ryelark.pages.dev






När blev pluto en dvärgplanet

Dvärgplanet

En dvärgplanet existerar i enlighet med Internationella astronomiska unionens (IAU) definition ett himlakropp, likt ligger inom ett väg eller spår kring enstaka stjärna, äger enstaka tillräckligt massiv massa på grund av för att göras rund från sin personlig gravitation, dock vilket samtidigt ej besitter rensat undan varenda planetesimaler kring sin personlig omloppsbana samt liksom ej existerar enstaka måne.[1][2] ett planet måste alltså äga tillräcklig massa till för att övervinna stelkroppskrafterna samt nå hydrostatisk balans.

Begreppet dvärgplanet infördes 2000 likt enstaka sektion från den tredelade kategoriseringen från himlakroppar tillsammans enstaka väg eller spår runt solen.[3] Orsaken mot omkategoriseringen fanns upptäckten från en flertal transneptunska objekt vilket konkurrerade tillsammans med Pluto inom storlek samt slutligen upptäckten från Eris, såsom man inledningsvis mot samt tillsammans med trodde fanns större.[4] Detta innebar för att enstaka dvärgplanet blev en mellanting mellan ett konventionell planet samt småplaneter liksom mot modell asteroider.

Förutom Pluto finns det fyra andra dvärgplaneter i vårt solsystem

Den officiella definitionen likt antogs från IAU 2006 besitter både hyllats samt kritiserats samt existerar än inom dygn ifrågasatt från vissa vetenskapsman.

IAU erkänner till närvarande fem dvärgplaneter: Ceres, Pluto, Haumea, Makemake samt Eris.[5] Emellertid äger endast Pluto samt Ceres observerats tillräckligt precis till för att påvisa för att dem stämmer in vid definitionen.

Eris besitter accepterats såsom dvärgplanet eftersom den existerar större än Pluto, dock detta gjorde för att Plutos massa blev brytpunkten till transneptunska dvärgplaneter (plutoider). Därefter avgjorde IAU för att ej namngivna transneptunska objekt tillsammans med ett helt magnitud mindre än +1 (och på det sättet ett teoretisk minsta diameter vid 839 km[6]) bör namnges beneath antagande för att dem existerar dvärgplaneter.

nära tidpunkten fanns endast numeriskt värde kända sådana objekt, Makemake samt Haumea. Dessa namngavs samt förklarades sedan vilket dvärgplaneter.

Den amerikanske astronomen Michael E. Brown spekulerar inom för att ytterligare minimalt 40 kända objekt inom solsystemet är kapabel artikel dvärgplaneter, samt uppskattar för att upp mot 200 dvärgplaneter förmå upptäckas då kurera område känd likt Kuiperbältet utforskas samt för att antalet rentav förmå artikel således stort vilket 2 000 angående objekt utanför Kuiperbältet tas tillsammans inom beräkningarna.[7] Hur himlakroppar tillsammans med liknande en egenskap eller ett kännetecken inom andra solsystem bör benämnas existerar ännu ej bestämt, dock angående dem plats påvisbara skulle dem ej betraktas såsom planeter.[8]

Begreppets historia

[redigera | redigera wikitext]

Före dem upptäckter vilket gjorts sedan 1992 samt vidare ägde astronomer inget behov från ett formell definition från enstaka planet.

Då Pluto upptäcktes 1930 ansåg astronomer för att solsystemet ägde nio planeter, tillsammans tillsammans tusentals mindre himlakroppar vilket asteroider samt kometer. inom nära 50 kalenderår ansågs Pluto existera större än Merkurius,[9][10] dock då Plutos månen Charon upptäcktes 1978 blev detta möjligt för att mäta Plutos massa exakt samt detta visade sig för att den faktiska massan plats betydligt mindre än den ursprungliga uppskattningen.[11] Pluto visade sig bara äga ett tjugondel från Merkurius massa samt ett femtedel från månens, vilket definitivt gjorde Pluto mot den minsta planeten inom solsystemet.

Trots detta plats Pluto mer än tio gånger tyngre än detta största objektet inom asteroidbältet, Ceres.[12] Vidare visade sig Pluto äga flera ovanliga attribut såsom ett massiv omloppsexcentricitet samt enstaka upphöjd banlutning, vilket gjorde Pluto mot enstaka himlakropp likt skiljde sig avsevärt mot övriga planeterna inom solsystemet.[13]

1992 började astronomer upptäcka objekt inom identisk distrikt likt Pluto (det såsom inom ljus kallas Kuiperbältet) samt några ännu längre bort.[14] flera från dessa objekt delade identisk omloppsbana samt Pluto började ses likt den största medlemmen inom ett färsk klass från himlakroppar, plutino.

Detta fick vissa astronomer för att avsluta kalla Pluto till ett planet. flera begrepp såsom småplanet, subplanet samt planetoid började användas till dem himlakroppar likt idag kallas dvärgplaneter.[15][16] Fram mot samt tillsammans 2005 omnämndes ytterligare tre himlakroppar tillsammans massa samt omloppsbana såsom liknade Plutos (Quaoar, Sedna samt Eris) inom vetenskaplig litteratur.[17] detta stod tydligt för att man antingen plats tvungen för att kategorisera även dessa vilket planeter, alternativt omklassificera Pluto.[18] flera astronomer insåg även för att man troligen skulle hitta ytterligare objekt liksom Pluto samt för att antalet planeter skulle börja öka snabbt ifall Pluto fortsatt skulle artikel kvar inom kategorin.[19]

År 2006 fastslogs detta för att Eris (då känd vilket 2003 UB313) plats något större än Pluto samt några rapporter hänvisade inofficiellt mot den vilket den tionde planeten.[20] vid bas från detta väcktes varma debatter kring frågan inom IAU:s generalförsamling inom augusti 2006.[21] IAU:s ursprungliga förslag inkluderade Charon, Eris samt Ceres inom listan ovan planeter.

en flertal astronomer invände mot detta förslag samt den uruguayanska astronomen Julio Ángel Fernández tog fram en nytt förslag, inom vilket enstaka mellankategori blev tagna fram på grund av himlakroppar likt fanns tillräckligt stora till för att bli runda, dock liksom ej ägde rensat sin omloppsbana ifrån planetesimaler. Detta förslag inkluderade Pluto, Ceres samt Eris inom den nya kategorin, då dem ej rensat sina omloppsbanor.[22]

IAU:s slutliga upplösning antog detta struktur tillsammans tre kategorier till himlakroppar tillsammans sin omloppsbana runt solen.

Pluto (symbol: [6] eller [7]) är en dvärgplanet av typen plutoid i de yttre delarna av solsystemet

Fernández föreslog för att dessa mellanting skulle kallas planetoider,[23][24] dock IAU:s division III-sammanträde röstade enhälligt till för att kalla dessa på grund av dvärgplaneter.[3] Resolutionen löd inom sin totalitet (fritt översatt):

”IAU /.../ beslutar för att planeter samt andra kroppar, förutom naturliga satelliter (månar), inom vårt solsystem delas in inom tre distinkta kategorier vid nästa sätt:

(1) enstaka planet1 existerar ett himlakropp likt (a) ligger inom enstaka omloppsbana kring solen, (b) äger tillräcklig massa på grund av för att dess personlig gravitation bör överkomma stelkroppskrafterna sålunda för att den uppnår hydrostatisk balans (en nästan rund form) samt (c) besitter rensat sitt närområde inom omloppsbanan.
(2) ett "dvärgplanet" existerar enstaka himlakropp liksom (a) ligger inom ett omloppsbana kring solen, (b) besitter tillräcklig massa på grund av för att dess personlig gravitation bör överkomma stelkroppskrafterna sålunda för att den uppnår hydrostatisk balans (en nästan rund form)2, (c) ej besitter rensat sitt närområde inom omloppsbanan, samt (d) ej existerar ett naturlig satellit.
(3) varenda andra objekt3, förutom naturliga satelliter, såsom cirkulerar kring solen bör kollektivt kallas på grund av "små solsystemskroppar."

Fotnoter:
1 dem åtta planeterna är: Merkurius, venus, jorden, Mars, Jupiter, saturnus, Uranus samt Neptunus.
2 enstaka IAU-process bör instiftas på grund av för att tilldela gränsobjekt lämplig status.
3 Dessa inkluderar på grund av närvarande enstaka majoritet från solsystemets asteroider, flertalet transneptunska objekt (TNO), kometer samt andra små himlakroppar.
„

Även ifall detta fanns vissa frågetecken kring hur planeter inom andra solsystem skulle komma för att klassificeras,[25] beslöt man för att ej fatta något beslut inom frågan förrän enstaka sådan himlakropp observerats.[22]

IAU:s upplösning 6A ifrån 2006 erkände Pluto liksom ett prototyp till enstaka färsk kategori från transneptunska objekt.[26] Namnet samt den exakta naturen till den på denna plats kategorin specificerades ej utan bordlades till senare samtal inom IAU.

inom debatten vilket ledde fram mot resolutionen benämndes dessa objekt både vilket plutoner samt plutonska objekt, dock inget från dessa namn fick fortsatt användning.[3] Den 11 juni 2008 tillkännagav IAU:s styrelse namnet, plutoid, samt ett definition: samtliga transneptunska dvärgplaneter existerar plutoider.[27] ett kalendermånad senare, 18 juli 2008, omklassificerade arbetsgruppen till solsystemets nomenklatur den himlakropp likt då plats känd likt (136472) 2005 FY9 likt enstaka dvärgplanet, samt gav den namnet Makemake.[28]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Himlakropp Massa (ME*)
Λ/ΛE**
 µ***
Merkurius0,055 0,012 6 9,1 × 104
Venus0,815 1,08 1,35 × 106
Jorden1,00 1,00 1,7 × 106
Mars0,107 0,006 1 1,8 × 105
Ceres0,000 15 8,7 × 10−90,33
Jupiter317,7 8 510 6,25 × 105
Saturnus95,2 308 1,9 × 105
Uranus14,5 2,51 2,9 × 104
Neptunus17,1 1,79 2,4 × 104
Pluto0,002 2 1,95 × 10−80,077
Haumea0,000 67 1,72 × 10−90,02
Makemake0,000 67 1,45 × 10−90,02[30]
Eris0,002 8 3,5 × 10−80,10

*ME inom Jordmassor.
**Λ/ΛE = M²/P × PE/M2E.
***µ = M/m, var M existerar himlakroppens massa samt m
existerar den samlade massan från varenda andra himlakroppar
kring dess omloppsbana.

Omloppsdominans

[redigera | redigera wikitext]

Alan Stern samt Harold F.

Levison introducerade ett parameter Λ, liksom uttrycker sannolikheten på grund av en träff likt resulterar inom enstaka avvikelse inom omloppsbana.[31] Värdet vid parametern inom Sterns modell existerar proportionell mot massan inom kvadrat samt omvänt proportionell mot perioden. Detta värde är kapabel användas till för att uppskatta ett himlakropps kapacitet för att rensa området kring dess omloppsbana.

enstaka lucka vid fem tiopotenser inom Λ hittades mellan dem minsta stenplaneterna samt dem största asteroiderna samt Kuiperbältets objekt (tredje kolumnen inom tabellen ovan som rör planeter diskriminanter mot höger).[29]

Utifrån denna parameter argumenterade Steven Soter tillsammans fler astronomer till ett åtskillnad mellan dvärgplaneter samt dem andra åtta planeterna baserad vid deras oförmåga för att "rensa området kring dess omloppsbana"; planeter förmå rensa området kring sin omloppsbana ifrån mindre himlakroppar genom kollision, infångande, alternativt störningar inom gravitationen, medan dvärgplaneter saknar massan till för att utföra detta.[31] tillsammans andra mening, Soter föreslog enstaka parameter såsom denne kallade planetär diskriminant, betecknad tillsammans med symbolen µ (my), såsom representerar ett försöksmässig mätning från den faktiska graden från "renhet" inom området kring omloppsbanan (där µ beräknas genom för att dividera massan hos himlakroppen inom fråga tillsammans den total massan hos himlakropparna liksom delar dess omloppsområde).[29] detta finns en flertal andra sätt för att försöka skilja mellan planeter samt dvärgplaneter,[31] dock 2006 års definition utgår ifrån detta denna plats konceptet.[3]

Storlek samt massa

[redigera | redigera wikitext]

Då ett himlakropp uppnår hydrostatisk balans finns detta ingen obalans inom gravitationen vid dess yta.

Skulle en lager från vätska placeras vid denna yta skulle detta forma en vätskelager tillsammans identisk struktur, förutom mindre avvikelser inom form eller gestalt från kratrar samt sprickor. Detta innebär ej för att himlakroppen existerar enstaka sfär; ju snabbare ett lekamen rör sig desto mer formas kroppen likt ett rotationsellipsoid, dock sådana krafter påverkar även enstaka vätskeyta.

en extremt modell vid icke-sfärformad himlakropp inom hydrostatisk balans existerar Haumea, såsom existerar dubbelt därför bred vilket den existerar utdragen.

Några toleransnivåer på grund av massa samt storlek hos dvärgplaneter besitter ännu ej specificerats från IAU. detta finns ingen övre gräns samt enstaka himlakropp såsom existerar större samt massivare än Merkurius, dock likt ej äger rensat området kring sin omloppsbana skulle klassificeras vilket enstaka dvärgplanet.

Den lägre gränsen bestäms från kraven på grund av för att nå hydrostatisk balans, dock storleken alternativt massan på grund av vilken ett himlakropp uppnår denna struktur beror vid dess sammansättning samt termiska bakgrund. detta inledande utkastet mot IAU:s upplösning 2006 omdefinierade formen på grund av hydrostatisk balans mot något vilket gäller "för himlakroppar tillsammans med ett massa ovan 5×1020 kg samt enstaka diameter större än 800 km,[25] dock detta bibehölls ej inom detta slutliga förslaget.[3]

  • Jämförelse mellan massorna hos dem fem kända dvärgplaneterna, plus Charon.

    Massan på grund av Makemake existerar enstaka uppskattning.

  • Jämförelse mellan massorna, månen inkluderad.

Empiriska observationer antyder för att den undre gränsen kunna variera beroende vid himlakroppens sammansättning. Exempelvis existerar Ceres den enda himlakroppen inom asteroidbältet såsom man idag vet äger formats rund från sin personlig gravitation (även angående Vesta kunna äga varit detta tidigare).

detta äger därför föreslagits för att gränsen var andra steniga himlakroppar likt Ceres avrundas bör ligga ner runt 400 km inom diameter. slang för mikrofon Brown (en inflytelserik vetenskapsman inom detta på denna plats området samt Eris upptäckare) föreslog för att den undre gränsen till enstaka isdvärgplanet troligen ligger någonstans beneath 400 km.[7]

Det existerar ännu ej tydligt inom vilken grad ett avvikelse ifrån enstaka perfekt hydrostatisk balans existerar tolererbar, alternativt angående detta räcker tillsammans med för att objektet uppnått balans till för att inkluderas.

varenda fasta kroppar inom solsystemet, såsom Japetus tillsammans med sina kulle samt Mars tillsammans sin sköld från vulkaner, avviker mot viss sektion. Detta existerar kritisk då detta gäller asteroiden 4 Vesta, såsom kunna äga avvikit ifrån balans vid bas från en stort nedslag liksom avlägsnade delar från en halvklotet.

Klassificerade dvärgplaneter

[redigera | redigera wikitext]

  • Pluto tillsammans dess månar

  • Illustration från Haumea tillsammans månarna Hiʻiaka samt Namaka

  • Illustration från Makemake

  • Eris sedd genom rymdteleskopet Hubble

  • Ceres sedd genom rymdteleskopet Hubble

I samt tillsammans med 2009 äger IAU klassificerat fem himlakroppar såsom dvärgplaneter.

numeriskt värde från dessa, Ceres samt Pluto, vet man möter kraven genom direkt insamling. dem andra tre, Eris, Haumea samt Makemake, antas artikel dvärgplaneter baserat vid matematisk modeller alternativt, inom Eris fall, existerar större än Pluto samt på det sättet kvalificerar sig vid bas från sin storlek.[5][32]

  1. Ceres – upptäcktes den 1 januari1801 (45 år före Neptunus) samt ansågs existera enstaka planet inom halvt sekel innan den omklassificerades såsom enstaka asteroid.

    Ceres klassificerades liksom ett dvärgplanet den 13 september2006.

  2. Pluto – upptäcktes den 18 februari1930 samt plats klassificerad vilket planet inom 76 år. Pluto omklassificerades likt enstaka dvärgplanet den 24 augusti 2006.
  3. Eris – upptäcktes den 21 oktober2003. inom media kallades den på grund av den "tionde planeten". Eris blev antagen vilket dvärgplanet 13 september 2006.
  4. Makemake – upptäcktes den 31 mars2005 samt blev antagen vilket dvärgplanet den 11 juli2008.
  5. Haumea – upptäcktes den 28 december2004 samt blev antagen liksom dvärgplanet den 17 september 2008.

De inledande rymdsonder likt utforskat någon dvärgplanet fanns NASA:s Dawn samt New Horizons, likt kalenderår 2015 gått in inom omloppsbana runt Ceres respektive planeras passera Pluto.[33][34]Dawn ägde dessförinnan även observerat ett ytterligare asteroid "på gränsen till" dvärgplanet, Vesta, kalenderår 2011.

Egenskaper hos dvärgplaneternas omloppsbanor[35]
Namn Region i
solsystemet 		Omlopps-
radie (AU) 		Omloppstid
(år) 		Genomsnittlig
omloppshastighet (km/s) 		Banlutning till
ekliptikan (°) 		Omlopps-
excentricitet		Planetär
diskriminant
CeresAsteroidbältet2,77 4,60 17,882 10,59 0,080 0,33
PlutoKuiperbältet39,48 248,09 4,666 17,14 0,249 0,077
HaumeaKuiperbältet43,34 285,4 4,484 28,19 0,189 ?

MakemakeKuiperbältet45,79 309,9 4,419 28,96 0,159 ?
ErisScattered disc67,67 557 3,436 44,19 0,442 0,10
Fysiska attribut hos dvärgplaneterna
Namn Ekvatorialdiameter i
förhållande mot Månen		Ekvatorialdiameter
(km) 		Massa inom förhållande
mot Månen		Massa
(×1021 kg) 		Densitet
(kg/m³) 		Ytgravitation
(m/s2) 		Flykt-
hastighet
(km/s) 		Axel-
lutning		Rotations-
period
(dagar) 		MånarYttemp.
(K) 		Atmosfär
Ceres[36][37]28,0 % 974,6±3.2 1,3 % 0,95 2,08 0,27 0,51 ~3° 0,38 0 167 ingen
Pluto[38][39]68,7 % 2306±30 17,8 % 13,05 2,0 0,58 1,2 119,59° -6,39 3 44 transient
Haumea[40][41]33,1 % 1150+250−1005,7 % 4,2 ± 0.1 2,6–3,3 ~0,44 ~0,84 2 32 ± 3 ?

Makemake[40][42]43,2 % 1500+400−200~5 %? ~4? ~2? ~0,5 ~0,8 0 ~30 transient?
Eris[43][44]74,8 % 2400±100 22,7 % 16,7 2,3 ~0,8 1,3 ~0.3 142 transient?

Kandidater

[redigera | redigera wikitext]

Likt detta vilket inträffade tillsammans med Ceres, kunna dem tre näst största himlakropparna inom asteroidbältet - Vesta, Pallas, and Hygiea[45] - komma för att klassificeras såsom dvärgplaneter ifall detta framträda för att dem formats från hydrostatisk jämvikt.[46] ifall än osäkert, visar nuvarande uppgifter för att detta existerar osannolikt på grund av Pallas samt Hygiea.

Vesta verkar emellertid enbart för att äga avvikit ifrån hydrostatisk balans vid bas från en stort nedslag vilket ägt lokal innan den tog form;[47] definitionen från enstaka dvärgplanet tar ej upp denna fråga. Rymdsonden Dawn beräknas träda in inom Vestas omloppsbana 2011 samt hjälpa mot för att klargöra frågan.[33]

Statusen på grund av Charon (nu respekterad artikel ett satellit mot Pluto) existerar fortsatt osäker, då detta på grund av närvarande ej finns någon genomskinlig definition såsom skiljer en månsystem ifrån en binärt (dubbelplanet-) struktur.

detta ursprungliga utkastet mot upplösning 5 [25] såsom presenterades på grund av IAU uppgav för att Charon kunde anlända för att klassificeras såsom enstaka planet vid bas från att:

  1. Charon isolerad skulle uppfylla kraven till storlek samt form eller gestalt på grund av ett dvärgplanet.
  2. Charon kretsar tillsammans med Pluto kring en gemensamt barycentrum beläget mellan dem numeriskt värde himlakropparna (snarare än inuti enstaka från himlakropparna) eftersom Charons massa ej existerar obetydlig inom förhållande mot Pluto.

[48]

Den definitionen plats dock ej kvar inom IAU:s slutliga upplösning samt detta existerar okänd om den kommer för att tas upp till framtida samtal.

Plutoidkandidater

[redigera | redigera wikitext]

Många transneptunska objekt (TNO) antas äga iskärnor samt behöver troligen bara enstaka diameter vid cirka 400 km - 3 % från jordens - till för att nå hydrostatisk balans, vilket skulle utföra dem mot dvärgplaneter inom plutiodklassen.[7] Trots för att bara grova uppskattningar vid dessa objekts diametrar finns tillgängliga, antas detta för att ytterligare 42 himlakroppar bortom Neptunus (förutom Pluto samt Eris) troligen existerar dvärgplaneter.[7][49] en forskarlag undersöker ytterligare 30 liknande objekt samt tror för att detta totala antalet kommer visa sig artikel runt 200 stycken inom Kuiperbältet samt flera fler bortom det.[7]

Tancredi & Favre (2008) försökte uppskatta vilka TNO likt förmå anlända för att klassificeras vilket dvärgplaneter, baserat både vid mätdata samt uppgifter ifrån ljuskurvor.

dem föreslog för att nio från kandidaterna skulle antas artikel dvärgplaneter.[50] Sex från dessa besitter uppskattats artikel minimalt 900 km inom diameter, vilket existerar den beräknade storleken vid den minsta kända dvärgplaneten, Ceres. Detta besitter även ett tionde kandidat, 2002 AW197. dem tio primära kandidaterna är:

Namn Kategori Uppskattad diameter (km) Massa
(×1020 kg) 		Omlopps-
radie
(AU)
enligt [7]enligt [52]enligt [53]enligt [54]
Orcusplutino
(1 måne)		110090994615006,2–7,039,12
Pluto39,48
Ixionplutino9805706501065~5,839,65
Huyaplutino480480——0.8–1.6?39.76
Varunacubewano780874500900~5,942,90
2002 TX300cubewano800709——1,6–3,743,11
Haumea43,34
Quaoarcubewano
(1 måne)		12901260844120010–2643,58
Makemake45,79
2002 AW197cubewano940793735890~5,247,30
2002 TC3025:2 SDO71012001150—0,7855,02
Eris67,67
1996 TL66SDO—632460–690—2,6?82,90
SednaE-SDO18001500< 1600< 150017–61486,0

Ellipsoidiska månar

[redigera | redigera wikitext]

Totalt 19 kända månar existerar massiva nog för att formas runda från sin personlig gravitation.

Dessa himlakroppar besitter inga fysiska attribut likt skiljer dem ifrån dvärgplaneter, dock anses ej tillhöra denna kategori då dem ej besitter någon direkt omloppsbana kring solen. Dessa existerar jordens satellit, Jupiters fyra galileiska månar (Io, Europa, Ganymedes samt Callisto), saturnus sju månar (Mimas, Enceladus, Tethys, Dione, Rhea, Titan samt Iapetus), Uranus fem månar (Miranda, Ariel, Umbriel, Titania samt Oberon), Neptunus månen (Triton) samt Plutos månen (Charon).

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

I detta omedelbara efterspelet efter IAU:s definition från dvärgplaneten, uttryckte en antal vetenskapsman (inte minimalt ifrån USA) uppfattningar vilket avvek ifrån IAU:s resolution.[55] Kampanjerna mot beslutet innehöll bland annat spridning från bildekaler samt T-shirtar.[56]Mike Brown (Eris upptäckare) stödde dock beslutet ifall för att minska antalet planeter mot åtta.[57]

NASA äger meddelat för att dem kommer utgå ifrån dem nya riktlinjer likt tagits fram från IAU.[58] Emellertid besitter Alan Stern, arbetsledare till NASA:s New Horizons, avvisat den nuvarande IAU-definitionen till planeter, både vad gäller för att definiera dvärgplaneter såsom något annat än ett form eller gestalt från planeter samt även vad gäller för att utgå ifrån omloppsbanans struktur (istället till inre kännetecken) på grund av för att definiera objekt vilket dvärgplaneter.[59] Därför betraktar denne samt hans grupp kvar Pluto liksom den nionde planeten.[60]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”IAU 2006 General Assembly: Result of the IAU upplösning votes”.

    Internationella astronomiska unionen. 2006. Arkiverad ifrån originalet den 3 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070103145836/http://www.iau.org/iau0603.414.0.html. Läst 11 september 2009. 

  2. ^”Dwarf Planets”. NASA. Arkiverad ifrån originalet den 4 juli 2012. https://www.webcitation.org/68ugdVVc7?url=http://solarsystem.nasa.gov/planets/profile.cfm?Object=Dwarf. Läst 11 september 2009. 
  3. ^ [abcde] ”Definition of a Planet in the Solar System: Resolutions 5 and 6” (PDF).

    International Astronomical Union. 24 augusti 2006. http://www.iau.org/static/resolutions/Resolution_GA26-5-6.pdf. Läst 11 september 2009. 

  4. ^"The Outer Planets", 2007, The universum schema (sänt 2008-09-29, 18-19:00 EST) History Channel
  5. ^ [ab] ”Dwarf Planets and their Systems”. Working Group for Planetary struktur Nomenclature (WGPSN).

    11 juli 2008. http://planetarynames.wr.usgs.gov/append7.html#DwarfPlanets. Läst 12 september 2009. 

  6. ^Dan Bruton. ”Conversion of Absolute Magnitude to Diameter for Minor Planets”. Department of Physics & Astronomy (Stephen F. Austin State University). Arkiverad ifrån originalet den 23 juli 2011.

    Då Pluto upptäcktes 1930 ansåg astronomer att solsystemet hade nio planeter, tillsammans med tusentals mindre himlakroppar som asteroider och kometer

    https://web.archive.org/web/20110723191750/http://www.physics.sfasu.edu/astro/asteroids/sizemagnitude.html. Läst 12 september 2009.  Not: en objekt tillsammans magnitud +1 samt albedo 1 (maximalt möjliga) besitter diametern 838,542 km, vilket därmed existerar den teoretiskt minsta diametern tillsammans helt magnitud +1.

  7. ^ [abcdef] Michael E.

    Brown. ”The Dwarf Planets”. California Institute of Technology, Department of Geological Sciences. http://web.gps.caltech.edu/~mbrown/dwarfplanets/. Läst 26 januari 2008. 

  8. ^”Working Group on Extrasolar Planets of the International Astronomical Union : Definition of a "Planet"”. Internationella astronomiska unionen. 2001-02-28, reviderad 2003.

    Arkiverad ifrån originalet den 4 juli 2012. https://www.webcitation.org/68uUrFa98?url=http://www.dtm.ciw.edu/boss/definition.html. Läst 12 september 2009. 

  9. ^Mager, Brad. ”Pluto Revealed”. discoveryofpluto.com. Arkiverad ifrån originalet den 22 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110722004610/http://www.discoveryofpluto.com/pluto06.html. Läst 26 januari 2008. 
  10. ^Cuk, Matija; Masters, Karen (14 september 2007). ”Is Pluto a planet?”.

    Cornell University, Astronomy Department. Arkiverad ifrån originalet den 12 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071012225232/http://curious.astro.cornell.edu/question.php?number=624. Läst 26 januari 2008. 

  11. ^Marc W. Buie et al. (2006). ”Orbits and Photometry of Pluto's Satellites: Charon, S/2005 P1, and S/2005 P2”. The Astronomical Journal 132 (132): sid. 290–98.

    doi:10.1086/504422. ISSN0004-6256. http://www.iop.org/EJ/abstract/1538-3881/132/1/290. Läst 10 månad 2008. 

  12. ^Jewitt, David; Delsanti, Audrey (2006) (PDF). The Solar struktur Beyond The Planets in Solar struktur Update : Topical and Timely Reviews in Solar struktur Sciences (PDF). Springer. doi:10.1007/3-540-37683-6. ISBN 978-3-540-37683-5.

    http://www.ifa.hawaii.edu/faculty/jewitt/papers/2006/DJ06.pdf. Läst 10 månad 2008 Arkiverad 29 januari 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.

  13. ^Weintraub, David A. (2006). Is Pluto a Planet? A Historical Journey through the Solar System. sid. 1–272. ISBN 978-0-691-12348-6 
  14. ^Phillips, Tony (4 september 2006). ”Much Ado about Pluto”.

    PlutoPetition.com. Arkiverad ifrån originalet den 16 femte månaden i året 2017. https://web.archive.org/web/20170516040237/https://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/1999/ast17feb99_1. Läst 26 januari 2008. 

  15. ^”Planetoids Beyond Pluto”. Astrobiology Magazine. 30 månad 2004. http://www.astrobio.net/news/modules.php?op=modload&name=News&file=article&sid=1366. Läst 26 januari 2008. 
  16. ^”Hubble Observes Planetoid Sedna, Mystery Deepens”.

    NASA. 14 april 2004. http://hubblesite.org/newscenter/archive/releases/2004/14/. Läst 26 januari 2008. 

  17. ^Brown, Michael E.. ”The upptäckt of Eris, the Largest Known Dwarf Planet”. California Institute of Technology, Department of Geological Sciences. http://www.gps.caltech.edu/~mbrown/planetlila/. Läst 26 januari 2008. 
  18. ^Brown, Michael E. (2004). ”What fryst vatten the definition of a planet?”.

    California Institute of Technology, Department of Geological Sciences. Arkiverad ifrån originalet den 19 juli 2011.

    https://web.archive.org/web/20110719160217/http://web.gps.caltech.edu/~mbrown/sedna/index.html#planets. Läst 26 januari 2008. 

  19. ^Brown, Mike (16 augusti 2006). ”War of the Worlds”. New York Times. http://www.nytimes.com/2006/08/16/opinion/16brown.html. Läst 20 månad 2008. 
  20. ^”Astronomers Measure Mass of Largest Dwarf Planet”.

    NASA's Hubble Space Telescope home site. 14 juni 2007. http://hubblesite.org/newscenter/archive/releases/2007/24/full/. Läst 26 januari 2008. 

  21. ^Brown, Michael E.. ”What makes a planet?”. California Institute of Technology, Department of Geological Sciences. http://www.gps.caltech.edu/~mbrown/whatsaplanet/. Läst 26 januari 2008. 
  22. ^ [ab] Britt, Robert Roy (19 augusti 2006). ”Details Emerge on strategi to Demote Pluto”.

    Före de upptäckter som gjorts sedan 1992 och framåt hade astronomer inget behov av en formell definition av en planet

    Space.com. http://www.space.com/scienceastronomy/060819_new_proposal.html. Läst 18 augusti 2006. 

  23. ^Bailey, Mark E.. ”Comments & discussions on upplösning 5: The definition of a planet - Planets Galore”. Dissertatio cum Nuncio Sidereo, Series Tertia - tjänsteman newspaper of the IAU General Assembly 2006. Astronomical Institute Prague. http://astro.cas.cz/nuncius/appendix.html. Läst 9 månad 2008. 
  24. ^”Dos uruguayos, Julio Fernández y Gonzalo Tancredi enstaka la saga dem la astronomía:reducen la cantidad dem planetas dem 9 a 8 ...&Anotaciones dem Tancredi” (på spanska).

    Science and Research Institute, Mercedes, Uruguay.

    Pluto räknades som den nionde och yttersta planeten i solsystemet fram till 2006 då den omklassificerades från planet till dvärgplanet

    Arkiverad ifrån originalet den 20 månad 2007. https://web.archive.org/web/20071220063342/http://www.ici.edu.uy/perfilASTRO.htm. Läst 11 månad 2008. 

  25. ^ [abc] ”The IAU draft definition of "planet" and "plutons"”. International Astronomical Union. 16 augusti 2006. http://www.iau.org/public_press/news/release/iau0601/. Läst 17 femte månaden i året 2008. 
  26. ^”News Release - IAU0603: IAU 2006 General Assembly: Result of the IAU upplösning votes”.

    IAU. 26 augusti 2006.

    I augusti 2006 blev Pluto omklassificerad till en

    http://www.iau.org/public_press/news/detail/iau0603/. Läst 31 augusti 2009. 

  27. ^”Plutoid chosen as name for Solar struktur objects like Pluto”. Arkiverad ifrån originalet den 2 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110702012327/http://iau.org/public_press/news/detail/iau0804/. Läst 20 januari 2009. 
  28. ^”Minor Planets, Dwarf Planets”.

    IAU. http://www.cfa.harvard.edu/iau/Headlines.html. Läst 12 september 2009. 

  29. ^ [abc] Steven Soter. ”What fryst vatten a Planet?”. The Astronomical Journal 132: sid. 2513–19. doi:10.1086/508861. http://arxiv.org/abs/astro-ph/0608359. Läst 22 januari 2008. 
  30. ^Beräknat utifrån uppskattningar från Kuiperbältets massa liksom återfinns vid Iorio, 2007 från 0,033 Jordmassor
  31. ^ [abc] S.

    Alan Stern samt Harold F. Levison (2002). ”Regarding the criteria for planethood and proposed planetary classification schemes” (PDF). Highlights of Astronomy 12: sid. 205–13.

    Den upptäcktes av astronomen Clyde Tombaugh den 23 januari 1930

    http://www.boulder.swri.edu/~hal/PDF/planet_def.pdf. Läst 22 januari 2008. 

  32. ^”IAU 2006 General Assembly: Result of the IAU upplösning votes”. International Astronomical Union. 26 augusti 2006. Arkiverad ifrån originalet den 7 november 2006. https://web.archive.org/web/20061107022302/http://www.iau2006.org/mirror/www.iau.org/iau0603/index.html. Läst 26 januari 2008. 
  33. ^ [ab] C.T.

    Russel et al. (2006). ”Dawn upptäckt uppdrag to Vesta and Ceres: Present status”. Advances in Space Research 38: sid. 2043–48. doi:10.1016/j.asr.2004.12.041. http://adsabs.harvard.edu/abs/2006AdSpR..38.2043R. Läst 8 månad 2007. 

  34. ^Britt, Robert Roy (2003). ”Pluto uppdrag a Go! första Funding Secured”. Space.com.

    Arkiverad ifrån originalet den 18 april 2003.


  35. när blev pluto ett dvärgplanet

    36. https://web.archive.org/web/20030418155403/http://www.space.com/scienceastronomy/pluto_horizons_030225.html. Läst 13 april 2007. 

  36. ^Bowell, Ted. ”The Asteroid Orbital Elements Database”. Lowell Observatory. ftp://ftp.lowell.edu/pub/elgb/astorb.html. Läst 12 månad 2008. [död länk]
  37. ^Thomas P.C, parkerar J.Wm.; McFadden, L.A.; et al. (2005). ”Differentiation of the asteroid Ceres as revealed bygd its shape”. Nature 437: sid. 224–26.

    doi:10.1038/nature03938. http://adsabs.harvard.edu/abs/2005Natur.437..224T. Läst 16 månad 2008. 

  38. ^Beräknat utifrån känd parametrar. APmag samt AngSize genererade tillsammans med Horizons (Ephemeris: Observer Table: Quantities = 9,13,20,29)
  39. ^Williams, D.R. (7 september 2006). ”Pluto Fact Sheet”. NASA. http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/plutofact.html. Läst 24 mars 2007. 
  40. ^Buie, M.

    W.; Grundy, W.M.; ung, E.F.; ung, L.A.; Stern, S.A. (2006). ”Orbits and photometry of Pluto's satellites: Charon, S/2005 P1, and S/2005 P2”. Astronomical Journal 132: sid. 290. doi:10.1086/504422. http://adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-bib_query?bibcode=2006AJ....132..290B&db_key=AST&data_type=HTML&format=&high=444b66a47d27727. 

  41. ^ [ab] Stansberry, J.; Grundy, W.; Brown, M.; et al. (2007) (abstract). Physical Properties of Kuiper Belt and Centaur Objects: Constraints from Spitzer Space Telescope.

    http://arxiv.org/abs/astro-ph/0702538v1. 

  42. ^David L. Rabinowitz; Barkume, K.M.; Brown, E.M. et al. (2006). ”Photometric Observations Constraining the storlek, Shape, and Albedo of 2003 EL61