninggatan, Regeringsgatan samt mot Gustav Adolfs torg.

detta nätet fanns ungefär 30 kilometer långt.^[13] inom års distributionssystem ingick en antal vattenreservoarer, ett fanns nersprängd inom Årstalunden, var Södersjukhuset idag ligger. Vidare fanns detta vattentorn vid Observatoriekullen vid Norrmalm samt nära Mosebacke samt nära Stadshagen vid Kungsholmen.

Till ett start drogs ej några ledningar in mot bostädernas kök alternativt toalett utan mot "allmänna hämtningsställen" nära några från stadens gathörn samt torg.

Den 26 november gick överståthållaren Jacob Hamilton ut tillsammans med enstaka kungörelse vilket förklarade vattentappställens placering samt hotade tillsammans med femton riksdaler böter angående någon "på något sätt åstadkommer ohägen alternativt skada å dem vattenhämtningsställen af ifrågavarande beskaffenhet" Vattnet nära dessa hämtställen fanns utan betalning.

ett politiker såsom ömmade kraftfull till förbättrad hygien fanns riksdagsledamoten samt stadsplanerarenAlbert Lindhagen. denne stod på baksidan förslagen på grund av bland annat nya ordningsstadgan samt hälsovårdsstadgan inom rikets städer.

Kungörelse om vattenledning i Stockholm Vatten och avlopp i modern bemärkelse har funnits i Stockholm först sedan talets andra hälft

Så småningom förlades ledningar även in mot bostäderna. Dessa således kallade service-rör (servisledningar) plats huvudsakligen från bly. Blyrör plats lätta för att böja samt risken tillsammans med förgiftning "visat sig ogrundat", likt Leijonancker rapporterade inom enstaka skildring från ledningssystemet. Man ägde även experimenterat tillsammans med ledningar från guttaperka (ett gummiliknande material) samt tillsammans med ledningar från kopp.

en ypperligt kurs, menade Leijonancker, "men besitter demonstrerat sig ej motstå skakningen vid gatorna".^[14] nära tiden på grund av "Allmänna konst- samt industriutställningen” täckte distributionsnätet Norrmalm samt Östermalm samt större delen från Södermalm.

Det fanns även enstaka ytterligare sorts vattentransporter.

då varmbad beneath talet började bli populära kunde stockholmarna beställa bostad liknande. Malmtorgsbadet ifrån plats detta inledande liksom tillhandahöll liknande bad inom hemmen. tillsammans ridhäst samt vagn forslades varmvatten inom träbadkar bostad mot kunden.^[15]

År kunde Stockholms vattenledningsverk tillsammans tillsammans Stockholms gasverk flytta in inom sin nya fastighet Öskaret 1 nära Torsgatan Byggnaden ägde ritats från arkitekternaFerdinand Boberg samt Gustaf dem Frumerie.

inom byggnaden ägde huvudstaden en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig sitt huvudkontor ända mot , då dem flyttade mot Ulvsunda.

Snart skulle Skanstullsverket ej räcka mot till all vattenkonsumtion, samt intill den gamla anläggningen byggdes Eriksdalsverket likt stod tydligt på grund av drift vid gamla fotografier syns Eriksdalsverkets höga skorsten likt släppte ut mörk rök ifrån ångpannan vilket drev verkets ångpumpar.

Hälsan hos invånarna förbättrades inom takt tillsammans för att detta rena friska vattnet inom dem nya vattenledningarna fick spridning inom staden, dock långt in vid talet transporterade man kvar dricksvatten tillsammans med ridhäst samt vagn. började vattenledningsverket söka efter ett fräsch råvattentäkt eftersom Årstavikens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ej längre dög, vid bas från den tilltagande nedsmutsningen ifrån staden.^[16]Norsborg samt Bornsjön inom botkyrka cirka 25&#;km söder angående huvudstaden blev dem nya vattentäkterna.

Bornsjön ägde en särdeles gott dricksvatten, samt var fanns även enstaka grusås tillsammans med grundvattentillgångar.

I Stockholm hämtar vi vatten från Mälaren men de som hämtar sitt vatten från grundvatten är mer känsliga för högvärmen och då finns det en risk för att vattnet kan ta slut

Ytvattnet inom Mälaren kunde även användas likt reserv.^[16]

Norsborgs vattenverk, Lovö vattenverk samt Bornsjön

[redigera | redigera wikitext]

År invigde monark Oscar II detta västra verket inom Norsborg, arkitekt plats Erik Josephson. Man tog då vattnet ifrån Bornsjön, likt staden ägde köpt kring sekelskiftet , samt ifrån något som ligger nära eller är i närheten grundvattenbrunnar.

Arbeten tillsammans med huvudledningen ifrån Norsborg började samt avslutades Ledningen fanns från gjutjärn samt ägde enstaka diameter vid ovan ett meter. Den kompletterades några tid senare tillsammans ytterligare ett ledning tillsammans med ett dimension vid millimeter. Ledningarna drogs förbi botkyrka kyrka samt Fittja nära gamla Fittja bro, genom Segeltorp, Herrängen samt Midsommarkransen mot Nybohovs vattenreservoar nära stort insjövatten Trekanten inom Gröndal, ett sträcka vid cirka 20&#;km (se Huvudvattenledning Norsborg-Stockholm).

Längs vägen fanns flera kontrollstationer tillsammans med pumpverk liksom nära Fittja bro samt nära Häradsvägen inom Segeltorp.

nära Fittja bro samt Häradsvägen nedsänkt även numeriskt värde vattenvaktarstugor, husen fanns personalbostad till vattenledningsvakten samt finns ännu kvar. Stugan inom Segeltorp, en litet gulmålat bostad, använder Segeltorps Kulturförening till egna möten, medan detta nära Fittja bro existerar privatbostad. Mellan samt byggdes Norsborgs vattenverk ut samt man började ta vattnet ifrån Mälaren, vilket idag existerar den helt ledande råvattenkällan.^[16]

Nya Norsborgsverket samt gamla Årstaverket kördes sidled mot Sedan revs dem flesta från byggnaderna nära Årstaviken, utom bassängerna vilket senare användes likt fritidsbad samt blev start mot Eriksdalsbadet.

då Eriksdalsverket stängdes började man ta råvattnet mot Norsborgsverket ifrån Rödstensfjärden inom Östra Mälaren.

Vanadislundsreservoaren byggdes beneath år – samt ägde ritats från arkitekt Gustaf Améen. Redan uppfördes på denna plats ett vattenreservoar innan den nuvarande byggdes, den nya poolen placerades vid betongpelare inuti den gamla samt fick ett volym vid 8&#; kubikmeter.

vid talet ägde trycket inom den gamla poolen blivit otillräckligt tillsammans med hänsyn mot nya grannskap inom dem högre belägna delarna från Norr- samt Östermalm. Ibland plats trycket därför uselt för att dem övre våningarna ej fick något dricksvatten alls.

Den 4 april sprang Vanadislundsreservoaren läck samt åtta miljoner liter vätska forsade ut inom kvarteren kring Roslagstull.

Olyckshändelsen gav stora tidningsrubriker: "Syndafloden ifrån Vanadis vattentornButiker samt källare vattenskadadesTrafiken vid gatorna inom närheten stoppadesMånga fordon stod beneath en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig upp mot underredetFebriga småbarn räddade via stegar" (ett barnhem ägde berörts från översvämningen). detta fanns ej själva reservoaren såsom läckte utan detta plats ett huvudventil beneath reservoaren likt ägde brustit.

På talet byggdes Lovö vattenverk till för att möta den större vattenförbrukningen inom staden samt på grund av försörjningen från dem norra samt nordvästliga nya stadsdelarna likt Norra- samt Södra Ängby samt senare Blackeberg, Grimsta, Vällingby samt Hässelby. Verket byggdes efter arkitekt Paul Hedqvists ritningar inom enstaka stram funktionalistiskt byggnadsstil, samt invigdes från monark Gustaf V.

inom samband tillsammans med Lovöverket tillkom även Uggleviksreservoaren inom Lill-Jansskogen. detta existerar ett imponerande betongkonstruktion vid 64 höga betongpelare. Anläggningen existerar inom bruk än idag; detta existerar enstaka från Stockholms större reservoarer tillsammans enstaka volym från 18&#; kubikmeter. Även den ritades från Paul Hedqvist.

Från Lovö vattenverk drogs mot enstaka start numeriskt värde grova stålledningar via Drottningholm, Kärsön, längs Drottningholmsvägen mot Brommaplan samt senare ett tredjeplats ledning tillsammans med enstaka dimension från 1&#; millimeter vid ett nordligare sträckning mot dem nya utvecklingsområden Hässelby, Vällingby, Grimsta samt Blackeberg.

Reservoarer samt tryckökning

[redigera | redigera wikitext]

För för att distribuera dricksvattnet inom staden tillsammans jämnt tryck nära enstaka varierande vattenanvändning använder man reservoarer samt tryckökningsstationer. Dessa existerar placerade vid strategiska platser runt angående inom staden.

Den inledande från Stockholms reservoarer nedsänkt inom Årstalunden (där Södersjukhuset idag ligger). Reservoaren ägde enstaka volym från m³ samt plats genomskinlig

Nästa reservoar, även den inom Årstalunden, rymde m³. Sedan byggdes Vanadislundsreservoaren inom Vanadislunden tillsammans med m³, Stadshagen m³ samt högzonsanläggningen Mosebacke vattentorn nära Mosebacke, ritat från Ferdinand Boberg.

Vanadislundens reservoar fick man bygga ifall efter drygt 30 tid, idag tillsammans volymen m³.

Nybohovs vattenreservoar existerar ett massiv markplacerad reservoar liksom uppfördes vid berget "Utsigten" ovanför stort insjövatten Trekanten inom Gröndal. Nybohovs vattenreservoar plats samt existerar slutpunkten till den långa vattenledningen ifrån Norsborgs vattenverk in mot huvudstaden.

Reservoaren rymmer m³, samt man sprängde ut på grund av ytterligare enstaka lika massiv container. Den gamla reservoaren revs Ytterligare reservoarer besitter sedan byggts.^[5]

I samband tillsammans Lovöverket tillkom även Uggleviksreservoaren inom Lill-Jansskogen, enstaka enorm betongbyggnad gestaltad från arkitekt Paul Hedqvist.

Antalet tryckökningsstationer uppgår mot en anförande.

Vattenproduktion samt användning

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående fakta angående produktion samt användning från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar ifrån kalenderår , samt bygger vid siffror ifrån SCB samt huvudstaden Vatten.^[18]

Produktion
Ledningsnät (i Stockholms samt Huddinge kommuner)	2&#;&#;km
Dygnsproduktion	&#; m³
Pumpstationer	58 st
Vattenreservoarer	11 st
Vattenanvändning per individ samt dygn
Tvätt	30 liter
Disk	40 liter
Personlig hygien	60 liter
Mat samt dryck	10 liter
WC	40 liter
Städ samt biltvätt	20 liter
Totalt	liter

Vattenskyddsområden Bornsjön samt Östra Mälaren

[redigera | redigera wikitext]

Idag existerar området runt stort insjövatten Bornsjön en vattenskyddsområde samt naturreservat, samt stort insjövatten existerar Stockholms reservvattentäkt.

huvudstaden vätska samt sopor ser stort insjövatten såsom enstaka långsiktig samt trygg försäkran från god råvatten samt likt ett reserv är kapabel huvudstaden försörjas beneath några månader tillsammans med rent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ifall Mälaren skulle förorenas. Marken existerar fridlyst samt skötseln utförs idag från huvudstaden en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt sopor.

detta råder bad- samt fiskeförbud inom stort insjövatten samt vid vintern får man ej beträda isen.

Dåvarande huvudstaden dricksvatten ansökte inom start från talet tillsammans tillsammans med Norrvatten samt Ekerö samhälle ifall för att ett fåtal Östra Mälaren klassat såsom vattenskyddsområde. Den 25 november avgjorde Länsstyrelsen inom Stockholms län för att inrätta en nytt vattenskyddsområde inom Östra Mälaren.

Östra Mälarens vattenskyddsområde på grund av den sekundära skyddszonen består från landområden inom vilket detta sker enstaka direkt avrinning mot Östra Mälaren alternativt var dagvatten naturligt alternativt via avloppsledningar förs in inom Östra Mälaren. Den sekundära skyddszonen sträcker sig ifrån Upplands-Bro inom norr mot botkyrka samhälle samt Salems samhälle inom söder samt innehåller stora delar från Ekerö kommun^[19] (se Östra Mälarens vattenskyddsområde).

Stockholms dricksvatten produceras vid Norsborgs och Lovö vattenverk

Avlopp

[redigera | redigera wikitext]

Diken, rännstenar samt förorenade vattendrag

[redigera | redigera wikitext]

Att detta plats möjligt för att bli från tillsammans med smutsvatten inom ett tätbebyggd ort utan avloppssystem besitter man idag svårt för att föreställa sig, dock således plats detta inom huvudstaden ända fram mot talet.

Innan dess hälldes förorenat smutsvatten ut inom diken samt rännstenar samt fick avrinna mot närmaste vattendrag. Dikena kläddes in tillsammans berg alternativt plank samt täcktes vid vissa håll ovan tillsammans träluckor samt gick beneath benämningen ”skvalbänkar”. ett från dem mer kända gick längs Tunnelgatan (nuvarande Olof Palmes gata) ned mot Barnhusviken, gatan hette då även följdriktigt ”Skvalbänksgatan”.^[20]

Sjöar vilket Fatburen samt Brunnsviken ägde mot ett start utmärkt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, dock Fatburen blev tillsammans med år ett stinkande vattensamling samt fylldes igen ^[21] Även Brunnsvikens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig liknade alltmer en avloppsdike.

på grund av för att råda bot vid detta sprängdes ett kanal, Ålkistan, på grund av för att återskapa enstaka förbindelse tillsammans Östersjön.

Medan vattenförsörjningen tillsammans med ledningar kom igång , väntade man tillsammans för att införa en större nät tillsammans med avloppstrummor. för att bygga avloppsledningar fordrade dessutom enstaka ytterligare teknik.

Avloppsledningar samt tunnlar existerar betydligt grövre samt måste äga självfall. dem erhålla ledningar liksom fanns släppte avloppsvattnet orenat ut inom vattendrag runt staden. beneath sommarmånaderna plats stanken således olidlig för att dem Stockholmare såsom kunde började flytta ut ett bit ifrån staden. infördes dem rättsliga bestämmelserna ifall vattenföroreningar.

Man ville erhålla ordning vid dem bekymmer tillsammans avloppet samt avfallet liksom fanns inom rikets städer.^[22]

Avloppsledningar samt reningsverk

[redigera | redigera wikitext]

ägde en fåtal avloppstrummor grävts. dem gick ifrån Stureplan mot Kungsträdgården nära Strömmen samt enstaka mot Klara vattensamling.

Strax innan sekelskiftet kom dem inledande vattenklosetterna inom bruk, dock detta plats förbjudet för att nyttja dricksvatten ifrån vattenledningarna mot spolning då man plats skrämd för att vattnet ej skulle räcka till.^[23] Förbuden började släppa efter samt vattentoaletterna blev allt vanligare. dock ännu långt in vid talet hämtade latrinmannen latrintunnorna inom bostadshusens trappuppgångar samt vid bakgårdarna.

Ända in vid talet fanns torrdassen vanliga inom dem äldre byggnaderna inom Stockholms innerstad. dem sista dassen försvann beneath Norrmalmsregleringen vid talet samt upprustningarna beneath samt talen.

Efter grävdes avloppsledningarna ner djupare samt utsläppen hamnade enstaka bit beneath vattenytan inom stället på grund av för att hamna direkt vid vattenytan, dock detta hjälpte ej många.

Vattnet inom exempelvis Riddarfjärden blev allt sämre. års simtävling; Riddarfjärdssimningen likt tidningen DN anordnade plats den sista samt detta skulle dröja ovan 50 tid innan tävlingarna började igen. Tävlingen ställdes in eftersom detta fanns associerat tillsammans hälsofara för att simma inom detta smutsiga vattnet. revs detta populära Strömbadet delvis beroende vid den dåliga vattenkvaliteten inom Riddarfjärden.

Riddarfjärden kallades Lortfjärden inom folkmun^[23] Idag förmå man bada samt fiska igen inom Riddarfjärden.

År blev enstaka grundlig analys ifall avloppet inom staden genomskinlig vilket kom för att kallas "avloppsbibeln".^[22] detta plats start mot en mera planerat avloppsnät inom huvudstaden, samt avloppsreningsverk började byggas.

dem nybyggda grannskap vid Brommalandet fick sitt samt stadens inledande reningsverk inom Åkeshov. Innan dess ägde orenat smutsvatten släppts ut inom Mälaren. tillsammans med en nyuppfört vattenverk vid Lovön, likt hämtade sitt dricksvatten ifrån just Mälaren, plats detta ett ohållbar svar. Åkeshovs reningsverk blev tagna inom bruk ^[16] samt hör idag tillsammans tillsammans med anläggningen inom Nockeby mot Bromma reningsverk.

Nästa anläggning plats Henriksdals reningsverk liksom invigdes ^[16] kalenderår försörjde detta &#; människor inom Stockholms samhälle, Huddinge samhälle, Haninge samhälle, Nacka samhälle samt Tyresö samhälle. Henriksdals reningsverk, vilket ligger djupt insprängt inom Henriksdalsberget existerar en från Europas största samt modernaste.^[24]

År kom Louddens reningsverk igång^[16].

Verket, likt numera existerar nedlagt tog emot en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ifrån Ladugårdsgärdet, delar från Östermalm, Hjorthagen samt ett bit från Djurgården. då vattnet fanns renat skickades detta via ett passage ut inom Lilla Värtan.^[25] Louddens reningsverk lades ner sommaren Allt avloppsvatten därifrån leds sedan dess mot Henriksdals reningsverk.^[26] huvudstaden en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt sopor äger planer vid för att bygga ifall Louddens nerlagda vattenreningsverk mot ett biogasanläggning till vete.

års avloppsplan förutsatte för att avloppet ifrån dem sydvästra delarna från staden skulle lösning tillsammans en särskilt avloppsverk, dock beneath talet diskuterades likt alternativ för att pumpa avloppsvattnet mot Henriksdalsverket. Frågan blev inom bristande vid idealisk svar mot senaste vilande inom avvaktan vid enstaka större svar på grund av kurera Stockholmsregionen.

en arbetsutskott tillsattes samt ett särskilt anlitad sakkunnig förordade en särskilt reningsverk till dem sydvästra delarna. började således Eolshälls reningsverk nära Mälaren inom Hägersten konstrueras samt kunde öppnas Verket fanns byggt på grund av höggradig biologisk rening från avloppsvattnet.^[27]

Förutsättningarna till Eolshällsverket ändrades sedan inom en stöt vid nyåret då ett överenskommelse träffades mellan Stockholms samhälle samt SYVAB (Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag) ifall för att föra ovan avloppsvattnet ifrån Eolshällsverket mot detta nyanlagda Himmerfjärdsverket.

Eolshällsverkets mekaniska reningsdel byggdes därför ifall mot en pumpverk tillsammans tillfälle mot flödesutjämning vilket kunde öppnas inom slutet från Avloppsvattnet kunde sedan pumpas inom tryckledning mot stadsdel samt ledas inom självfallstunnel mot Segeltorp till för att var att koppla eller förena med något mot SYVAB:s tunnelsystem likt till detta vidare mot Himmerfjärdsverket inom Grödinge.^[27]

I Stockholmsområdet finns även Käppalaverket vid Lidingö liksom ingår inom Käppalaförbundet.

detta bildades på grund av rening från avloppsvattnet ifrån sina medlemskommuner. denna plats ingår bland annat Danderyds samhälle, Lidingö samhälle, Nacka samhälle, Solna samhälle, ett köpcenter eller butik i täby samhälle samt Värmdö samhälle.

I samband tillsammans med utbyggnaden från Hammarby sjöstad byggde huvudstaden dricksvatten Hammarby Sjöstadsverket inom anslutning mot Henriksdals reningsverk vilket enstaka test- samt forskningsanläggning.

på denna plats utvecklas detta nya reningsmetoder beneath realistiska förhållanden. Verket invigdes samt något som har transporterats eller flyttats inom januari ovan mot en privat konsortium, Centrum på grund av Hållbar Utveckling, var bland annat KTH, IVL samt ITT vatten & Wastewater ingår.

Efter andra världskriget började man mer samt mer att koppla eller förena med något dagvattnet (nederbördsvatten) mot dem befintliga avloppssystemen alternativt mot en eget dagvattennät.

inom äldre villasamhällen ifrån samt talen existerar systemen ofta ej separerade vilket är kapabel leda mot för att avloppsvatten tränger upp inom golvbrunnar nära större samt häftig nederbörd, eftersom dem klena ledningarna ursprungligen ej plats dimensionerade till detta samt därför ej kunna svälja vattenmängden. Sedan tid besitter detta byggts reningsanläggningar till trafikdagvatten (dagvatten vilket kommer ifrån vägtrafiken) längs Stockholms stadsmotorvägar liksom nära bland annat Tranebergsbron, Eugeniatunneln, Fredhällstunneln, Södra länken samt Essingeleden.

Syftet existerar för att rena trafikbelastat dagvatten ifrån skadliga samt skadliga för miljön ämnen såsom bly, krom, kväve, tungmetall samt olja, innan detta släpps ut mot vattendrag.^[28]

Under kalenderår producerade Henriksdalsverket, Brommaverket samt anläggningen vid Loudden sammanlagt 69&#; ton avvattnat slam. Ur detta slam utvinns tillsammans tillsammans med fett ifrån livsmedelsindustrin 11,8 miljoner m³biogas likt användes mot uppvärmning, elproduktion samt vilket drivmedel mot fordon.^[25]

Stockholms framtida avloppsrening

[redigera | redigera wikitext]

Stockholms framtida avloppsrening existerar en från huvudstaden vätska samt Avfalls genom tiderna största uppdrag samt detta beräknas artikel slutfört mot inom projektet utvecklas Henriksdals reningsverk mot en från världens maximalt moderna tillsammans med fördubblad kapacitet.

Avloppsvattnet kommer för att renas tillsammans hjälp från membranteknik, vilket kunna rena mer avloppsvatten mer effektivt än idag vid enstaka mindre yta. Henriksdals reningsverk kommer då projektet existerar avslutat för att bli världens största anläggning inom sitt stöt.

Många hämtade sitt dricksvatten vid stränderna, där avföring och skräp bildade så kallade ”flugmöten”

Bromma reningsverk stängs samt enstaka fräsch avloppstunnel dras 30–90 meter beneath marken ifrån Bromma mot Henriksdal. vid således sätt säkras chansen för att rena Stockholms avloppsvatten då befolkningen ökar samtidigt såsom högre miljökrav ställs vid detta renade vattnet. Satsningen innebär för att vattnet inom Mälaren blir ännu renare, för att utsläppen inom Östersjön reducerar samt för att transporter från avloppsslam genom grannskap försvinner.

^[29]

Saltsjötunneln

[redigera | redigera wikitext]

Saltsjötunneln existerar enstaka passage vilket anlades – på grund av för att leda renat avloppsvatten ifrån Solna samhälle via huvudstaden mot saltvatten utanför Kastellholmen. Tunneln äger sitt namn efter hav, var den mynnar. Saltsjötunneln existerar 7,5 kilometer utdragen, besitter enstaka diameter vid 3,5 meter samt ligger vid cirka 50 meters djup beneath staden.

Genom tillkomsten från Saltsjötunneln blev detta möjligt för att avlasta Östra Mälarens vattenskyddsområde ifrån avloppsvatten. Ursprungligen leddes detta biologisk renade en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ifrån Bromma reningsverks nockebyanläggning genom enstaka meter utdragen bergtunnel mot Mälaren nära Nockeby, var detta släpptes ut vid 10 meters djup.

Avloppsanläggningar

[redigera | redigera wikitext]

Inom Stockholmsregionen finns 16 avloppsreningsverk tillsammans nästan 1,5 miljoner boende inom sitt upptagningsområde, dessa behandlar 90&#;% från avloppsvattnet inom regionen.^[30] inom tabellen anges även året då gällande reningskrav fastställdes.^[31]

Verk	Kommun/förbund	Boende tal p	Beslut
Henriksdal	Stockholm dricksvatten samt avfall
Loudden	Stockholm dricksvatten samt avfall	6
Bromma	Stockholm dricksvatten samt avfall
Himmerfjärden	SYVAB
Käppala	Käppalaförbundet
Ekebyhov	Ekerö	9
Stenhamra	Ekerö	3
Margretelund	Österåker	22
Blynäs	Vaxholm	5
Fors	Haninge	14
Porsmossen	Nacka	31
Gustavsberg[a]	Värmdö	6
Hemmesta[b]	Värmdö	3
Lindholmen	Norrtälje	13
Nynäshamn	Nynäshamn	12
Ösmo	Nynäshamn	3
Summa

Rörnätet[33]
Total ledningslängd	2&#;&#;km
— spillvatten	&#;km
— dagvatten	&#;km
— kombinerat spillvatten samt dagvatten	&#;km
Serviser (anslutningar mot fastigheter)	66&#; st
— spillvatten	38&#; st
— dagvatten	17&#; st
— kombinerat spillvatten samt dagvatten	11&#; st
Pumpstationer	st
— varav huvudpumpstationer	4 st

Recipienter

[redigera | redigera wikitext]

Avrinningen ifrån Mälaren mot saltvatten samt Stockholms innerskärgård sker främst genom Norrström.

Utströmningen äger beräknats mot cirka m³/s.^[34] Utsläppet från spillvatten uppgår mot cirka 6 m³/s.^[34] beneath talet plats fosforbelastningen ifrån avloppsreningsverken vilket störst samt motsvarade cirka 70&#;% från innerskärgårdens fosforbelastning. Krav vid rening samt utbyggnad från reningsverken äger gjort för att belastningen idag besitter minskat mot mindre än 30&#;% (avser Henriksdal, Loudden, Bromma, Käppala samt Porsmosse).^[34] Å andra sidan äger kvävebelastningen ökat samt uppgår mot motsvarande 40&#;%.

Belastningen ifrån dagvatten besitter uppskattats mot 2&#;% på grund av fosfor samt <1&#;% på grund av kvävet.^[34]

Tillrinningen mot Himmerfjärden sker främst ifrån Mälaren samt ifrån övriga åsystem samt uppgår mot cirka 13 m³/s. Avrinningen ifrån Himmerfjärdsverket motsvarar cirka 10&#;% från den årliga tillrinningen.^[35]

Recipientundersökningar

[redigera | redigera wikitext]

Redan började man utföra vattenundersökningar inom den östra delen från Mälaren.

Man förstod för att vattnen runt huvudstaden nedsänkt inom farozonen till nedsmutsning ifrån den något som ökar i storlek eller antal huvudstaden. Staden ålades för att utföra regelbunden övervakning inom vattendomar samt ; från vattenomsättning, syrehushållning, fauna samt flora samt den bakteriella föroreningen. Provtagningarna ledde bland annat mot för att Oxdjupet rensades , samt på grund av för att utveckla vattengenomströmningen.

Genom åtgärderna äger vattenomsättningen inom innerskärgårdens djupvatten sexfaldigats, däremot äger ej mellanskärgården påverkats.^[5] Genom provtagningarna besitter kunnat konstateras för att vattenkvaliteten inom Stockholms ögrupp sedan start från talet kontinuerligt försämrades fram mot start från talet, då utvecklingen vände samt förbättrad förhållanden sedan kunde konstateras.^[36]

Även småsjöarna inom Stockholmsområdet övervakas genom kemisk samt biologisk testning.

upptäckte man således för att recipienterna fanns påverkade från närsaltsutsläpp. Sedan biologisk samt kemisk rening ägde införts nära Henriksdals reningsverk ( respektive ) kunde man konstatera enstaka minskning från närsalterna samt den organiska föroreningen inom skärgården.^[5]

Vattenvård från stadens sjöar samt vattendrag

[redigera | redigera wikitext]

De flesta från Stockholms sjöar samt vattendrag existerar påverkade från den omgivande stadsbebyggelsen, industrier samt vägtrafiken.

dem numeriskt värde största vattenmiljöproblemen idag existerar eutrofiering samt miljögifter. Miljögifter förekommer främst inom sjöarnas bottensediment samt inom grundvattnet inom marken.^[37] Arbetet tillsammans för att utveckla vattenkvaliteten inom Stockholms sjöar samt vattendrag besitter pågått sedan talet. Utvecklingen äger varit lyckad samt vattnet såsom rinner mot sjöarna äger blivit renare, bland annat tackar vare utbyggnaden från stadens reningsverk.

flera förbättringar besitter även gjorts direkt inom sjöarna genom olika restaureringsåtgärder. ännu tillförs dock sjöar samt vattendrag olika typer från föroreningar tillsammans med bland annat dagvatten likt innehåller skadliga ämnen ifrån trafik, luftnedfall samt gamla markföroreningar. detta förekommer även utsläpp av ämnenofta föroreningar från avloppsvatten nära sålunda kallade bräddningar.

Bräddning innebär för att mer alternativt mindre utspätt avloppsvatten ifrån en överbelastat ledningsnät avleds direkt mot närmaste recipient.^[38]

Mängden bräddat dricksvatten besitter beräknats mot &#; m³ samt kvantiteten dagvatten ifrån områden tillsammans duplikatsystem mot 7 miljoner m³.

Föroreningsmängden vilket släpps ut inom recipienterna per tid besitter beräknats mot nästa värden:^[39]

Parameter	Dagvatten (ton/år)	Bräddavlopp (ton/år)	Renat avlopp (ton/år)	Totalt (ton/år)
Suspenderade ämnen			2&#;	3&#;
COD			8&#;	9&#;
Tot-P	3	1,5
Tot-N	17	5	4&#;	4&#;

Effekter från sänkning från grundvattennivån

[redigera | redigera wikitext]

I enstaka storstad tas praktiskt taget all nederbörd angående grabb via gatu- samt takavlopp samt leds försvunnen via dränledningar mot avloppssystemet samt beneath vissa förhållanden förmå återbildningen från grundvattnet helt upphöra.

nära byggandet från bergtunnlar samt liknande perforeringar från marken är kapabel grundvattennivån anlända för att påverkas. Vilka effekter detta kunna ge uppmärksammades nära byggande från spårtunnlar på grund av tunnelbanan nära Karlaplan var grundvattnet kom för att sänkas upp mot 6 meter. Sänkningen ledde mot stora sättningar inom områdets lerlager samt gav grundlig skador vid omkringliggande fastigheter.^[7]

Aktuella projekt

[redigera | redigera wikitext]

Inom Nynäsprojektet bygger huvudstaden vätska samt sopor ett fräsch huvudvattenledning mot Nynäshamns samhälle.

Ledningsarbetena avslutades hösten samt sedan dess får nynäshamnsborna stockholmsvatten inom kranen.

Strängnäsprojektet existerar en samarbete mellan huvudstaden dricksvatten samt sopor, Strängnäs samhälle samt Ekerö samhälle. eftersom Strängnäs samhälle beneath ett utdragen period haft varierande bekymmer tillsammans med sin vattenförsörjning äger kommunen beslutat för att köpa vätska ifrån huvudstaden.

Även Ekerö kommer för att dra fördel från den nya ledningen samt utökar därmed sitt inköp från vatten ifrån huvudstaden vätska samt sopor. Ledningen mellan Norsborgs vattenverk samt Strängnäs samhälle blir ungefär 3 mil utdragen. Större delen från ledningen kommer för att dras inom Mälaren. Arbetet tillsammans svetsning samt spridning av material från rörsektionerna från polyeten äger pågått nära Norsborgs vattenverk beneath större delen från

Henriksdal heter en uppdrag var huvudstaden dricksvatten samt sopor bygger ifall Henriksdals avloppsreningsverk.

numeriskt värde nya bergrum kommer för att sprängas ut inom Henriksdalsberget, samt anläggningen skall tas inom drift januari ^[40]

Grannkommuner

[redigera | redigera wikitext]

I Stockholms norra grannkommuner finns Norrvatten, vilket bildades Anledning plats bristen vid grundvatten likt gjorde för att kommunerna inom norra Storstockholm började samarbeta.

Idag försörjer Norrvatten ovan &#; människor inom 13 kommuner tillsammans med vatten. Råvatten tas in ifrån Görvälnfjärden inom Mälaren ifrån numeriskt värde alternativa djup: 22 meter respektive 4 meter. Efter enstaka vattenreningsprocess pumpas dricksvattnet ut inom en 26 mil långt huvudledningsnät såsom mot största delen består från stål- samt betongrör tillsammans med enstaka diameter vid upp mot 1,2 meter.

Norrvatten existerar en kommunalförbund från bland annat Danderyds samhälle, Järfälla samhälle, Solna samhälle, ett köpcenter eller butik i täby samhälle, Vallentuna samhälle samt Vaxholms kommun.^[41] Norrvattens vattenverk existerar Görvälnverket inom Järfälla, företaget besitter sitt säte inom Solna.

På avloppssidan finns liknande samarbeten inom Käppalaförbundet samt SYVAB.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Håkan Holmquist (). Vattenverket kalenderår, minnesskrift.
  Efter sju månaders färd flyter den 1,5 kilometer långa vattenledningen i viken utanför Drottningholms slott

  Stockholm: Stockholms vattenverk inom samarbete tillsammans Stockholms stadsmuseum&#;

• Landell, Nils-Erik (). Stockholmskartor (1:a upplagan). Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris ISBN &#;
• Robert Wedin, Kristina Björlund (). Vatten inom huvudstaden, kalenderår tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom ett huvudstad.

  Stockholm: Stockholms Miljöcenter&#;

• Pihl Atmer, Ann Katrin (). Sommarnöjet inom Skärgården: sommarbebyggelse inom Stockholms inre ögrupp . Monografier utgivna från Stockholms ort. Stockholm: Kommittén på grund av Stockholmsforskning. Libris ISBN &#;
• Stockholms vatten- samt avloppsverk (). Vatten samt avlopp inom Stockholm.

  häfte, 48 sidor. Tryckt inom Örebro, Ljungföretagen

• Cronström, Anders, red (). Stockholms tekniska saga. 3, Vattenförsörjning samt avlopp. Monografier utgivna från Stockholms ort, Stockholms tekniska bakgrund. Stockholm: LiberFörlag. Libris ISBN &#;
• Länsstyrelsen inom Stockholms län (). Avloppssituationen inom Stockholmsregionen redogörelse , sektion 2 bilagor.

  huvudstaden. ISSN

• Bäckman, Hans (). Avloppsledningar inom svenska tätorter inom en historiskt perspektiv. Göteborg: Chalmers tekniska akademi. information nr 74, ISSN &#;
• YMER (). Vattnet samt bebyggelsen. Sid Avsnittet "Staden samt grundvattnet" från Carl-Olof Morfeldt. Svenska Sällskapet till antropologi samt geografi.

  Årsbok. huvudstaden

• Andreasson, Mats; Johan Larsson (). Bräddning - Problemets omfattning inom svenska tätorter. Stockholm: Svenska vatten- samt avloppsverksföreningen, VAV. redogörelse ISBN &#;

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]