Vilka faktorer påverkar klimatet på en plats

Det finns enstaka rad naturliga processer samt fenomen såsom påverkar klimatet på olika tidsskalor. Medan vissa naturliga processer är snabba samt är kapabel påverka klimatet från en år mot en annat, sker andra många långsamt samt leder mot för att klimatet påverkas inom ett viss riktning beneath miljontals år.

Cykliska variationer över tusentals år 

Under dem senaste 2,6 miljoner åren – den tidsperiod oss kallar kvartärtiden – besitter klimatet successivt blivit kallare.

Detta beror bland annat på för att världsdelarnas läge inom förhållande mot polerna äger förskjutits, vilket är ett påverkan från den ständigt pågående kontinentaldriften. detta besitter gjort för att värmeutbytet från varma mot kalla breddgrader blivit allt sämre. Antarktis äger mot modell hamnat inom en isolerat läge mitt över sydpolen, något likt lett mot för att denna kontinent inom massiv utsträckning täckts från inlandsis.

Det finns också en samband mellan klimatets svängningar beneath kvartärtiden samt variationer inom jordklotets läge inom förhållande mot solen.

Jordaxelns lutning samt formen på jordklotets väg eller spår runt solen ändrar sig tillsammans med enstaka regelbundenhet på många tusen år. Detta leder mot långsamma förändringar inom solinstrålningen samt säsongsvariationerna på jorden.

Denna förskjutning inom balansen från solenergin liksom når jorden påverkar klimatet. Undersökningarna från sediment från oceanernas botten visar för att jordens temperatur beneath kvartärtiden äger varierat inom takt tillsammans dessa förändringar från jordbanan. Variationerna kallas Milankovich-cykler samt sker tillsammans med enstaka periodicitet på ungefär 500 000 år, 100 000 år, 40 000 år samt 20 000 år.

En inverkan från detta är mot modell istiderna, likt äger inletts när norra halvklotet får enstaka låg solinstrålning beneath sommarhalvåret. Förändringarna från solinstrålningen är dock så små för att dem ej utan sällskap förmå förklara den stora samt snabba sänkning från temperaturen likt kännetecknar inledandet från ett istid.

Utöver solinstrålningen finns detta dessutom olika så kallade feedbackeffekter liksom påverkar klimatet omväg. När olika delar från dem globala vädersystemen påverkas från variationer inom solinstrålningen, är kapabel detta leda mot för att utbytet från värme från varmare mot kallare breddgrader förändras.

Detta skulle för vår sektion behärska leda mot för att den varma Golfströmmen ej längre når våra breddgrader, samt för att temperaturen inom Europa skulle sjunka drastiskt. 

Återkopplingsmekanismer 

Klimatsystemet påverkas från återkopplingsmekanismer såsom antingen förstärker alternativt försvagar effekten från ett process.

en modell är kopplat mot hur markytan antingen reflekterar alternativt absorberar solens strålar. Markytan äger olika förmåga för att tänka ljuset beroende på angående den täcks från snö, vegetation, mark, åkermark osv. eftersom snö inom massiv utsträckning reflekterar försvunnen solens strålar, leder en permanent snötäcke ibland mot för att temperaturen sjunker ytterligare.

enstaka snötäckt yta är kapabel alltså fungera vilket enstaka förstärkande resultat såsom leder mot en allt kallare klimat. en kallare klimat gör dessutom för att sommarens värme ej förmår smälta försvunnen vinterns snö. Den snö såsom varenda år ackumulerar packas tillsammans med tiden ihop mot fryst vatten liksom långsamt börjar röra sig när den nått massiv mäktighet.

På detta sätt förmå ett inlandsis bildas. 

En mekanism vilket äger enstaka positiv återkoppling på den globala uppvärmningen är avdunstningen från vattenånga. inom enstaka varmare värld avdunstar alltmer vätska, vilket leder mot högre koncentrationer från vattenånga inom atmosfären.

Då vattenånga är ett mäktig växthusgas leder detta mot ökad uppvärmning från atmosfären. Avdunstningen stiger därför ytterligare, samt så vidare.

Partiklar inom atmosfären 

Koncentrationen från partiklar inom atmosfären äger massiv effekt på klimatet. dem förmå äga antingen ett uppvärmande alternativt avkylande påverkan beroende på vilket partikeln består av.

Vissa partiklar, alternativt aerosoler vilket man kunna kalla dem, äger ett förmåga för att få solstrålningen för att tänka igen ut inom rymden istället för för att nå jordens yta.

Detta gäller mot modell för mineralpartiklar samt rester efter förbränning från vulkanutbrott.

Vulkanutbrott kunna på detta sätt påverka klimatet internationellt eftersom partiklarna från en stort eruption är kapabel hindra solinstrålningen för att nå in genom atmosfären. Istället reflekteras värmeenergin samt jorden kyls ned. På identisk sätt är kapabel vissa aerosoler från fabriksrelaterade utsläpp ge enstaka avkylande effekt.

Ett undantag utgörs från svart beläggning från rök.

Dessa partiklar ger istället ett värmande konsekvens på atmosfären, då dem många effektivt absorberar solens strålar samt på så sätt värmer upp atmosfären.

svart beläggning från rök kommer upp inom atmosfären nära ofullständig förbränning från olika stöt, mot modell nära skogsbränder.

Partiklar påverkar också bildandet från moln ur vattenånga. noggrann såsom koldioxid förmå vattenånga fungera vilket enstaka växthusgas. Moln däremot är kapabel ge enstaka omvänd inverkan genom ökad reflektion från solens strålar.

Partiklar agerar således enstaka betydelsefull dock komplex roll inom dem globala klimatsystemen. Aerosolernas sammanlagda klimatpåverkan är svår för att uppskatta samt inom FNs klimatpanels sammanfattning från 2013 noteras för att man tidigare överskattat partiklars förmåga för att kall luft ned atmosfären. Molnbildning kopplat mot aerosoler utgör dessutom ett massiv osäkerhetskälla inom IPCCs uppskattningar från den sammanlagda effekten från varenda klimatpåverkande faktorer. 

Solaktivitet samt klimat  

Solaktiviteten kunna variera från år mot år samt är kapabel på så sätt påverka klimatet på enstaka relativt kreditkort tidsskala.

Dess effekt är dock relativt små jämfört tillsammans med effekten från växthusgaser samt partiklar. Solaktiviteten är kopplad mot hur solens magnetfält samt kosmiska strålning varierar inom intensitet över period.

Den varierar tillsammans med enstaka periodicitet på 11 år vilket man brukar kalla solcykeln. beneath perioder då solaktiviteten är ovanligt hög brukar man säga för att solen uppvisar så kallade solfläckar.

I vissa naturliga samling, mot modell trädringar, bevaras den kemiska sammansättningen från den kosmogena strålningen.

Genom för att analysera trädringarna kemiskt kunna man på så sätt analysera hur solaktiviteten varierat bakåt inom tiden. Solaktivitetens effekt skulle behärska påverka klimatet via strålningsbalans samt molnbildning. detta saknas kvar enstaka lätt förklaringsmodell vilket visar på enstaka koppling mellan solaktiviteten samt klimatet på jorden.

Satellitmätningar från solstrålningen sedan 1986 visar för att solaktiviteten ej besitter påverkat temperaturökningarna vilket besitter skett internationellt beneath denna period. Man äger heller ej hittat något kraftig samband mellan den kosmiska strålningen samt molnbildning.

Senast granskad 2020-04-07