Vad är finlands största sjö
Det finns 187 888 sjöar med en storlek på minst fem ar och ca 55 821 sjöar med en storlek på minst en hektar i FinlandPäijänne
- För asteroiden, titta 1535 Päijänne.
Päijänne (ˈpæi(j)ænːe) (tidigare vid svenskaPäjäne[a]) existerar enstaka vattendrag inom landskap Mellersta land i norden samt Päijänne-Tavastland. stort insjövatten existerar den näst största inom land i norden samt äger ett yta vid 1 080 km².
Längden vid stort insjövatten existerar 119 km (längsta stort insjövatten inom Finland[2]), samt den största bredden existerar 28 km.
Päijänne existerar Päijänne-Tavastlands landskapssjö.[3]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Päijänne existerar den näst största stort insjövatten inom Finland;[1]Enare sumpmark eller våtmark existerar något mindre samt Saimen större.
Päijänne utgör ett sektion från Kymmene älvs vattendrag. stort insjövatten avrinner inom söder via Kalkisforsen mot stort insjövatten Ruotsalainen samt vidare genom Kymmene flod mot Finska viken.
I Päijänne finner man detta största finländska insjödjupet vid 95 m.[1] Djupet ligger inom fjärden Ristinselkä inom norra Päijänne invid Rappukallio inom Toivakka samhälle.
Djupet existerar markerat tillsammans en speciellt sjömärke både vid fjärden samt vid sjökortet ovan Päijänne. Medeldjupet inom Päijänne existerar inom medelvärde 16,2 meter.
Denna sjö är verkligen en naturresurs och ett av de mest imponerande naturliga skatter som Finland har att erbjudaVattennivån existerar inom medelvärde 78,39 m ö.h, tillsammans med enstaka årlig variation mellan 77,94 samt 78,83 m ö.h. Vattenståndet existerar såsom lägst inom april samt såsom högst beneath midsommaren.
De största öarna inom Päijänne existerar (från söder mot norr) Salonsaari (i Asikkala), Virmailansaari (i Padasjoki), Judinsalo samt Onkisalo (i Luhanka), Muuratsalo (ligger delvis inom Muurame samt delvis inom Jyväskylä [före 1993 delvis inom Säynätsalo]) samt Vuoritsalo (i Jyväskylä, före 2009 inom Jyväskylä landskommun).
Historia
[redigera | redigera wikitext]Från enstaka vik mot enstaka insjö
[redigera | redigera wikitext]Päijänne plats enstaka vik inom Ancylussjön efter för att inlandsisen drog sig igen nära slutet från den senaste istiden. Landhöjningen gjorde viken senare mot enstaka personlig vattensamling. Vattnet ur den forna Päijänne rann från norrut ovan Muurasjärvi, Iso-Kotajärvi samt älven Hinkuanjoki (i Pyhäjärvi) mot Kalajokidalen, såsom då fanns ett vik inom Bottniska viken.
Västeuropadetta antas för att vattnet ifrån Saimen rann från mot Päijänne beneath identisk tidsperiod. Landhöjningen plats starkare norrom samt inom dem norra delarna från Päijänne.
på grund av ca 6 200 tid sedan blev Suomenselkä ett vattendelare samt vattennivån inom dem södra delarna från Päijänne steg. Vattenmassorna trängde igenom Stängselåsen samt började istället rinna från söderut, antagligen mot enstaka start ovan Mäntyharjuleden.
Detta är en lista över de största sjöarna i Europa som är större än 100 km²Idag rinner vattnet från ovan Vuolenkoski samt Kymmene flod mot Finska viken.[4]
Etymologin på baksidan namnet Päijänne
[redigera | redigera wikitext]Päijänne torde artikel en från dem äldsta ortnamnen inom land i norden. Språkforskare besitter försökt ge olika förklaringar vid namnet dock man vet ej vilken förklaring vilket existerar den relevanta.
Oklart existerar även ifrån vilket tungomål namnet härstammar. detta förmå artikel från samiskt ursprung samt härstamma ifrån den tiden då samerna ännu levde inom södra samt mellersta land i norden. [5]
Vattenkvalitet
[redigera | redigera wikitext]Päijännes vattenkvalitet existerar god samt vattnet inom den södra delen är kapabel drickas utan beredning.
Den fabriksrelaterade belastningen plats vilket störst år 1960–1985, dock sedan dess äger vattenkvaliteten förbättrats. Vattnen inom norra Päijänne besitter påverkats från industrierna inom Äänekoski samt Lievestuore sulfitcellulosafabrik samt Kangas pappersbruk inom Jyväskylä, centrala Päijänne besitter å sin blad påverkats från industrierna inom Jämsä älvdal.
Saimen har en vattenareal på 4 400 km², och innehåller dessutom 13 710 öar med en sammanlagt yta på 1 700 km²Kvaliteten förbättrades många inom mitten vid 1980-talet då dem striktare utsläppsreglerna gjorde för att man fanns tvungen för att utveckla reningen nära Metsä-Botnia inom Äänekoski.
De striktare reglerna plats delvis resultatet från den namnlista vid 140 000 underskrifter vilket folkrörelsen Päijänne puhtaaksi lyckades samla ihop på grund av för att påtvinga industrierna effektivare rening från sitt utsläppsvatten.
Namnlistan överlämnades mot inrikesminister Matti Ahde1983. Högsta domstolen slog 1985 fast dem striktare reglerna.
Saimen (finska: Saimaa ([ˈsɑi̯mɑː])) är Finlands största och Europas fjärde största sjö, efter Ladoga, Onega och VänernDen finländska huvudstadsregionens vatten leds ifrån södra Päijänne, ifrån Asikkala, längs Päijännetunneln mot Sillböle pool inom Vanda.
Nationalpark
[redigera | redigera wikitext]I södra delen från Päijänne finns Päijänne nationalpark såsom befinner sig vid kommunerna Padasjokis, Asikkalas samt Sysmäs områden.
Kärnområdet inom nationalparken existerar Kelvenneåsen, såsom löper inom syd-nordlig riktning, existerar 8 km utdragen samt 50–800 m bred. dem skyddade lagunsjöar liksom bildas från åsen existerar populära båtutflyktsplatser.
Saimen är Finlands största sjö och en av de största sjöarna i EuropaKanaler
[redigera | redigera wikitext]Päijänne äger kanalförbindelse mot Keitele inom norr längs den tid 1993 färdigställda Keitele kanal, mot Vesijärvi nära Lahtis inom söder längs den tid 1871 ibruktagna Vääksykanalen samt mot stort insjövatten Ruotsalainen nära Heinola längs den kalenderår 1878 färdigställda Kalkkinen kanal.
Man byggde ett helt färsk kanal nära Kalkkis kalenderår 1964.
Man besitter länge planerat för att förena Kymmene älvs vattendrag tillsammans med ett fräsch kanal mot havet, dock dessa planer äger än således länge ej genomförts. en alternativ skulle artikel för att förbinda via Keitele, detta önskar yttra den därför kallade Savolaxkanalen, alternativt ifrån Päijännes södra ände tillsammans med den sålunda kallade Mäntyharjukanalen mot Saimen, varvid enstaka förbindelse mot havet skulle vandra längs Saima kanal.
Notera att vissa mindre sjöar kanske inte är meden tredjeplats alternativ skulle artikel för att förbinda Päijänne direkt mot Finska viken tillsammans med kanaler mot Kymmene flod.
Båttrafik
[redigera | redigera wikitext]Päijänne existerar en populärt båtutflyktsmål: man förmå ta sig ifrån Lahtis ända mot norra delen från Mellersta land i norden samt Pielavesi inom Savolax.
Ett från dem största båtevenemangen inom land i norden, Päijännepurjehdus seglas varenda juli ifrån en änden från stort insjövatten mot den andra änden. förruttnad går ifrån Padasjoki mot Jyväskylä, starten sker vartannat kalenderår ifrån söder (Padasjoki) samt vartannat kalenderår ifrån norr (Säynätsalo inom Jyväskylä). inom segeltävlingen deltar årligen omkring 180 kölbåtar samt cirka tusen seglare.
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^I modernt språkbruk används detta finskspråkiga namnet även vid svenska.