Hur räknar man ut tomt
Area samt volym till husbyggnader
Area samt volym på grund av byggnader beräknas inom land i enlighet med regler för mätning liksom fastställdes 1978 inom Svensk Standard SS 21050. Den besitter sedan dess successivt ersatts från standarder SS 21051 (1987), SS 21052 (1989), SS 21053 (1999) samt SS 21054 (2009).
Hur värderar man en tomt? När en tomt ska värderas kontrolleras en mängd olika faktorer, till exempel area, möjligheten att bygga på tomten, avstyckningsmöjligheter och om det finns el, vatten och fiber framdragetidag gällande standard existerar SS 21054:2020 utgåva 2, fastställd 2020-03-18. Standarden existerar avsedd för att tillämpas nära area- samt volymberäkningar på grund av samtliga slags byggnader utom anläggningar, såväl nya liksom befintliga byggnader samt kunna användas nära både förberedelse samt projektering dock även nära bygglov, taxeringsberäkningar, fastställande av hyror, värdering alternativt förvaltning.
ett myndighet förmå dock föreskriva särskilda regler liksom ständigt bör beaktas.
I standarden används termen “area” liksom benämning från ett ytas storlek, anledningen existerar undvika ett förväxling tillsammans med tidigare nyttja begrepp likt “bostadsyta” alternativt “lägenhetsyta”, eftersom dessa byggde vid andra mättekniska förutsättningar.
I denna skrivelse ges enbart enstaka överblick ovan dem viktigaste mätreglerna tillsammans med några modell gällande bostadshus. till detaljerad uppmätning från exempelvis bostadsutrymmen tillsammans snedtak (utbyggd vind), från industrilokaler alternativt hur mätvärden avrundas måste man skaffa läka standarden.
Areaberäkning
[redigera | redigera wikitext]Boarea, BOA
[redigera | redigera wikitext]Med boarea alternativt boyta avses den yta inom en byggnad såsom existerar användningsbar på grund av boende.
Boytan utgör tillsammans tillsammans med biytor (biareor) byggnadens totalyta. ursprunglig mäter man byggnadens invändiga mått inom varenda våningsplan (källare, strategi 1 osv). varenda utrymmen inom ett bostad är kapabel ej utnyttjas lika utmärkt. Därför delar man sedan upp den uppmätta ytan inom boyta samt biyta, inom Svensk standard betecknad boarea samt biarea.
samtliga typer från våningsplan, utom enstaka etage tillsammans med snedtak, bör bli mättad mellan ytterväggarnas insidor strax ovanför golvsockeln.
Omkretsen blir då \ (\pi\) multiplicerat med diametern \ (d\), alltså: Area är ett mått på hur stor en yta ärAllt likt ligger innanför ytterväggarna – även innerväggar – bör räknas tillsammans med. Man bör även räkna tillsammans förvaring, fläktkanaler, öppen spis etc. Undantag finns.
Boarean används inom inledande grabb från fastighetsägare vilket den yta man är kapabel erhålla betalt på grund av då man hyr ut den.
Byggnadsarea, BYA
[redigera | redigera wikitext]Med byggnadsarea avses den area såsom ett byggnad upptar vid marken.
Byggnadsarean är kapabel beskrivas såsom enstaka horisontalprojektion från byggnadens fasadliv omedelbart ovan sockeln alternativt andra överkonstruktioner likt påverkar användbarheten från underliggande mark.
Sockeln räknas tillsammans ifall den ligger utanför fasadlivet. Mindre utstickande fasaddelar liksom listverk alternativt portomfattningar räknas ej. ej heller räknas taksprång (såvida detta ej överstiger 0,5 m), yttertrappa alternativt ljusschakt. Däremot medräknas balkong angående den existerar tillsammans sin undersida lägre än 3 m ovan mark, överbyggd gård samt skärmtak (men hängränna räknas inte).
Detta steg är kritiskt för att undvika att köpa för mycket eller för lite materialmot skillnad ifrån andra areamått äger antalet våningar ingen innebörd.
Byggnadsarean används inom inledande grabb inom anslutning mot bestämmelser inom detaljplaner samt liknande.
Bruksarea, BRA
[redigera | redigera wikitext]Bruksarean existerar samtliga våningsplans area samt begränsas från dem omslutande byggnadsdelarnas insida.
inom bruksarean inräknas bland annat inredningsenheter likt köksskåp, garderobsskåp samt mindre kanaler. inom arean ingår även uppvärmningsanordningar såsom värmepanna, radiatorer (värmeelement), kakelugnar, öppna spisar samt kaminer. Även rumsskiljande väggar inom ett utnyttjandeenhet (till modell bostad alternativt trapphus) intill ett tjocklek från 0,3 m ingår inom god.
I bruksarean inräknas ej bland annat dem delar från väggar samt andra lodräta byggnadsdelar likt pelare, skorsten, kanal alternativt liknande såsom överstiger måttet 0,3 m.
Till exempel om du vill veta hur många kvadratmeter ditt vardagsrum är kan du mäta ena sidan och multiplicera det med den andra sidans längdej heller lägenhetsskiljande väggar alternativt väggar mot trapphus.
Bruttoarea, BTA
[redigera | redigera wikitext]Bruttoarean existerar summan från varenda våningsplans area samt begränsas från dem omslutande byggnadsdelarnas utsida. inom bruttoarean inräknas bland annat mellanvåning (entresol). inom bruttoarean inräknas exempelvis ej hål inom bjälklaget.
angående bruttoarean uppdelas vid skilda nyttjandeenheter alternativt efter funktion (exempelvis bostad alternativt lokal) dras gränsen mitt inom den skiljande väggen. till byggnader tillsammans enstaka "avvikande" arkitektur finns detta fler regler på grund av hur man beräknar ut BTA.
Bruttoarean används inom flera kontext, exempelvis nära planbestämmelser, fastighetsvärderingar alternativt avgiftsberäkningar.
Våningsyta existerar en liknande term likt är kapabel finnas inom äldre detaljplaner.
Nettoarea, NTA
[redigera | redigera wikitext]Nettoarean existerar samtliga våningsplans area samt begränsas från dem omslutande byggnadsdelarnas insida. Den inkluderar liksom bruksarean inredningsenheter såsom köksskåp samt garderobsskåp samt friliggande rör samt ledningar samt uppvärmningsanordningar vilket radiatorer, öppna spisar alternativt kakelugnar, dock ej innerväggar alternativt lägenhetsskiljande väggar.
Nettoarean avser tillsammans andra mening golvyta.
Hur man räknar ut arean beror på figuren, nu ska vi titta på hur man räknar ut arean för några vanliga figurerNettoarean samt bruksarean används exempelvis inom samband tillsammans med rapport från temperaturreglerade utrymmen. Nettoarean till enstaka boende kunna även kallas "rumsarea".
Konstruktionsarea, KA
[redigera | redigera wikitext]Med konstruktionsarea avses arean inom golvnivå från lodräta byggnadsdelars horisontalsnitt (till modell väggar, pelare, schakt samt kanaler).
Konstruktionsarean existerar differensen från bruttoarean samt nettoarean. Konstruktionsarean förmå indelas inom invändig konstruktionsarea, IKA samt omslutande konstruktionsarea, OKA.
Lokalarea, LOA
[redigera | redigera wikitext]Bruksarea till utrymmen inrättade på grund av annat ändamål än boende, sidofunktioner mot boende, byggnadens drift alternativt allmän informationsutbyte.
Sådant utrymme kallas område. Lokalarea beräknas i enlighet med SS 21054:2020.[1]
Tempererad area, Atemp
[redigera | redigera wikitext]Atemp avser summan från invändig area till respektive våningsplan, vindsplan samt källarplan liksom värms mot mer än 10 °C.
Hur räknar man ut kvadratmeter? Kvadratmeter räknar man ut genom att ta bredden gånger längden av det man vill mätaArea likt upptas från innerväggar, hål till steg, schakt samt dylikt, inräknas. Area på grund av bilparkering, inom byggnaden, inom bostadshus alternativt ytterligare lokalbyggnad än bilparkering, inräknas ej. Begreppet Atemp existerar särskilt intressant inom samband tillsammans energiberäkningar eftersom byggnadens primärenergital bör beräknas tillsammans avseende vid denna yta.[2]
Öppenarea, OPA
[redigera | redigera wikitext]Öppenarean omfattar sektion från byggnad likt ej omsluts från väggar.
Svensk standard definierar öppenarea vid nästa sätt: "Area från helt alternativt delvis öppna mätvärda utrymmen inrättade till vistelse alternativt förvaring inom anslutning mot enstaka byggnad, begränsad från omslutande byggnadsdelars utsida alternativt ytterligare till mätvärdhet angiven begränsning." [3][4] Öppenarean existerar från innebörd bland annat nära kalkyl från sanktionsarean[5], liksom inom tillämpliga fall ligger mot bas på grund av byggsanktionsavgift i enlighet med plan- samt bygglagen (2010:900) samt plan- samt byggförordningen (2011:338).
Volymberäkning
[redigera | redigera wikitext]Bruttovolym, BTV
[redigera | redigera wikitext]Bruttovolym existerar volymen från enstaka byggnad, begränsad från omslutande byggnadsdelars utsida.
Genom att använda formeln för att räkna ut kvadratmeter—multiplicera längden med bredden—kan man snabbt få en uppfattning om hur mycket material som behövsGrundregeln existerar för att nära kalkyl från enstaka byggnads volym medräknas normalt endast byggnadens slutna delar, d.v.s. för att exempelvis grundkonstruktioner (fundament), balkong, takterrass, en rad av bågar vanligtvis i en byggnad eller ett spelcenter alternativt skorsten ovan överbyggnad ej räknas tillsammans med.
Om bruttovolymen redovisas på grund av olika delar från enstaka byggnad avgränsas delarna ifrån varandra mitt inom den avskiljande byggnadsdelen.
Bruttovolymen anges inom regel inom m³ utan decimaler.
Nettovolym, NTV
[redigera | redigera wikitext]Nettovolymen existerar motsvarigheten mot nettoarean. Volymen begränsas från omslutande byggnadsdelarnas insidor samt förmå beräknas såsom enstaka vara från nettoarean samt tillhörande rumshöjd (måttet mellan ovansida underlag samt undersida tak).
Ofta redovisas enstaka byggnads totala volym vilket brutto- alternativt nettovolym tillsammans med övning angående hur massiv sektion likt existerar "ouppvärmd", alltså ej temperaturreglerad. Nettovolymen anges normalt inom m³ utan decimaler.
Höjdberäkning
[redigera | redigera wikitext]Byggnadshöjd
[redigera | redigera wikitext]Byggnadshöjden definieras såsom höjden ifrån markens medelnivå upp mot skärningen mellan fasadplanet samt en program vilket tillsammans 45 graders lutning in mot byggnaden berör byggnadens överdel.
detta innebär för att till byggnad tillsammans med takvinklar upp mot 45 grader räknas byggnadshöjden upp mot ovansidan från taket inom höjd tillsammans fasaden. Skorstenar samt mästare räknas ej tillsammans. Takkupor äger inom rättspraxis ibland fått påverka byggnadshöjden, ibland ej.
Byggnadshöjden beräknas i enlighet med Boverkets allmänna råd vid enstaka fasad, den beräkningsgrundande fasaden. Den beräkningsgrundande fasaden existerar inom inledande grabb den en långsidan, främst den liksom t.ex. genom för att artikel vänd mot gatan ger störst allmän inflytande.
Ligger byggnaden mindre än sex meter ifrån allmän område, mot modell enstaka väg, räknas byggnadshöjden ifrån markens medelnivå vid den allmänna platsen.[6][7]
Totalhöjd
[redigera | redigera wikitext]Totalhöjden existerar en byggnadsverks bota höjd inklusive uppstickande delar såsom mot modell skorstenar.
Höjden räknas ifrån markens medelnivå invid byggnaden. Ligger byggnaden närmare än sex meter ifrån allmän område räknas höjden ifrån markens medelnivå vid den allmänna platsen.[6]
Nockhöjd
[redigera | redigera wikitext]Nockhöjden existerar höjden mot den högsta delen från byggnadens takkonstruktion. detta gäller även angående byggnaden mot modell äger en pulpettak samt därför ej äger någon taknock.
Skorstenar samt liknande räknas ej tillsammans med. Höjden räknas ifrån markens medelnivå invid byggnaden. Ligger byggnaden närmare än sex meter ifrån allmän ställe räknas höjden ifrån markens medelnivå vid den allmänna platsen.[6]