Vad betyder det att vara empatisk

Empati (sökande mot kärlek) betecknar den psykiska förmågan för att uppleva samt förstå ett ytterligare individ utifrån ens personlig perception angående sig egen samt sin omgivning.

Din benägenhet att hjälpa andra när du känner för dem

Empatibegreppet existerar nära besläktat tillsammans med begreppen inlevelse samt medkänsla. Inom empatiforskningen finns ett bred konsensus ifall för att empati existerar en komplext fenomen vilket saknar enstaka lätt definition. Empati studeras inom socialpsykologi, kognitionspsykologi samt neurovetenskap. termen empat används ibland till för att förklara ett individ såsom äger ett kraftfull förmåga för att uppleva samt förstå andra människors känslor samt perspektiv.

Delkomponenter inom detta empatiska systemet

[redigera | redigera wikitext]

Affektiv empati

[redigera | redigera wikitext]

Empati såsom inkluderar för att detta automatiskt väcks ett matchande alternativt instrumentell affekt hos ett individ då den observerar enstaka ytterligare kallas på grund av affektiv empati. en modell vid matchande affekt existerar för att ett individ såsom observerar ett sorgsen individ blir upplever även ledsamhet.

ett instrumentell affekt refererar mot enstaka komplementär affekt, liksom exempelvis tröst då den andre observeras artikel ledsen.^[1] Affektiv empati kallas ibland till emotionell empati.

Kognitiv empati

[redigera | redigera wikitext]

Kognitiv empati innebär för att behärska känna igen samt förstå den andre personens känslor samt perspektiv.^[2] Förmågan för att behärska nyttja sig från kognitiv empati används till för att förstå samt besvara ett ytterligare individ vid en adekvat sätt utifrån detta sociala sammanhanget.

dem allra inledande tendenserna mot kognitiv empati anses ursprunglig existera då barnet existerar runt numeriskt värde kalenderår gammalt.^[3]

Ibland förmå kognitivt perspektivtagande existera intakt utan för att individen känner tillsammans någon ytterligare, likt inom krig.^{[källa&#;behövs]}

Empatisk precision

[redigera | redigera wikitext]

Förmågan för att precis behärska känna igen den andres tillåtelse samt skilja vid angående känslan härrör ifrån ett egen alternativt enstaka ytterligare individ heter empatisk precision.

då enstaka individ felaktigt tolkar enstaka ytterligare individ utifrån sitt eget relaterade till känslor status kallas detta till projektion, detta grundar sig inom nedgången empatisk noggrannhet. Både affektiv empati samt kognitiv empati existerar beroende från empatisk noggrannhet.

Empatisk omtanke

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet empatisk omtanke benämner förmågan för att besvara andras känslotillstånd tillsammans med medkänsla samt vänlig ambition.

Yttre faktorers påverkan

[redigera | redigera wikitext]

Andras välmående kunna påverkas från fördomar, åsikter alternativt värderingar; detta är kapabel exempelvis handla angående kön, etnicitet alternativt sexuell läggning.

Men det finns ett problem: inte alla lyckas “tända” denna eld som lyser upp vägen mot de mest stabila och belönande relationerna

Individer värdesätter andra, vilket påverkar empatin individen kommer för att uppleva gentemot andra:^{[källa&#;behövs]}

• Positivt värde (den andres välmående existerar viktigt)
• Neutralt värde (den andres välmående existerar oviktigt)
• Negativt värde (den andres välmående existerar illabefinnande)

En individs upplevelse från intensiteten vid ytterligare persons mående avgör kraften inom individens respons.

ett sådan respons kallas medkänsla.

Graden från empati äger demonstrerat sig äga samband tillsammans hur lik ett individ existerar tillsammans ett ytterligare ( utseende, intressen, nationalitet), samt hur nära relation dem besitter. Empati mellan personer likt existerar nära samt äger många gemensamt väcks enklare samt inom högre frekvens än hos motsatsen.

Mekanismen anses existera associerat tillsammans fördomar mot, samt ibland avhumanisering från, människor såsom ej tillhör identisk demografiska kategorier såsom enstaka själv.^[1]

Studier^{[källa&#;behövs]} visar för att angående en negativt värde placeras vid enstaka ytterligare persons välbefinnande, aktiveras belöningscentra inom hjärnan då den andre lider.

detta existerar tätt relaterat mot känslan från aggression samt önskan för att hämnas, bestraffa, alternativt "lära den andre ett läxa".

Empatibegreppets historia

[redigera | redigera wikitext]

Ordet empati härstammar ifrån gammelgrekiskansἐμπάθεια (empatheia) samt betyder "stark emotion alternativt passion". detta grekiska adjektiv vilket besitter återgetts tillsammans "visa medkänsla" betyder ordagrant "lidande tillsammans med".

I start vid talet började termen användas till för att beteckna enstaka spontan förmåga för att lida tillsammans med andra kännande varelser. Begreppet är kapabel spåras mot sent tyskt anförande, var Einfühlung användes då man talade ifall processen såsom personer försjunker in inom då dem betraktar en verk. Edith Stein fördjupade sig inom begreppet inom sin avhandling On the bekymmer of empathy , beneath handledaren Edmund Husserl.

detta fanns även året då termen empati introducerades inom engelska ordböcker, medan detta inom landet besitter använts sedan mitten från talet. Forskargemenskapen delades upp inom numeriskt värde läger: den en gruppen använde talade ifall empati inom begrepp från mystik samt något utöver detta vanliga; den andra gruppen såg empati likt något vardagligt samt vanligt förekommande.

Idag anses^{[enligt vem?]} empati artikel ett kritisk förmåga på grund av all social överföring vilket kräver för att man förstår andras behov, känslor samt intentioner. Denna definition grundar sig inom empatisk förmåga likt för att precis förstå samt uppleva vilket den andre känner.

Empati: vad gör en person empatisk? 6 minuter

Den likt hyser sympati däremot, inkluderar dessutom även för att uppleva för någon samt ej bara med någon.

Empati ur en utvecklingspsykologiskt perspektiv

[redigera | redigera wikitext]

De flesta forskare^[vilka?] existerar eniga ifall för att empati existerar beroende från både arv samt miljö.

detta innebär för att våra gener inom samspel tillsammans miljöfaktorer leder fram mot enstaka viss karaktär.

Det existerar ett traditionell perception för att bara människor är kapabel uppleva empati, dock även vissa andra djurarter äger resurs mot olika grader från empati. Emotionell infektion anses grunda sig inom den evolutionära utformningen från nervsystemet, enstaka lätt mekanism oss delar tillsammans med flera andra djurarter.

Hos människor innebär detta för att nyfödda små människor automatiskt börjar sörja angående dem hör andra jämnåriga ledsen. detta härstammar ifrån för att då ett individ observerar något hos någon ytterligare, aktiveras ett liknande mental representation hos den egen vid enstaka neuronal nivå. därför då enstaka individ ser någon liksom ler därför känner den sig oftast gladare; då den ser någon liksom verkar vred således känner den sig ofta mer vred alternativt rädd.^[1] Nyfödda unge föds predisponerade tillsammans förmågan för att artikel sensitiva samt responsiva mot andras status.

detta innebär för att nyfödda redan 45 minuter efter födsel kunna skilja vid glada, ledsamma samt förvånade ansiktsuttryck.^[3]

Förmågan för att reglera, inhibera samt justera den emotionella responsen mot sociala kontext anses existera beroende från framför allt lärande. Den emotionella inlärningen sker framför allt inom samspelet mellan föräldern samt barnet samt agerar enstaka kritisk roll till utvecklingen från empati.

ett mamma/pappa liksom förmå spegla barnets känslor skapar intryck från meningsfullhet, kontext samt begriplighet samt anses artikel relaterat mot förmågan för att mentalisera. God mentaliseringsförmåga innebär för att barnet är kapabel lära sig ifall samt förstå sina egna samt andras känslotillstånd.

Under senare period äger vetenskapsman inom psykologi funnit belägg på grund av för att empati existerar relaterat mot aktivering från spegelneuron inom hjärnan, samt för att detta struktur fungerar ifrån samt tillsammans med ettårsåldern.^[4] Dessa spegelneuroner agerar även roll på grund av den mänskliga kommunikationen.

Förmågan mot empati existerar enstaka betydande faktor inom bedömandet från ett persons emotionella intelligenskvot (EQ).

Empati kan ses som en form av den avläsning av sinnesstämningar och känslor som vi kontinuerligt gör av människor i vår närhet, begränsad och fokuserad till en viss

Empatiforskning

[redigera | redigera wikitext]

Några från dem maximalt inflytelserika forskarna beneath detta senaste decenniet^{[vilket&#;år?]} äger varit:

• Martin Hoffman
• Nancy Eisenberg
• Frans dem Waal
• Jean Decety
• Daniel Batson
• Mark Davis

De Waal, Hoffman samt Eisenberg's definition från empati fokuserar framför allt vid den affektiva/perceptuella komponenten.

Batson samt Decety fokuserar mer vid den kognitiva komponenten. Batson besitter även undersökt hur empati förhåller sig mot altruism. Mark Davis uttryckligen betraktar empati vilket en flerdimensionellt fenomen.

Sex svenska vetenskapsman besitter disputerat vid ämnet empati:

Erik Wallmark samt Kousha Safarzadeh, Lunds högskola, besitter slutfört enstaka RCT-studie vid en schema vilket syftar för att förbättra empati samt altruism genom meditation: The fyra Immeasurables schema (FIP)- training empathy and promoting altruism through meditation

Störningar liksom påverkar empati

[redigera | redigera wikitext]

Personlighetssyndrom

[redigera | redigera wikitext]

Brist vid empati (i bemärkelsen affektiv empati samt medkänsla) existerar en från kriterierna till psykopatisk karaktär (enligt PCL-R).

detta ingår även personlighetssyndromennarcissistiskt personlighetssyndrom samt antisocial personlighetssyndrom, vilket båda existerar sektion från "kluster B" inom DSM Trots bristande affektiv empati sålunda existerar den kognitiva empatin inom regel väl bevarad. detta öppnar upp på grund av enstaka skicklighet inom för att manipulera andra samt reducerad förmåga mot ånger till sina ageranden.^[5]

Autism

[redigera | redigera wikitext]

Autismspektrumtillstånd (AST) förmå påverka hur empati upplevs samt uttrycks.

AST påverkar förmågan för att uppfatta, tolka samt studera från andra människors känslouttryck, vilket är kapabel innebära enstaka reducerad kognitiv empati. Däremot besitter sällan personer tillsammans med AST enstaka reducerad affektiv empati. då personer tillsammans med autismtillståndet såsom tidigare kallades Aspergers syndrom inser för att dem skadat någon kunna dem bli upprörda ovan för att äga betett sig olämpligt samt ledsna på grund av den personens skull.^[6]

Övriga störningar

[redigera | redigera wikitext]

Andra tillåtelse liksom är kapabel påverka den empatiska förmågan existerar frontallobsdemens^[7] alternativt skador inom frontalloberna tillsammans andra orsaker.

Empati inom konsten

[redigera | redigera wikitext]

Den gängse bristen vid empati skildras från Marcel Proust inom På spaning efter den tidsperiod såsom flytt. Scenen existerar Paris beneath inledande världskriget: "Så gav Verdurins middagar utan för att egentligen tänka vid för att tyskarna - visserligen hejdade från ett blodig, ständigt förnyad mur - stod enstaka timmes bilresa ifrån Paris dem tänkte många riktigt vid dessa hektakomber från förintade regementen samt drunknade sjöfarande, dock genom ett omvänd process mångdubblas allt likt angår vårt välbefinnande samt divideras allt liksom ej angår detta tillsammans med enstaka därför något som orsakar yrsel eller svimning upphöjd siffra för att miljoner okändas död nästan förorsakar oss mindre obehag än en korsdrag."

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Määttä, S., M. () Closeness and distance in the nurse-patient relation.

Det finns även vissa potentiella nackdelar med att vara empatisk

The relevance of Edith Stein’s concept of empathy. Nursing Philosophy, 7: 3–

Vidare läsning (litteratur)

[redigera | redigera wikitext]

På svenska

[redigera | redigera wikitext]

• Bohlin, H., & Eklund, J. (). Empati: Teoretiska samt praktiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
• Ciaramicoli, A. P., & Ketcham, K. ().

  Empatins makt: Hur man uppnår att vara nära något, självinsikt samt varaktig älskade. Stockholm: Forum.

• Holm, U. (). Empati inom läkare-patientrelationen: ett teoretisk samt empirisk bedömning. Avhandling på grund av doktorsexamen, Uppsala universitet.
• Holm, U. (). Empati: för att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur samt Kultur.,
• Håkansson Eklund, J.

  (). Empati samt fysik. Filosofisk tidskrift, 1,

• Höjer, D. ().
  Om du har mycket empati bekymrar du dig över andra personers välbefinnande

  Empati - vägledning till pedagoger samt föräldrar. Stockholm: UR.

• Johansson, M. (). Empatisk medvetande - ifrån inlevelse mot osjälviskhet. Lund: Filosofiska avdelningen, Lunds universitet.
• Kinge, E. (). Empati hos vuxna likt möter unge tillsammans särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
• Kåver, A.., & Nilsonne, Å. (). Tillsammans - angående medkänsla.

  Natur samt kultur.

• Raundalen, M. (). Empati samt aggression. Lund: Studentlitteratur.
• Öhman, M. (). Empati genom lek samt tungomål. Stockholm: Liber.

På engelska

[redigera | redigera wikitext]

• Andréasson, P. (). Emotional Empathy, Facial Reactions, and Facial Feedback.
  Empatibegreppet är nära besläktat med begreppen inlevelse och medkänsla

  Acta Universitatis Upsaliensis. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences,

• Davis, M. H. (). Empathy: A Social-Psychological Approach. Westview.
• Decety, J., & Ickes, W. (). The Social Neuroscience of Empathy. Cambridge: okänt Press.
• Decety, J., & Meyer, M.

  (). From emotion resonance to empathic understanding: A social developmental neuroscience konto. Development and Psychopathology, 20,

• Decety, J., Michalska, K.J., & Akitsuki, Y. (). Who caused the pain? A functional MRI investigation of empathy and intentionality in children. Neuropsychologia, 46,
• Preston, S., & dem Vaal, F. ().

  Empathy: Its ultimate and proximate bases. Behavioural and Brain Science, 25,

• Rogers, C. R. (). Empathic: An unappreciated way of being. Counseling Psychologist, 5,
• Stotland, E. (). Exploratory investigations of empathy. In L. Berkowitz (Ed.), Advances in experimental social psychology (Vol. 4, sid. ). New York: Academic Press.
• Rasoal, C. ().

  Ethnocultural empathy: Measurement, psychometric properties, and differences between students in healthcare educations.

  empati

  Academic dissertation. Linköping University. Linköping studies in Behavioral Sciences No:

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]