Vilka är rösträttskraven för riksdagsval

I september 2021 plats detta hundra tid sedan svenska kvinnor till inledande gången fick välja inom riksdagsvalen. ett milstolpe vilket brukar lyftas fram likt krönet vid rösträttskampen, samt dem politiska reformer vilket mellan år 1918 samt 1921 ledde fram mot allmän samt lika rösträtt inom Sverige.

Och visst fanns detta enstaka milstolpe.

ifall man tittar vid den officiella valstatistiken existerar detta svårt för att bortse ifrån för att detta sker något väldigt dramatiskt nära den på denna plats tidpunkten, då den andel från befolkningen vilket räknades likt politiskt beslutsvärdig mer än fördubblades.

Men innebar milstolpen för att rösträtten faktiskt blev allmän samt lika?

Lika, ja – inom den meningen för att rösträtten ej längre fanns villkorad utifrån storleken vid lön alternativt fast egendom. detta ägde den tidigare (fram mot 1909) varit inom valen mot riksdagens andra kammare. inom dem kommunala valen ägde detta rent från varit därför för att rika kommuninvånare fick fler röster än andra, inom proportion mot sitt tillgångar.

Kommunerna ägde vid således sätt fungerat ungefär vilket aktiebolag (och detta gjorde för att man även ibland skiljde mellan kommunal samt politisk rösträtt). inom samt tillsammans med reformerna 1918–21 gällde principen enstaka person–en röst, inom både riksdags- samt kommunalval.

Men blev rösträtten allmän? Nja, får svaret bli var. på grund av visst blev rösträtten allmän vid således sätt för att den ej längre skilde mellan kön.

dock samtidigt plats detta således för att nästan hälften från Sveriges befolkning – runt 45 andel – saknade rösträtt även efter 1921.

Det berodde vid för att detta även efter 1921, samt inom vissa fall långt därefter, fanns kvar en antal olika grundläggande principer eller fundament till för att utesluta människor ifrån den allmänna rösträtten.

Åldersgränserna uteslöt flest. dock detta fanns även enstaka rad därför kallade ”rösträttsstreck” liksom diskvalificerade vuxna medborgare. mot detta kom krav vid nationalitet samt olika praktiska rösträttshinder. Kampen på grund av ett allmän rösträtt fanns vid således sätt ej alls avslutad 1921.

Det på denna plats väcker enkel ämnen ifall vilket demokrati egentligen existerar, samt besitter varit historiskt.

Demokrati betyder ordagrant folkstyre. dock vad existerar detta till människor liksom styr inom olika historiska sammanhang?

existerar människor detsamma liksom befolkningen? Vilka inkluderas inom demos, till för att prata grekiska? samt vilka exkluderas? inom en historiskt perspektiv äger detta varierat enormt.

Både före samt efter 1921 bestod den allra största gruppen vilket saknade rösträtt inom land från dem såsom inte någonsin ens skrivits in inom röstlängden.

Efter 1921 rörde detta sig främst ifall personer liksom plats omyndiga vid bas från ung ålder. Den denna plats kategorin besitter krympt successivt sedan 1921, ifall man ser mot andel från befolkningen. Dels till för att rösträttsåldern äger sänkts, dels på grund av för att grafisk representation av en befolknings ålder ser speciell ut inom dygn än till hundra tid sedan.

dock kategorin existerar massiv än inom dag: detta existerar kvar flera inom land vilket ej får välja, just till för att dem existerar beneath 18 kalenderår. enstaka ytterligare kategori liksom inte någonsin ens skrevs in inom röstlängderna fanns människor såsom plats bosatta inom landet utan för att existera svenska medborgare.

Denna kategori fanns ganska små 1921, dock besitter å andra sidan vuxit avsevärt tillsammans med tiden, samt icke-medborgare saknar än inom dygn rösträtt inom nationella val.

Men utöver detta fanns alltså 1921 ett rad olika saker såsom diskvalificerade människor såsom egentligen fanns röstberättigade ifrån för att välja.

en från dessa regelrätta rösträttsstreck plats värnpliktsstrecket. ifrån 1909 mot 1922 rådde krav vid fullgjord värnplikt på grund av för att erhålla välja. detta på denna plats hängde samman tillsammans med principen ”en man, ett röst, en gevär”, likt slagordet löd. för att militärtjänst till en nation borde belönas tillsammans med korrekt för att välja plats en argument vilket den manliga delen från arbetarrörelsen ägde använt sig från inom kampen till allmän samt lika rösträtt inom start från seklet.

samt detta ägde varit framgångsrikt. dock detta fanns samtidigt enstaka logik liksom imploderade inom samt tillsammans med för att även kvinnor fick korrekt för att omrösta. Värnpliktsstrecket avskaffades även snabbt efter införandet från den kvinnliga rösträtten, redan 1922, samt utan många motstånd.

En ytterligare rösträttsbegränsning hängde ihop tillsammans med straffpåföljd.

Fram mot 1937 fick personer såsom dömts på grund av vissa typer från förbrytelse, samt mot minimalt sex månaders straffarbete alternativt motsvarande fängelsestraff, ej välja inom allmänna omröstning förrän detta gått mellan en samt tio tid efter frigivningen. detta på denna plats rösträttsstrecket fanns alltså en slags straff vid straffet, samt detta hörde ihop tillsammans kvarlevor från äldre lagstiftning, såsom ägde kopplat förbrytelse mot således kallad vanfrejd samt mot negativt resultat från ära alternativt medborgerligt tillit.

detta på denna plats innebar även för att man vilket straffad ej kunde inneha allmän position alternativt politiskt uppdrag; tidigare ägde detta även inneburit för att man ej kunde vittna inom domstol.

Detta slags avstängning äger varit utbredd internationellt – samt existerar detta inom viss mån än inom ljus, mot modell inom USA, var dömda brottslingar inom vissa delstater förlorar sin rösträtt till resten från existensen.

detta på denna plats bidrar mot för att framför allt afroamerikaner existerar gravt underrepresenterade inom väljarbasen.

Att detta på denna plats straffet vid straffet inom land modifierades samt mot slut avskaffades ägde för att utföra tillsammans för att detta börjat ses liksom kontraproduktivt.

detta på denna plats hängde inom sin tur ihop tillsammans ett ögonkontakt vid kriminalvård såsom just förebyggande vård snarare än vedergällning, liksom ägde planta sig allt starkare ifrån sent 1800-tal samt vidare. detta gick illa ihop tillsammans med enstaka äldre ögonkontakt vid förbrytelse samt straff var själva skammen inom för att dömas såsom en person som har begått ett brott sågs såsom enstaka nödvändig sektion från straffet.

inom den nya synen vid kriminalvård hamnade även själva straffaspekten inom skymundan till vikten från för att återanpassa brottslingen mot en skötsamt samt produktivt liv, ett process var rösträtten kunde fungera uppmuntrande. Risken för att brottslingarna skulle tippa valresultatet åt vänster alternativt motsats till vänster sågs likt försumbar.

När rösträtten vidgades inom en inledande steg runt 1909 infördes flera förbehåll vid ekonomiska grundläggande principer eller fundament, såsom ett konservativ jämvikt mot för att detta ej längre rådde några krav vid lön alternativt egendom inom valen mot riksdagens andra kammare.

Män likt ej ägde betalat sina skatter, såsom fanns försatta inom konkurs alternativt liksom tog emot fattigvårdsunderstöd uteslöts ifrån rösträtten inom andra kammaren.

Dessa ekonomiska rösträttsstreck behölls även efter 1921, angående än inom något förmildrad struktur.

inom andrakammarvalen fråntogs väljare sin rösträtt ifall dem fanns försatta inom personlig konkurs alternativt ”varaktigt försörjda” från fattigvården. samt inom kommunalvalen (och därmed omväg mot riksdagens inledande kammare) fråntogs väljare ännu sin rösträtt ifall dem ej ägde kunnat erlägga sina skatter fullt ut.

När dem ekonomiska strecken infördes omtalades dem ofta såsom skötsamhetsstreck.

dock uppdelningen från fattiga personer inom skötsamma samt icke-skötsamma började ses liksom omodern redan beneath 1910-talet. dem streck såsom fanns kvar inom andrakammarvalen efter 1921, konkursstrecket samt detta ”nya” fattigvårdsstrecket, motiverades inom stället från beroendeskäl. Tanken plats för att man inom en beroendesituation – mot antingen borgenärer alternativt fattigvård – kunde artikel mindre omutbar samt enklare falla offer till otillbörlig effekt.

dock beroendeargumentet slog inom praktiken mot grupperna äldre samt kvinnor, vilket plats mer ekonomiskt utsatta.

Framför allt fattigvårdsstrecket blev vid sålunda sätt en ålders- samt könsstreck. samt, förstås, en klass-streck.

De ekonomiska strecken fanns kvar ända fram mot 1945. ett begränsning vilket levde kvar mer än en halvsekel mot plats den för att ett individ såsom förklarats omyndig, samt satts beneath vårdnadshavare, gick miste angående sin rösträtt.

detta kunde ske ifall enstaka domstol bedömde för att personen ej egen kunde ta ansvar på grund av sin vetenskapen om resurserhandel och finans samt sitt leverne inom övrigt. inom massiv utsträckning användes omyndigförklaring mot människor vilket tillsammans dåtidens vaga terminologi betecknades såsom ”sinnesslöa” alternativt sinnessjuka.

dock ända fram mot mitten från 1970-talet kunde man även bli omyndigförklarad vid bas från slöseri alternativt missbruk, alternativt ifall man egen begärde detta vid bas från mot modell sjukdom, ”lyte” alternativt ”oerfarenhet”.

Även omyndighetsförklarades negativt resultat från rösträtt kunna kopplas mot föreställningar angående oberoende liksom villkor på grund av att vara berusad eller övermättad medborgerliga rättigheter, inklusive rösträtt.

Dessutom fanns kompetensargument, såsom bottnade inom den gamla tanken för att man ej skulle ett fåtal välja ifall man ej uppnått ett viss nivå från insikt alternativt rationellt tänkande.

Förmynderskapsstrecket fanns kvar ända fram mot 1989, då detta försvann liksom ett resultat från för att läka institutet omyndigförklaring avskaffades.

detta gick då ej längre för att omyndigförklara vuxna människor, samt dem såsom tidigare varit omyndigförklarade förklarades myndiga.

Beslutet innebar ingen dramatisk skillnad inom vardagen till dem flesta från dem liksom dittills varit omyndigförklarade. detta innebar för att dem fick ett förvaltare likt liksom tidigare vårdnadshavare tog grabb angående personens vetenskapen om resurserhandel och finans. dock enstaka massiv skillnad fanns för att dem tidigare omyndigförklarade fick rösträtt.

på grund av enstaka sektion från dem fanns detta enstaka massiv sak. ett ytterligare fråga existerar emellertid inom vilken mån denna team getts tillfälle för att omrösta inom praktiken. Än inom solens tid röstar gruppen inom betydligt lägre grad än övriga medborgare.

Utöver dem regelrätta strecken fanns enstaka rad praktiska hinder likt gjorde detta svårt alternativt omöjligt för att omrösta till vissa grupper inom samhället.

en grundkrav plats mot modell mantalsskrivning vid viss ort, vilket sannolikt omöjliggjorde röstning på grund av flera romer samt resande, liksom till ett sektion samer, likt ej listades inom dem vanliga mantalslängderna. detta fanns även långt in vid andra halvan från 1900-talet krav vid för att omrösta inom allmän vallokal nära enstaka bestämd tidpunkt, vilket utestängde människor vid vårdinrättning samt olika slags anstalter.

detta på denna plats innebar för att dömda brottslingar även långt efter 1937 gavs många begränsade möjligheter för att välja, åtminstone därför länge dem ännu satt fängslade. dem strikta kraven vid för att infinna sig fysiskt hindrade även människor likt levde långt ifrån någon vallokal, liksom exempelvis renskötande samer, ifrån för att välja. samt än inom ljus drabbas medborgare tillsammans funktionsnedsättningar från praktiska hinder liksom bristande data samt tillgänglighet.

Som oss sett äger oberoende samt kompetens ofta lyfts fram vilket villkor till rösträtt.

detta plats krav liksom uteslöt dem omyndigförklarade. samt liksom än inom solens tid utesluter människor liksom ej anses mogna nog till för att omrösta, vid bas från för att dem ej uppnått ett viss ålder. dock mognadskraven äger även använts till för att ifrågasätta ”åldersstrecket”. Sitter mognaden ständigt inom den kronologiska åldern?

tillsammans jämna mellanrum beneath senare decennier äger motioner tillsammans med krav vid lägre rösträtt än 18 kalenderår lagts fram inom både riksdag samt kommunens beslutande organ. inom äldre riksdagsmaterial förmå man å andra sidan titta enstaka tydlig fruktan ifrån konservativt håll till för att ungdomen skulle omrösta på grund av radikalt, möjligen rent från revolutionärt.

Denna fruktan samt dess formulering kunna jämföras tillsammans med den pågående utvecklingen inom USA, var republikaner genom valtekniska strategier samt nya delstatslagar försöker hindra väljargrupper tillsammans med förkärlek till Demokraterna ifrån för att delta fullt ut inom kommande val.

En sak liksom fanns anmärkningsvärt frånvarande inom dem flesta från 1900-talets diskussioner angående kvarvarande rösträttsbegränsningar plats frågan ifall rösträtt likt, ja, just ett rättighet.

Förmynderskapsstrecket, såsom ju avskaffades långt efter dem andra strecken, existerar en undantag. inom diskussionerna ifall detta är kapabel man titta tydliga spår från en nytt anförande ifall mänskliga rättigheter – vid 1960- samt 70-talen, dock allra tydligast inför detta slutgiltiga avskaffandet vid 1980-talet. Även frågan angående rösträtt på grund av icke-medborgare diskuterades beneath denna period, vilket ifrån mitten från 1970-talet ledde mot rösträtt inom åtminstone kommunala val.

I detta kontext hördes dock påfallande lite anförande ifall rösträtt likt enstaka medborgerlig alternativt mänsklig rättighet.

inom stället sågs reformerna vilket enstaka sektion från den nya integrationspolitik vilket även inkluderade svenska till invandrare samt hemspråksundervisning. detta talades alltså främst ifall för att integrera invandrarna inom majoritetssamhället samt underlätta deras etablering vilket produktiva samhällsmedlemmar – ungefär inom linje tillsammans med argumentationen kring före detta brottslingars återanpassning mot samhället vid 1930-talet.

Rösträtten, förmå man yttra, lyftes på denna plats fram mer såsom medel än uppgift inom sig.

I en större perspektiv förmå dem rösträttsbegränsningar liksom funnits kvar efter 1921 visa vid demokratisering liksom ett långdragen samt knappast avslutad process. detta existerar även – vilket även utvecklingen inom flera länder dem senaste år demonstrerat – ett process likt ej nödvändigtvis går inom ett riktning, vidare.

såsom den franske historikern Pierre Rosanvallon påpekar ligger detta inom demokratins själva väsen för att artikel instabil samt öppen på grund av förhandling. Människors korrekt för att delta inom omröstning samt utföra sina röster hörda existerar därmed något vilket oss ständigt måste gå vidare för att slå vakt om.

Hon skriver ifall begränsningar inom rösträtten