Hur många olika sorters snö finns det

För andra betydelser, titta frost (olika betydelser).

Snö existerar nederbörd inom struktur från iskristaller, enstaka alternativt sammanfogade, vilket faller ifrån en moln^[1] dock kunna även referera mot vit nederbörd, såsom ligger vid marken.

Snöfall betecknar särskilt nederbörden samt snötäcke betecknar vit nederbörd vid marken. frost vilket rotera upp ifrån marken från tillräckligt kraftig samt byigvind kallas snödrev. frost existerar vanligast vid vintern, dock förmå inträffa andra årstider angående temperaturen tillåter detta, mot modell inom subarktiska områden alternativt områden vid upphöjd höjd.

dem nedfallande iskristallerna kallas snöstjärnor samt inom dem fall dem klumpas ihop blir detta snöflingor. Dessa existerar en granulärt ämne samt besitter därmed ett mjuk struktur, dock snömassor blir mer kompakta ifall dem pressas samman.^[2]

När utomhustemperaturen existerar ovan 0&#;°C brukar frost, likt ligger vid marken normalt smälta (se tö).

Snöfall

[redigera | redigera wikitext]

Kristallbildning

[redigera | redigera wikitext]

Snö uppstår inom dem övre luftlagren då atmosfär mättad tillsammans med vattenånga kyls ned inom temperaturer beneath 0&#;°C, inom regel genom adiabatisk utvidgning inom ett uppåtgående luftström.

Då kondenseras enstaka sektion från vattenångan antingen mot fina faller i små droppar från överkylt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt även mot fina iskristaller. Iskristallerna existerar vanligen skiva samt tunna, samt äger typiskt enstaka sexarmad struktur inom likhet tillsammans med vanlig fryst vatten.

Lär dig mer om snöns skönhet och förmågor och bli förundrad över dess variation och betydelse

Vilken struktur denna genomskinligt mineral antar beror vid temperatur samt fuktighet. Särskilt inom temperaturintervallet −12 mot −16&#;grader existerar tillväxten från iskristallen särskilt gynnsam samt ger upphov mot den klassiska sexarmade strukturen, ett således kallad snöstjärna. nära högre temperaturer kunna snöstjärnan existera trearmad, medan armarna nära riktigt låga temperaturen förmå flyta ihop sålunda för att flingan blir mer rund.

detta stämmer ej för att detta ej finns numeriskt värde identiska snöstjärnor, dock chansen för att påträffa numeriskt värde noggrant likadana existerar försvinnande små.

När snöstjärnor faller genom fuktig atmosfär nära noll grader får dem enstaka fukthinna, vilket fullfölja för att snöstjärnorna är kapabel fastna vid varandra samt forma enstaka snöflinga.

Särskilt stora snöflingor liksom bildas vid detta sätt kallas lapphandskar alternativt lappvantar.

Snöfall nära plusgrader

[redigera | redigera wikitext]

Det förmå ibland falla frost även nära temperaturer såsom överstiger noll grader Celsius nära marken, vilket begränsas från den relativa luftfuktigheten. nära upphöjd luftfuktighet faller nederbörden vilket nederbörd då temperaturen överstiger noll alternativt någon plusgrad.

Hur många olika sorters snö finns det och vad är dess kännetecken? Vad gömmer sig under snön och vilka växter kan leva här? Tillsammans med en erfaren naturguide och med snöskor på fötterna är det enkelt att utforska skogen, även om det är ett snödjup på två meter

nära lägre luftfuktighet förmå detta nederbörd av snö trots för att detta existerar flera plusgrader inom luften.^[3] inom landet existerar detta sistnämnda vanligt nära övergången ifrån vinter mot vår.

Typer från snöfall samt snöliknande nederbörd

[redigera | redigera wikitext]

När detta snöar inom samband tillsammans enstaka kraftig bris äger oss enstaka snöstorm.

Sjösnö existerar nederbörd liksom bildas inom vindens riktning ifrån ett större vattensamling alternativt en ocean. Några typer från nederbörd tillsammans med frost alternativt snöliknande stöt beskrivs nedan.

Snöby

[redigera | redigera wikitext]

Kortvarig samt ibland kraftig nederbörd från vit nederbörd kallas till snöby. Sådan kommer ifrån moln från typen cumulonimbus (bymoln).

Snöbyar kunna dock inom vissa fall existera täta samt ge ihållande nederbörd, exempelvis inom samband tillsammans med snökanoner.

Denna artikel ger dig en djupare förståelse för de olika sorters snö som du kan stöta på under vintersäsongen

Typiskt på grund av snöbyar existerar för att dem börjar samt slutar plötsligt, samt för att intensiteten varierar.^[4]

Kornsnö

[redigera | redigera wikitext]

Kornsnö existerar nederbörd inom form eller gestalt från många små, vita, spröda partiklar från fryst vatten. Partiklarna existerar skiva alternativt avlånga samt vanligen mindre än 1&#;millimeter.

dem faller vanligen ifrån moln från typen stratocumulus alternativt stratus. METAR-koden på grund av kornsnö existerar SG.

Isnålar

[redigera | redigera wikitext]

Isnålar, även kallat diamantstoft, existerar nederbörd vilket faller ifrån enstaka genomskinlig sky samt består från många små iskristaller likt existerar sålunda tunna för att dem tycks sväva inom luften.

METAR-koden till isnålar existerar IC.

Hagel

[redigera | redigera wikitext]

Man brukar skilja vid tre typer från hagel,^[5] titta nedan.

Snöhagel

[redigera | redigera wikitext]

Snöhagel, alternativt trindsnö, existerar nederbörd såsom liknar kornsnö, dock var partiklarna existerar något större, cirka 2–5&#;millimeter stora.

Snöhagel studsar vid hårt underlag samt går ofta itu nära landning. METAR-koden GS används på grund av snöhagel. detta existerar identisk kod likt på grund av småhagel.

Småhagel

[redigera | redigera wikitext]

Småhagel existerar hårda samt runda iskorn såsom är kapabel bli upp mot 5&#;millimeter inom diameter.

Snö är nederbörd i form av iskristaller, enstaka eller sammanfogade, som faller från ett moln [1] men kan även referera till snö, som ligger på marken

Kornen varken studsar alternativt går sönder, mot skillnad ifrån snöhagel. Faller ifrån bymoln samt intensiteten kunna artikel kraftig inom samband tillsammans med blåst.

Ishagel

[redigera | redigera wikitext]

Ishagel existerar partiklar från fryst vatten likt existerar större än 5&#;millimeter inom diameter. dem kunna klumpa ihop sig mot ojämlik isklumpar samt inom extrema fall orsaka skador vid byggnader samt varelse.

Ishagel faller ifrån väldiga bymoln samt förekommer ibland inom samband tillsammans med kraftig åska.

Snötäcke

[redigera | redigera wikitext]

Snö liksom faller ner finns kvar mot den töar försvunnen alternativt sublimeras. inom kallare klimat är kapabel den ligga ner kvar ett hel vinter; frost likt ligger kvar beneath sommaren kallas glaciär.

inom tempererade områden tillför snön marken stora vattenmängder då den smälter angående våren, vilket får mot resultat för att höjden inom vattendrag stiger samt för att vårflod bildas tillsammans med strida strömmar; tö förmå ibland orsaka slamström samt laviner. Snön står inom tempererade klimat på grund av ett nödvändig sektion från vattenförsörjningen.

vit nederbörd besitter enstaka god skyddar mot värmeförlust funktion liksom förhindrar för att växter förfryser.

Typer från snötäcken

[redigera | redigera wikitext]

Mätning från snödjup

[redigera | redigera wikitext]

Av tradition talar man inom meteorologin ofta angående snödjup alternativt snöns tjocklek.^[3] inom tyskan heter detta däremot schneehöhe (snöhöjd).^[3] vid ett jämn yta besitter snötäcke ett viss höjd ovan marken, dock inom starkt kuperad terräng är kapabel snön innehåll svackor.^[3] Snödjup mäts inom centimeter alternativt tum beroende vid vilken måttenhet liksom existerar standard.

Tidigare presenterade SMHI enbart snödjup inom bota centimeter, dock äger ifrån samt tillsammans säsongen – infört en streckat fält inom sin grafiska redovisning från snödjupet inom land, liksom innebär för att detta är kapabel artikel allt ifrån enstaka snöfläckar mot mer alternativt mindre heltäckande snötäcke likt understiger tre centimeter. Anledningen existerar för att den exakta gränsen mellan vit nederbörd samt barmark förmå existera svår för att utläsa samt sammanställa eftersom snön, särskilt inom start från enstaka snösäsong, förmå ligga ner kvar olika länge beroende vid exempelvis typ från underlag.^[6]

Det vanligaste sättet för att mäta snödjup existerar manuellt tillsammans med måttstock, tumstock alternativt enstaka fast mätkäpp.^[7] detta förekommer även automatiska mätningar tillsammans hjälp från ultraljud.

Snöfall betecknar specifikt nederbörden och snötäcke betecknar snö på marken

ett sensor placeras ovanför snötäcke samt snödjupet beräknas utifrån tiden detta tar på grund av ultraljudssignalen för att nå snötäcke samt komma tillbaka mot sensorn.^[7] beneath talet görs även försök tillsammans ljusstråle, såsom existerar enstaka tillförlitligare teknik.^[7]

Vanligen genomförs mätningar vid ett någorlunda slät markyta samt minimalt fem mätningar nära varenda mättillfälle, var sedan medelvärdet avgör snödjupet.^[7] Packning, smältning samt avdunstning påverkar snödjupet.^[7] Därför är kapabel snödjupet förändras ifrån ett ljus mot ett ytterligare, även då detta existerar minusgrader samt då detta ej fallit färsk nederbörd.

inom USA samt vissa andra länder mäter man direkt nysnömängd, liksom ej påverkas från detta.^[7]

Omvandling ifrån nederbördsmängd mot nysnömängd

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom nederbördsmängder avser nederbörd ifrån sky inom smält struktur behöver man omvandla kvantiteten till för att känna till vilket snödjup detta är kapabel leda till inom.

nära nollgradig temperatur brukar sägas för att ett millimeter nederbörd ifrån sky motsvarar ungefär enstaka centimeter nysnö vid marken. detta existerar dock inget detaljerad värde likt ständigt kunna användas, eftersom särskilt temperaturen påverkar värdet. tillsammans med hjälp från den sålunda kallade fluffaktorn går detta för att räkna fram en mer precist värde.

nära 80 procents relativ luftfuktighet samt -7 °C inom luften motsvarar varenda millimeter nederbörd numeriskt värde centimeter nysnö, samt nära °C motsvarar varenda millimeter nederbörd tre centimeter nysnö.^[7][8]

Förekomst från snö

[redigera | redigera wikitext]

Sannolikheten till snöfall varierar tillsammans årstiden, platsen samt andra geografiska förhållanden såsom latitud samt höjd ovan havet.

vid latituder nära ekvatorn existerar detta normalt ett nedsänkt sannolikhet till snöfall; man brukar ange 35°&#;N samt 40°&#;S vilket grova gränsdragningar. Permanent snötäcke, glaciärer, finns vid flera områden, samt detta påverkas från faktorer såsom lutningen från marken, kvantiteten snöfall samt vindarna ovan området.

vid höga höjder var temperaturen existerar nedsänkt, hittar man mot samt tillsammans inom ekvatorområdet höga bergsområden tillsammans glaciärer. liknande modell existerar Kilimanjaro inom Tanzania samt Anderna inom dem tropiska delarna från Sydamerika.

Omvänt får flera områden inom Arktis samt Antarktis många lite nederbörd inom struktur från snöfall trots den stränga kylan, vilket beror vid för att kall atmosfär, mot skillnad ifrån varm, ej är kapabel föra speciellt stora mängder vattenånga ifrån detta omgivande havet.

detta finns även vissa en stor naturlig upphöjning av jordens yta samt vulkaner inom Bolivia, Chile samt Argentina såsom trots dem kyliga höjderna (4&#;&#;–&#;6&#;&#;m) ej heller får något snöfall.

I landet föll år &#;–&#;90 inom snitt drygt 10&#;% från årsnederbörden liksom vit nederbörd längst bort inom söder. Samtidigt plats ovan 40&#;% från årsnederbörden frost inom större delen från Lappland.^[10]

Utöver Arktis samt Antarktis förekommer frost främst inom Nordamerika, Europa, Asien (utom dem sydligare delarna), Nya Zeeland samt sydligaste Sydamerika, dock även lokalt inom delar från Australien, andra delar från Sydamerika samt inom delar från Afrika, särskilt inom högt belägna områden.

Snö, människan samt djuren

[redigera | redigera wikitext]

Snöoväder är kapabel leda mot stora störningar inom infrastrukturen samt inom områden var vit nederbörd ofta förekommer äger detta därför utvecklats färdmedel liksom existerar anpassade mot vädret, liksom snöskoter, släde, pulka, skidor samt snöskor.

Slädar förmå dras från slädhundar, hästar alternativt andra lokala vilt. Häftiga snöfall är kapabel förstöra elledningar, telefonförbindelser samt omöjliggöra biltrafik genom för att tjocka snötäcken täcker vägbanan, packad vit nederbörd orsakar halka alternativt snöfall försvårar sikten. inom områden såsom sällan äger frost förmå detta saknas redskap på grund av snöröjning samt snöfall är kapabel då erhålla all samhällen för att stanna upp.

inom öppna landskap är kapabel vinden samla snön inom snödrev, likt ofta ställer mot bekymmer till trafiken. Snöhalka kunna uppkomma inom samband tillsammans snöfall då bilarna packar ihop snön samt detta blir halt, särskilt angående temperaturen existerar noll grader alternativt strax ovan.

Snö existerar ett förutsättning på grund av flera vintersporter såsom längdskidåkning, kälkåkning samt utförsåkning samt barnlekar.

Den kunna användas mot snöskulpturer, snögubbar samt snöklumpar. från en antal snöklumpar är kapabel man utföra ett snölykta, samt tillsammans snökulor kunna man starta en snöbollskrig. enstaka snöängel bildas ifall enstaka individ ligger vid rygg ovan lös vit nederbörd samt flaxar tillsammans armar samt ben.

Utforska en grundlig översikt över snö och dess olika typer, kvantitativa mätningar och historiska för- och nackdelar

De isolerande attribut snön besitter utnyttjas inom bivacker samt iglooer. inom vissa områden finns ishus var snön bevaras efter vår-tö, för att användas på grund av kylning från föda alternativt från medicinska skäl. Packad frost samt ifrån ett vatten tillsammans issåg uppsågad fryst vatten sparades förr inom land samt flera andra länder beneath halm alternativt sågspån, enstaka isstack, till för att användas såsom kylelement beneath sommaren, dock detta bruk besitter tappat bort eller missat sin innebörd sedan kyl- samt frysskåp besitter utvecklats.

Om man befinner sig vid vit nederbörd beneath utdragen period samt ej skyddar ögonen tillräckligt finns fara på grund av snöblindhet, varvid små sår uppstår vid hornhinnan tillsammans smärtor inom ögonen samt känslighet på grund av starkt ljus uppstår. nära vinteraktiviteter är kapabel skidglasögon användas till för att skydda ögonen ifrån vit nederbörd samt starkt solljus.

Förutom mot kylan, används vinterkläder vilket jackor, termobyxor samt overaller även likt skydd just mot snön. Mössa, halsduk samt balaklava skyddar huvudet, halsen respektive ansiktet. handskydd samt handskar utan separata fingrar skyddar händerna samt underlättar nära direktkontakt tillsammans snön. på grund av fötterna finns vinterkängor samt vinterstövlar liksom existerar skapade till för att hålla fötterna torra samt varma samt ge god grepp mot underlaget.

på grund av för att enklare ta sig fram inom djup frost är kapabel snöskor användas, likt man fäster nära sina ordinarie vinterskor.

Vissa djurarter trivs inom snön samt kunna justera sig efter den, medan andra besväras samt blir mer utsatta. Exempelvis existerar sälarter beroende från frost samt fryst vatten på grund av för att behärska leva.

Skogsharen får ljus vinterpäls samt är kapabel blockera eller hindra ut baktassarna likt snöskor på grund av för att enklare ta sig fram.^[11]Sorkar samt lämlar vilket lever inom vinterklimat besväras ej heller från snön. Tvärtom ger snötäcke en naturligt skydd mot exempelvis fiender ovan mark. en vilt likt däremot existerar många exponerad inom djup frost existerar rådjur, vilket ej äter kvistar samt besitter många svårare till för att ta sig fram inom snön.

Då blir rådjur enkel en byte på grund av lodjur samt ibland även rävar. Vildsvin besväras även från vit nederbörd samt särskilt angående detta existerar tjäle besitter vildsvin svårt till för att böka inom marken.^[12]

Snötäcke fullfölja detta enklare för att spåra vilda vilt inom närområdet via fot- alternativt tassavtryck, spillning samt matrester inom snön.^[13]

Förtäring samt smutsig snö

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar ej farligt för att förtära ljus samt ren vit nederbörd ifall man besitter rena sker.

Påståendet för att vit nederbörd kunna innehålla maskar existerar ett legende eftersom maskar samt larver ej skulle klara kylan. Eventuella bakterier samt maskar kommer ifrån orena händer.^[14] Däremot förmå oren frost vilket ligger vid marken innehålla urin, avföring samt föroreningar ifrån exempelvis avgaser samt däckslitage.

nära provmätningar inom land inom start från talet hittades mikroplaster, zink, koppar samt bly inom snön vid marken inom städerna. Föroreningar samlas upp inom snön beneath utdragen tidsperiod. då snön töar försvunnen frigörs vissa föroreningar medan andra hamnar vid marken. Hanteringen från den smutsiga snön varierar.^[15]

Hundar kunna förtära frost till för att detta existerar gott, roligt alternativt till för att släcka törsten.

således länge hunden ej visar några indikator vid irritation existerar detta allmänt ofarligt till den, dock större mängder är kapabel orsaka diarré.^[16]

Snö inom konsten

[redigera | redigera wikitext]

Ej för att förväxla tillsammans konstsnö (snökanon) alternativt snömålning (barn målar vid snö).

Att framställa frost inom konstverk (snömåleri, snölandskap) utan för att bara lämna tomma vita ytor, innebär särskilda svårigheter.

vit nederbörd förekommer sällan inom antikens länder, utan genren äger utvecklats ifrån renässansen samt vidare. ett pionjär plats Pieter Brueghel den äldre.

Bland romaner vilket tar upp vit nederbörd finns Barnen ifrån Frostmofjället (, filmatiserad ), Bergtagen () från Thomas Mann, Fröken Smillas emotion till snö (, filmatiserad ) samt Snö () från Orhan Pamuk.

Klas Östergrens långnovell Renegater () handlar bland annat ifall ett individ likt samlar vid tavlor från snölandskap samt innehåller ett presentation från snön inom konsten (sid. ff.); var nämns Pekka Halonen såsom "den möjligen främste snömålaren från alla" (sid. ).

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Snö

[redigera | redigera wikitext]

Snö inom konst

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Bogren, Jörgen; Gustavsson Torbjörn, Loman Göran (). Klimatologi, meteorologi ([Ny, omarb. samt utök.

  utg.]). Lund: Studentlitteratur. Libris ISBN &#;

• Nationalencyklopedin (). NE HF grupp 17. NE Nationalencyklopedin. sid.&#; Libris ISBN &#;
• WMO. Internationell molnatlas, tredjeplats förkortade utgåvan. Instruktioner till tjänstens tekniska bedrivande. Norrköping: SMHI. ISBN &#;

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Ryd, Yngve; Rassa Johan (). Snö: enstaka rens berättar.

  Stockholm: Ordfront. Libris ISBN &#;

• Ryd, Yngve (). ”Johan Rassas emotion till snö”. Provins /4,: sid.&#;[31]-[34]&#;: ill.&#;&#;Libris

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]