Orsaker till utsläpp av växthusgaser
Växthuseffekten
- Denna nyhet behandlar endast växthuseffekten likt fysikaliskt fenomen. för att senare tiders klimatförändringar främst beror vid människans utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser behandlas inom artikeln global uppvärmning.
Växthuseffekten (eller drivhuseffekten) existerar den uppvärmning från jordytan vilket åstadkoms från jordens atmosfär.
Effekten beror vid för att enstaka sektion från den värme liksom strålar ut ifrån jordytan värmer upp luften inom atmosfären inom stället på grund av för att stråla ut inom rymden.
Det finns både kort- och långsiktiga processer och händelser som påverkar de globala utsläppen av växthusgaserJorden blir på det sättet varmare än den skulle äga varit ifall den ägde saknat atmosfär. inom större alternativt mindre grad uppträder identisk påverkan även vid andra planeter vilket existerar försedda tillsammans atmosfär.
Fysikaliska grunder
[redigera | redigera wikitext]Gaserna inom jordens atmosfär existerar relativt genomskinliga på grund av ljuset ifrån solen.
många från solljuset når därför ända ned mot jordytan, var ett sektion från detta tas upp eller sugs in. Den energi såsom jordytan på det sättet tar emot återutsänds mot rymden likt infraröd strålning, långvågigare än solljuset samt osynlig på grund av ögat. Luftens ledande beståndsdelar, kvävgas (N2) samt syrgas (O2), existerar praktiskt taget genomskinliga även på grund av sådan strålning.
Den står för cirka 16 % av uppvärmningseffekten av långlivade växthusgaserI mindre kvantiteter innehåller atmosfären emellertid även gaser liksom absorberar infraröd strålning. Viktigast bland dessa sålunda kallade växthusgaser existerar vattenånga[1] (H2O) samt koldioxid (CO2).[2] Växthusgaserna absorberar detta mesta från värmestrålningen ifrån jordytan innan den hunnit ut inom rymden. dem strålar sedan ut den uppfångade strålningen igen, dock ej bara vidare mot rymden utan åt samtliga håll, även neråt.
ett avgörande sektion från den värmestrålning liksom sänds ut ifrån jordytan kommer vid sålunda sätt inom retur.
Den största orsaken till de klimatförändringar vi ser i dag är människans utsläpp av växthusgaserJordytan tar tillsammans andra mening emot strålningsenergi ej bara ifrån solen utan även ifrån luften (denna energi kommer dock även ifrån solen ursprungligen). Den existerar på det sättet mer än 30 grader varmare än den skulle äga varit angående jorden ej haft någon atmosfär (eller ifall luften uteslutande ägde bestått från gaser liksom ej absorberar infraröd strålning).
Den globala medeltemperaturen nära jordytan, likt inom ljus uppgår mot nästan +15°, skulle utan växthuseffekten äga legat kring -19°. beneath liknande omständigheter ägde liv knappast varit möjligt vid jorden.[3]
Växthuseffekten vid jorden existerar mot största delen naturlig – atmosfären besitter innehållit växthusgaser således länge den funnits.
Människan existerar emellertid vid väg för att förstärka växthuseffekten, främst genom utsläpp av ämnenofta föroreningar från koldioxid inom samband tillsammans avskogning samt användning från fossila drivmedel. Dessa utsläpp av ämnenofta föroreningar anses existera huvudorsak mot senare decenniers globala uppvärmning[4] – jordens medeltemperatur besitter sedan start från 1900-talet stigit tillsammans med närmare 1,2 grader.[5] då man inom dagligt anförande redogör den pågående uppvärmningen såsom ”ett utfall från växthuseffekten” menar man alltså egentligen för att den beror vid enstaka antropogen (av människan orsakad) förstärkning från den redan befintliga växthuseffekten.
Cirka 40 % av metanet släpps ut i atmosfären från naturliga källor, som till exempel våtmarker och termiterHistoria
[redigera | redigera wikitext]Atmosfärens förmåga för att värma jordytan beskrevs inledande gången 1824 från den franske fysikern samt matematikern namn Fourier. kalenderår 1859 fann den irländske kemisten John Tyndall för att detta existerar vattenånga samt koldioxid liksom står på grund av merparten från värmeabsorptionen inom atmosfären.
Dock ägde Eunice Newton Foote, enstaka kvinnlig vetenskapsman, redan 1856 slutfört undersökning vid omvandling från solljus mot värme inom olika gaser samt påtalat effekten.[6] Den svenske fysikern samt kemisten Svante Arrhenius genomförde 1896 ett inledande kalkyl från hur människans utsläpp av ämnenofta föroreningar från koldioxid skulle behärska påverka temperaturen vid jorden.[7]
Den amerikanske fysikern Robert W.
Wood blev 1909 den förste såsom inom tryck använde termen ”växthus” inom ett detaljer från atmosfärens effekt vid jordens temperatur (Fourier ägde liknat atmosfären nära enstaka glaskupa, medan Arrhenius ägde använt benämningen ”drivbänk”). Wood framhöll emellertid för att samtliga dessa liknelser egentligen existerar missvisande – för att detta blir varmt inom glaskupor alternativt växthus vilket står inom solen beror ej inom inledande grabb vid för att glaset hejdar värmestrålning utan vid för att detta hindrar uppvärmd atmosfär ifrån för att lämna utrymmet ifråga.[8]
Sedan ungefär en halvsekel besitter man även tillsammans god noggrannhet kunnat beräkna växthuseffektens storlek, dvs.
hur många dem olika växthusgaserna inverkar vid värmestrålningen inom atmosfären.
Växthusgaserna
[redigera | redigera wikitext]| Växthusgas (eller motsvarande) | Andel från totala växthuseffekten på jorden (%)[9] |
|---|---|
| Vattenånga | 39–62 |
| Moln | 15–36 |
| Koldioxid | 14–25 |
| Ozon | 2,7–5,7 |
| Dikväveoxid (lustgas) | 1,0–1,6 |
| Metan | 0,7–1,6 |
| Partiklar | 0,3–1,8 |
| CFC (”freoner”) | 0,1–0,5 |
Vattenångan står på grund av grovt räknat hälften från den nutida växthuseffekten vid jorden.
Även molnen, detta önskar yttra en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom form eller gestalt från faller i små droppar alternativt iskristaller, äger ett påtaglig växthusverkan – dem ger upphov mot ungefär ett fjärdedel från den totala växthuseffekten.
Tillsammans står således vattenånga samt moln grovt räknat på grund av mer än 75 % från växthuseffekten, medan koldioxiden svarar till uppåt 20 %.
Övriga växthusgaser (främst ozon, lustgas samt metan) står tillsammans till ca 7 % från den nutida växthuseffekten.[9]
Beroende vid hur man beräknar kunna man dock anlända fram mot skilda effekt till dem olika bidragen mot den totala växthuseffekten. för att man kunna räkna vid olika sätt hänger samman tillsammans med för att växthusgasernas verkningar vid värmestrålningen ofta överlappar varandra.
Exempelvis fångar vattenånga delvis upp värmestrålning vid identisk frekvenser såsom koldioxid. inom stället till exakta procentandelar anger tabellen därför en spann till varenda enskilt bidrag mot växthuseffekten.
Vattenångans effekt jämfört tillsammans med koldioxid
[redigera | redigera wikitext]Spektroskopiskt besitter vattenånga många större förmåga för att absorbera infraröd strålning än vilket koldioxid besitter, den finns dessutom inom betydligt större mängd inom atmosfären.
Det innebär en minskning med 38 procent sedan 1990Trots detta agerar koldioxid enstaka oproportionerligt massiv roll till den globala uppvärmningen. detta beror vid för att jordytan kyls från då vattenånga bildas genom avdunstning. Vattnets kretslopp skapar på det sättet enstaka balans mellan jordens temperatur samt kvantiteten vattenånga inom atmosfären. då ytterligare ett växthusgas, liksom mot modell koldioxid, tillförs ökar temperaturen något vilket inom sin tur ökar avdunstningen samt kvantiteten vattenånga inom atmosfären.
på det sättet förstärker vattenångan koldioxidens växthuseffekt.[10]
Växthuseffekten vid andra planeter
[redigera | redigera wikitext]Atmosfären vid planeten venus existerar drygt 90 gånger tätare än jordens atmosfär samt består nästan helt från koldioxid.
Minskningen jämfört med 2022 var preliminärt drygt 2 procentPlaneten ligger närmare solen än vilket jorden fullfölja, samt detta skulle därför äga varit ungefär 50 grader varmt var även angående venus saknat atmosfär, dock växthuseffekten ökar temperaturen nära ytan tillsammans med ytterligare drygt 400 grader.
Atmosfären vid Mars existerar bara enstaka hundradel därför tät såsom vid jorden, dock även den utgörs mot största delen från koldioxid.
Även vid Mars uppträder därför ett märkbar växthuseffekt – temperaturen nära ytan existerar ungefär 5 grader högre än den skulle äga varit ifall atmosfären ej funnits.[11]
Källhänvisningar
[redigera | redigera wikitext]- ^Fridén, Christer (2007-05-15): "Vattenånga betydelsefull till klimatprognoser". sverigesradio.se. Läst 13 juni 2014.
- ^Mona Gidhagen & Svante Åberg: Kemi direkt, huvudstaden 2012, ISBN 978-91-622-9762-6, sid 50
- ^Bernes, Claes (2016) (pdf). En varmare planet – Växthuseffekten samt klimatets förändringar.
Monitor. "23" (Tredje upplagan). Stockholm: Naturvårdsverket. sid. 22–23. Libris19936238.
På kort sikt kan plötsliga geopolitiska och ekonomiska händelser som till exempel covid-19-pandemin leda till temporära nedgångar i utsläppstrendenISBN 978-91-620-1300-4. https://www.naturvardsverket.se/publikationer/1300/en-varmare-varld--tredje-upplagan/. Läst 3 månad 2019
- ^Mona Gidhagen & Svante Åberg: Kemi direkt, huvudstaden 2012, ISBN 978-91-622-9762-6, sid 51
- ^”Temperature Anomalies over nation and over Ocean”. https://climate.nasa.gov/.
2020. https://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs/. Läst 28 månad 2020.
- ^
- ^S.Huvudorsaken till uppvärmningen av jordens klimat är den förändring av luftens kemiska sammansättning som människan orsakar genom utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid
Weart (2007). ”The upptäckt of global warming”. Arkiverad ifrån originalet den 11 november 2016. https://web.archive.org/web/20161111201545/http://www.aip.org/history/climate/co2.htm. Läst 5 januari 2011.
- ^Bernes (2016), sid. 56–57
- ^ [ab] G. A. Schmidt, R.
A. Ruedy, R. L. Miller samt A. A. Lacis (2010). ”Attribution of the present‐day total greenhouse effect”. J. Geophys. Res., 115, D20106. Arkiverad ifrån originalet den 22 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111022111918/http://pubs.giss.nasa.gov/docs/2010/2010_Schmidt_etal_1.pdf.
- ^Russell, Randy (1 juni 2007). ”The Greenhouse Effect & Greenhouse Gases” (på engelska).
fönster to the universum. http://www.windows2universe.org/earth/climate/greenhouse_effect_gases.html. Läst 23 mars 2012.
- ^Bernes, Claes; Holmgren, Pär (2009). Meteorologernas nya väderbok. Stockholm: i samma riktning bokförlag. sid. 18. Libris11456852. ISBN 978-91-7329-021-0